Chimamanda Ngozi Adichie: The danger of a single story | TED

Översättare: Pia Bergqvist Granskare: Vincent Lingehed

I'm a storyteller.

Jag är en historieberättare.

And I would like to tell you a few personal stories

Och jag skulle vilja dela med mig av några personliga historier

about what I like to call "the danger of the single story."

om vad jag vill kalla "faran av den enda berättelsen."

I grew up on a university campus in eastern Nigeria.

Jag växte upp på ett universitetsområde i östra Nigeria.

My mother says that I started reading at the age of two,

Min mor säger att jag lärde mig läsa när jag var två år gammal,

although I think four is probably close to the truth.

men jag tror att fyra ligger närmare sanningen.

So I was an early reader,

Så jag började läsa tidigt. Och vad jag läste

and what I read were British and American children's books.

var brittiska och amerikanska barnböcker.

I was also an early writer,

Jag började även skriva tidigt.

and when I began to write, at about the age of seven,

Och när jag började skriva, i sjuårsåldern,

stories in pencil with crayon illustrations

berättelser skrivna i blyerts med kritteckningar

that my poor mother was obligated to read,

som min stackars mor var tvungen att läsa,

I wrote exactly the kinds of stories I was reading:

så skrev jag precis den sorts berättelser jag läste.

All my characters were white and blue-eyed,

Alla mina karaktärer var vita och blåögda.

they played in the snow,

De lekte i snön.

they ate apples,

De åt äpplen.

(Laughter)

(Skratt)

and they talked a lot about the weather,

Och de pratade mycket om vädret,

how lovely it was that the sun had come out.

hur härligt det var att solen tittade fram.

(Laughter)

(Skratt)

Now, this despite the fact that I lived in Nigeria.

Detta trots att jag levde i Nigeria.

I had never been outside Nigeria.

Jag hade aldrig varit utomlands.

We didn't have snow, we ate mangoes,

Vi hade inte snö. Vi åt Mango.

and we never talked about the weather,

Och vi pratade aldrig om vädret,

because there was no need to.

det fanns inget behov av det.

My characters also drank a lot of ginger beer,

Mina karaktärer drack också mycket ginger ale

because the characters in the British books I read

eftersom karaktärerna i de brittiska böckerna jag läste

drank ginger beer.

drack ginger ale.

Never mind that I had no idea what ginger beer was.

Det spelade ingen roll att jag inte hade någon aning om vad ginger ale var.

(Laughter)

(Skratt)

And for many years afterwards,

Och under många år, hade jag en desperat längtan

I would have a desperate desire to taste ginger beer.

efter att få smaka på ginger ale

But that is another story.

Men det är en annan historia.

What this demonstrates, I think,

Jag tror att detta illustrerar

is how impressionable and vulnerable we are

hur påverkbara och sårbara vi är

in the face of a story,

inför en berättelse,

particularly as children.

speciellt som barn.

Because all I had read were books in which characters were foreign,

Eftersom allt jag hade läst var böcker

med utländska karaktärer,

I had become convinced that books

blev jag övertygad om att böcker,

by their very nature had to have foreigners in them

till sin natur, måste ha utlänningar som karaktärer,

and had to be about things with which I could not personally identify.

och de måste handla om saker som

jag inte kunde identifiera mig med.

Now, things changed when I discovered African books.

Detta ändrades då jag upptäckte afrikanska böcker.

There weren't many of them available,

Det fanns inte så många tillgängliga. Och de var inte

and they weren't quite as easy to find as the foreign books.

lika lätta att hitta som utländska böcker.

Men tack vare författare som Chinua Achebe och Camara Laye

But because of writers like Chinua Achebe and Camara Laye,

I went through a mental shift in my perception of literature.

gick jag igenom en mental förvandling i min uppfattning

av vad litteratur är.

I realized that people like me,

Jag insåg att människor som jag,

girls with skin the color of chocolate,

flickor med chokladfärgad hud,

whose kinky hair could not form ponytails,

vars krusiga hår in kunde sättas upp i hästsvansar,

could also exist in literature.

också kunde existera i litteratur.

I started to write about things I recognized.

Jag började skriva om saker som jag kände igen.

Now, I loved those American and British books I read.

Jag älskade de amerikanska och brittiska böcker jag läste.

They stirred my imagination. They opened up new worlds for me.

De väckte min fantasi. De öppnade upp nya världar för mig.

But the unintended consequence

Men den oavsiktliga effekten

was that I did not know that people like me

var att jag inte visste att människor som jag

could exist in literature.

kunde existera i litteratur.

So what the discovery of African writers did for me was this:

Så vad upptäckten av afrikanska författare gjorde för mig var det här:

It saved me from having a single story of what books are.

Det räddade mig från att bara ha en enda berättelse

om vad böcker är.

I come from a conventional, middle-class Nigerian family.

Jag kommer från en traditionell, nigeriansk medelklassfamilj.

My father was a professor.

Min far var professor.

My mother was an administrator.

Min mor var administratör.

And so we had, as was the norm,

så vi hade, enligt normen,

live-in domestic help, who would often come from nearby rural villages.

inneboende hemhjälp, som ofta kom från närliggande byar på landet.

So, the year I turned eight, we got a new house boy.

Det år jag fyllde åtta fick vi en ny springpojke

His name was Fide.

Hans namn var Fide.

The only thing my mother told us about him was that his family was very poor.

Det enda min mor berättade för oss om honom

var att hans familj var väldigt fattig.

My mother sent yams and rice, and our old clothes, to his family.

Min mor skickade yams och ris,

och våra avlagda kläder, till hans familj.

And when I didn't finish my dinner, my mother would say,

Och när jag inte åt upp min middag sa min mor,

"Finish your food! Don't you know? People like Fide's family have nothing."

"Ät upp! Vet du inte att det finns människor, som Fides familj, som inte har någonting!"

So I felt enormous pity for Fide's family.

Så jag tyckte fruktansvärt synd om Fides familj.

Then one Saturday, we went to his village to visit,

Sedan, en lördag, åkte vi för att besöka hans by.

and his mother showed us a beautifully patterned basket

Och hans mor visade oss a vacker, mönstrad korg,

made of dyed raffia that his brother had made.

av färgad bast, som hans bror hade gjort.

I was startled.

Jag var förbluffad.

It had not occurred to me that anybody in his family

Tanken hade inte slagit mig att någon i hans familj

could actually make something.

faktiskt kunde skapa någonting.

All I had heard about them was how poor they were,

Allt jag hade hört om dem var hur fattiga de var,

so that it had become impossible for me to see them as anything else but poor.

så det hade blivit omöjligt för mig att tänka på dem

som någonting annat än fattiga.

Their poverty was my single story of them.

Deras fattigdom var min enda berättelse om dem.

Years later, I thought about this when I left Nigeria

Flera år senare, tänkte jag på det när jag lämnade Nigeria

to go to university in the United States.

för att börja på universitet i USA.

I was 19.

Jag var 19 år gammal.

My American roommate was shocked by me.

Jag chockerade min amerikanska rumskamrat.

She asked where I had learned to speak English so well,

Hon frågade var jag hade lärt mig tala engelska så bra,

and was confused when I said that Nigeria

och blev förvirrad när jag svarade att i Nigera

happened to have English as its official language.

råkade engelska vara det officiella språket.

She asked if she could listen to what she called my "tribal music,"

Hon frågade om hon kunde få lyssna på vad hon kallade min "stammusik,"

and was consequently very disappointed

och blev väldigt besviken

when I produced my tape of Mariah Carey.

när jag plockade fram min inspelning av Mariah Carey.

(Laughter)

(Skratt)

She assumed that I did not know how to use a stove.

Hon antog att jag inte visste

hur man använder en spis.

What struck me was this:

Vad som slog mig var detta: Hon hade tyckt synd om mig

She had felt sorry for me even before she saw me.

till och med innan hon ens hade träffat mig.

Her default position toward me, as an African,

Hennes förutfattade mening om mig, som afrikan,

was a kind of patronizing, well-meaning pity.

var ett sorts nedlåtande, välment, medlidande.

My roommate had a single story of Africa:

Min rumskamrat hade en enda berättelse om Afrika.

a single story of catastrophe.

En berättelse om katastrofer.

In this single story,

I denna enda berättelse fanns inte möjligheten

there was no possibility of Africans being similar to her in any way,

att afrikaner på något sätt liknade henne.

no possibility of feelings more complex than pity,

Ingen möjlighet till känslor mer komplicerade än medlidande

no possibility of a connection as human equals.

Ingen möjlighet till samhörighet som likvärdiga människor.

I must say that before I went to the U.S.,

Jag måste erkänna att innan jag flyttade till USA

I didn't consciously identify as African.

identifierade jag mig inte medvetet som afrikan.

But in the U.S., whenever Africa came up, people turned to me.

Men i USA, vände sig folk till mig så fort Afrika kom upp.

Never mind that I knew nothing about places like Namibia.

Det spelade ingen roll att jag inte visste något om platser som Namibia.

But I did come to embrace this new identity,

Men jag kom att anta denna nya identitet

and in many ways I think of myself now as African.

Och på många sätt ser jag nu mig själv som afrikan.

Although I still get quite irritable when Africa is referred to as a country,

Även om jag fortfarande blir irriterad när

det talas om Afrika som ett land.

the most recent example being my otherwise wonderful flight

Det senaste exemplet är från min annars underbara flygresa

from Lagos two days ago,

från Lagos för två dagar sedan, då

in which there was an announcement on the Virgin flight

ett meddelande under flygresan informerade

about the charity work in "India, Africa and other countries."

om välgörenhetsarbete i "Indien, Afrika och andra länder."

(Laughter)

(Skratt)

So, after I had spent some years in the U.S. as an African,

Så efter att jag hade tillbringat några år i USA som afrikan,

I began to understand my roommate's response to me.

började jag förstå min rumskamrats reaktion på mig.

If I had not grown up in Nigeria,

Om jag inte hade växt upp i Nigeria, och om allt jag visste om Afrika

and if all I knew about Africa were from popular images,

var baserat på den allmänna bilden,

I too would think that Africa was a place of beautiful landscapes,

skulle jag också tro att Afrika var en plats med

vackra landskap, vackra djur,

beautiful animals,

and incomprehensible people,

och obegripliga människor,

fighting senseless wars, dying of poverty and AIDS,

som slogs i meningslösa krig, dog av fattigdom och AIDS,

unable to speak for themselves

ur stånd att tala för sig själva,

and waiting to be saved by a kind, white foreigner.

och som bara väntande på att bli räddade,

av en vänlig, vit utlänning.

I would see Africans in the same way that I,

Jag skulle se afrikaner på samma sätt som jag,

as a child, had seen Fide's family.

när jag var liten, såg på Fides familj.

This single story of Africa ultimately comes, I think, from Western literature.

Jag tror att denna enda berättelse om Afrika från början kommer från västerländsk litteratur.

Now, here is a quote from the writing of a London merchant called John Lok,

Här är ett citat från

en av texterna skrivna av John Locke, en handelsman från London

who sailed to west Africa in 1561

som seglade till västafrika 1561,

and kept a fascinating account of his voyage.

och nedtecknade en fascinerande skildring av sin resa.

After referring to the black Africans as "beasts who have no houses,"

Efter att ha beskrivit de svarta afrikanerna

som "bestar utan hus,"

he writes, "They are also people without heads,

skriver han, "De är också ett folk utan huvuden,

having their mouth and eyes in their breasts."

som har sin mun och sina ögon i bröstet."

Now, I've laughed every time I've read this.

Jag skrattar varje gång när jag läser detta.

And one must admire the imagination of John Lok.

Och man måste beundra John Lockes fantasi.

But what is important about his writing

Men vad som är viktigt med hans texter är att

is that it represents the beginning

de representerar början

of a tradition of telling African stories in the West:

på en tradition av berättelser om Afrika i västvärlden.

A tradition of Sub-Saharan Africa as a place of negatives,

En tradition av att Afrika söder om Sahara är en eländig plats,

of difference, of darkness,

som är annorlunda och mörk,

of people who, in the words of the wonderful poet Rudyard Kipling,

av människor som, i den underbara poeten

Rudyard Kiplings ord,

are "half devil, half child."

är "till hälften djävel, till hälften barn"

And so, I began to realize that my American roommate

Och så började jag inse att min amerikanska rumskamrat

must have throughout her life

måste, genom hela sitt liv, ha

seen and heard different versions of this single story,

sett och hört olika versioner

av denna enda berättelse,

as had a professor,

precis som den professor,

who once told me that my novel was not "authentically African."

som en gång sade till mig att min novell inte var "autentiskt afrikansk".

Now, I was quite willing to contend

Jag var villig att erkänna att det fanns ett antal

that there were a number of things wrong with the novel,

fel i min novell,

that it had failed in a number of places,

att den hade sina brister.

but I had not quite imagined that it had failed

Men jag hade inte riktigt insett att den brast

at achieving something called African authenticity.

i att uppnå något som kunde kallas autentisk afrikanskhet.

In fact, I did not know what African authenticity was.

Ärligt talat visste jag inte

vad autentisk afrikanskhet var.

The professor told me that my characters were too much like him,

Professorn förklarade för mig att mina karaktärer

påminde för mycket om honom,

an educated and middle-class man.

en välutbildad, medelklassman.

My characters drove cars.

Mina karaktärer körde bilar.

They were not starving.

De svalt inte.

Therefore they were not authentically African.

Därför var de inte äkta afrikaner.

But I must quickly add that I too am just as guilty

Men jag måste också tillägga att jag är precis lika skyldig

in the question of the single story.

när det gäller den enda berättelsen.

A few years ago, I visited Mexico from the U.S.

För några år sedan, besökte jag Mexiko från USA.

The political climate in the U.S. at the time was tense,

Det politiska klimatet, i USA då, var spänt.

and there were debates going on about immigration.

Det pågick diskussioner om invandring.

And, as often happens in America,

Och, som så ofta händer i USA,

immigration became synonymous with Mexicans.

blev invandring liktydigt med mexikaner.

There were endless stories of Mexicans

Överallt hördes ett oändligt antal historier om mexikaner

as people who were fleecing the healthcare system,

som sådana som

utnyttjade välfärdssystemet,

sneaking across the border,

smög sig över gränsen,

being arrested at the border, that sort of thing.

arresterades vid gränsen och andra liknande historier.

I remember walking around on my first day in Guadalajara,

Jag minns hur jag gick runt, under min första dag i Guadalajara,

watching the people going to work,

och såg människor som gick till jobbet,

rolling up tortillas in the marketplace,

kavlade ut tortillas på marknaden,

smoking, laughing.

rökte, skrattade.

I remember first feeling slight surprise.

Jag minns hur jag först blev lite överaskad.

And then, I was overwhelmed with shame.

Och sedan överväldigades jag av skam.

I realized that I had been so immersed in the media coverage of Mexicans

Jag insåg att jag hade blivit så innesluten

i mediabevakningen av mexikaner

that they had become one thing in my mind,

att de hade blivit enbart en sak i mitt medvetande,

the abject immigrant.

de lågt stående invandrarna.

I had bought into the single story of Mexicans

Jag hade köpt den enda berättelsen om mexikaner

and I could not have been more ashamed of myself.

och jag var djupt skamsen över mig själv.

So that is how to create a single story,

Det är så den enda berättelsen skapas,

show a people as one thing,

visa ett folk från bara en sida,

as only one thing,

från bara en sida,

over and over again,

om och om igen,

and that is what they become.

och det är vad de blir.

It is impossible to talk about the single story

Det är omöjligt att tala om den enda berättelsen

without talking about power.

utan att också tala om makt.

There is a word, an Igbo word,

Det finns ett ord, ett Igbo ord,

that I think about whenever I think about the power structures of the world,

som jag tänker på när än jag tänker på

maktstrukturer i världen, och det är "nkali."

and it is "nkali."

It's a noun that loosely translates to "to be greater than another."

Det är ett substantiv som fritt översatt betyder

att "vara bättre än någon annan."

Like our economic and political worlds,

Precis som våra ekonomiska och politiska världar,

stories too are defined by the principle of nkali:

definieras även våra berättelser

av nkali-principen.

How they are told, who tells them,

Hur de berättas, vem som berättar dem,

when they're told, how many stories are told,

när de berättas, hur många olika historier som berättas,

are really dependent on power.

beror egentligen på makt.

Power is the ability not just to tell the story of another person,

Makt är inte bara förmågan att berätta en annan människas historia,

but to make it the definitive story of that person.

utan att göra det till historien som definierar den människan.

The Palestinian poet Mourid Barghouti writes

Den palestinska poeten Mourid Barghouti skriver

that if you want to dispossess a people,

att om du vill fördriva ett folk,

the simplest way to do it is to tell their story

så är det enklaste sättet att berätta deras historia,

and to start with, "secondly."

och att börja med, "för det andra."

Start the story with the arrows of the Native Americans,

Börja berättelsen med de amerikanska indianernas pilar,

and not with the arrival of the British,

och inte med britternas ankomst,

and you have an entirely different story.

och du får en helt annan historia.

Start the story with the failure of the African state,

Börja berättelsen med

den afrikanska statens misslyckande,

and not with the colonial creation of the African state,

och inte med kolonisationen av den afrikanska staten,

and you have an entirely different story.

och du får en helt annan historia.

I recently spoke at a university

Nyligen talade jag vid ett universitet där

where a student told me that it was such a shame

en student berättade för mig att det var

så synd

that Nigerian men were physical abusers

att nigerianska män var våldsamma

like the father character in my novel.

som karaktären av fadern i min novell.

I told him that I had just read a novel called "American Psycho" --

Jag berättade att jag precis läst en novell

som hette "American Psycho" -

(Laughter)

(Skratt)

-- and that it was such a shame

- och att det var så synd

that young Americans were serial murderers.

att unga amerikaner är seriemördare.

(Laughter)

(Skratt)

(Applause)

(Applåder)

Now, obviously I said this in a fit of mild irritation.

Nu sade jag ju detta i ett utbrott av mild irritation.

(Laughter)

(Skratt)

But it would never have occurred to me to think

Det hade aldrig kommit för mig att tro

that just because I had read a novel in which a character was a serial killer

att bara för att jag har läst en novell

där en karaktär är seriemördare

that he was somehow representative of all Americans.

så måste han på något sätt representera

alla amerikaner.

This is not because I am a better person than that student,

Nu beror inte det på att jag är en bättre människa än den studenten,

but because of America's cultural and economic power,

tack vare USA:s kulturella och ekonomiska makt,

I had many stories of America.

så hade jag många berättelser om USA.

I had read Tyler and Updike and Steinbeck and Gaitskill.

Jag hade läst Tyler och Updike och Steinbeck och Gaitskill.

I did not have a single story of America.

Jag hade inte bara en enda berättelse om USA.

When I learned, some years ago,

När jag insåg, för några år sedan, att författare förväntades

that writers were expected to have had really unhappy childhoods

ha haft en verkligt olycklig barndom

to be successful,

för att kunna bli framgångsrika,

I began to think about how I could invent horrible things my parents had done to me.

började jag fundera på vad jag skulle kunna hitta på

för hemska saker som mina föräldrar hade utsatt mig för.

(Laughter)

(Skratt)

But the truth is that I had a very happy childhood,

Men sanningen är att jag hade en väldigt lycklig barndom,

full of laughter and love, in a very close-knit family.

full av skratt och kärlek, i en nära sammansvetsad familj.

But I also had grandfathers who died in refugee camps.

Men jag hade också far-och morföräldrar som dog i flyktingläger.

My cousin Polle died because he could not get adequate healthcare.

Min kusin Polle dog eftersom han inte kunde får tillräckligt bra sjukvård.

One of my closest friends, Okoloma, died in a plane crash

En av mina närmaste vänner, Okolorma, dog i en flygolycka

because our fire trucks did not have water.

eftersom brandbilarna inte hade tillgång till vatten.

I grew up under repressive military governments

Jag växte upp under ett kuvande militärstyre

that devalued education,

som inte värderade utbildning,

so that sometimes, my parents were not paid their salaries.

så ibland betalades inte mina föräldrars löner ut.

And so, as a child, I saw jam disappear from the breakfast table,

Så, som barn, såg jag ibland marmeladen försvinna från frukostbordet,

then margarine disappeared,

sedan försvann smöret,

then bread became too expensive,

sedan blev brödet för dyrt,

then milk became rationed.

sedan blev mjölken ransonerad.

And most of all, a kind of normalized political fear

Och mest av allt, en sorts normaliserad politisk skräck

invaded our lives.

som invaderade våra liv.

All of these stories make me who I am.

Alla dessa berättelser gör mig till den jag är.

But to insist on only these negative stories

Men att hävda enbart dessa negativa berättelser

is to flatten my experience

vore att ta bort många av mina erfarenheter,

and to overlook the many other stories that formed me.

och att bortse från alla de andra berättelser

som också formade mig.

The single story creates stereotypes,

Den enda berättelsen skapar stereotyper.

and the problem with stereotypes is not that they are untrue,

Och problemet med stereotyper

är inte det att de inte stämmer,

but that they are incomplete.

utan att de är ofullständiga.

They make one story become the only story.

De gör en berättelse till den enda berättelsen.

Of course, Africa is a continent full of catastrophes:

Naturligtvis är den afrikanska kontinenten full av katastrofer.

There are immense ones, such as the horrific rapes in Congo

Det finns ofantliga katastrofer, som de fasansfulla våldtäkterna i kongo.

and depressing ones,

Och deprimerande katastrofer, som det faktum att

such as the fact that 5,000 people apply for one job vacancy in Nigeria.

5000 människor söker ett enda arbetstillfälle i Nigeria.

But there are other stories that are not about catastrophe,

Men det finns även andra historier som inte handlar om katastrofer.

and it is very important, it is just as important, to talk about them.

Och det är väldigt viktigt, precis lika viktigt, att prata om dem.

I've always felt that it is impossible

Jag har alltid känt att det är omöjligt

to engage properly with a place or a person

att engagera sig ordentligt i en plats eller en människa

without engaging with all of the stories of that place and that person.

utan att också engagera sig i alla berättelserna om den platsen och den människan.

The consequence of the single story is this:

Konsekvensen av en enda berättelse

It robs people of dignity.

är denna: den berövar människor deras värdighet.

It makes our recognition of our equal humanity difficult.

Det gör det svårt för oss att känna igen allas vårt lika värde som människor.

It emphasizes how we are different rather than how we are similar.

Den betonar hur olika vi är

snarare än det vi har gemensamt.

So what if before my Mexican trip,

Vad hade hänt om jag före min resa till Mexiko

I had followed the immigration debate from both sides,

hade följt diskussionerna kring invandringen från båda sidor,

the U.S. and the Mexican?

både den amerikanska och den mexikanska?

What if my mother had told us that Fide's family was poor

Vad hade hänt om min mor hade berättat för oss att Fides familj var fattig

and hardworking?

och flitig?

What if we had an African television network

Vad hade hänt om vi hade ett afrikanskt tevebolag

that broadcast diverse African stories all over the world?

som sände olika afrikanska berättelser över hela världen?

What the Nigerian writer Chinua Achebe calls "a balance of stories."

Det den nigerianska författaren Chinua Achebe kallar

"en balans av berättelser."

What if my roommate knew about my Nigerian publisher,

Vad hade hänt om min rumskamrat kände till min nigerianska förläggare,

Muhtar Bakare,

Mukta Bakaray,

a remarkable man who left his job in a bank

en enastående man som lämnade sitt jobb på en bank

to follow his dream and start a publishing house?

för att följa sin dröm om att starta ett förlag?

Now, the conventional wisdom was that Nigerians don't read literature.

Den vedertagna sanningen var att nigerianer inte läser litteratur.

He disagreed.

Han höll inte med. Han kände

He felt that people who could read, would read,

att människor som kan läsa, kommer att läsa,

if you made literature affordable and available to them.

om litteraturen gjordes mer prisvärd och tillgänglig för dem.

Shortly after he published my first novel,

Strax efter att han givit ut min första novell

I went to a TV station in Lagos to do an interview,

var jag i en TV studio i Lagos för att ge en intervju.

and a woman who worked there as a messenger came up to me and said,

Och en kvinna som arbetade som budbärare där kom fram till mig och sa,

"I really liked your novel. I didn't like the ending.

"Jag tyckte verkligen om din novell. Men jag tyckte inte om slutet.

Now, you must write a sequel, and this is what will happen ..."

Du ska skriva en uppföljare, och detta är vad som ska hända..."

(Laughter)

(Skratt)

And she went on to tell me what to write in the sequel.

Och hon fortsatte med att berätta för mig vad jag skulle skriva i uppföljaren.

I was not only charmed, I was very moved.

Jag blev inte bara förtjust, utan också väldigt rörd.

Here was a woman, part of the ordinary masses of Nigerians,

Här var en kvinna, en del av det vanliga folket i Nigeria,

who were not supposed to be readers.

som inte antogs vara läsare.

She had not only read the book,

Hon hade inte bara läst boken, utan hon hade gjort den till sin egen

but she had taken ownership of it

och kände sig berättigad att berätta för mig

and felt justified in telling me what to write in the sequel.

vad jag skulle skriva i uppföljaren.

Now, what if my roommate knew about my friend Funmi Iyanda,

Vad skulle ha hänt om min rumskamrat kände till min vän Fumi Onda,

a fearless woman who hosts a TV show in Lagos,

en orädd kvinna som håller i en TV show i Lagos,

and is determined to tell the stories that we prefer to forget?

och är fast besluten att berätta de historier som vi föredrar att glömma?

What if my roommate knew about the heart procedure

Vad hade hänt om min rumskamrat hade känt till den hjärtoperation

that was performed in the Lagos hospital last week?

som utfördes på Lagos sjukhus förra veckan?

What if my roommate knew about contemporary Nigerian music,

Vad hade hänt om min rumskamrat kände till samtida nigeriansk musik?

talented people singing in English and Pidgin,

Begåvade människor som sjunger på engelska och pidgin,

and Igbo and Yoruba and Ijo,

och Igbo, och Yoruba, och Ijo,

mixing influences from Jay-Z to Fela

hur de blandar influenser från Jay-Z, från Fela

to Bob Marley to their grandfathers.

från Bob Marley och från sina egna förfäder.

What if my roommate knew about the female lawyer

Vad hade hänt om min rumskamrat kände till den kvinnliga jurist

who recently went to court in Nigeria to challenge a ridiculous law

som nyligen gick till domstol i Nigeria

för att bestrida den fåniga lagen

that required women to get their husband's consent

som kräver att kvinnor måste få sin mans tillstånd

before renewing their passports?

innan de kan förnya sitt pass?

What if my roommate knew about Nollywood,

Vad hade hänt om min rumskamrat kände till Nollywood,

full of innovative people making films despite great technical odds,

fullt av nyskapande människor som gör film trots svåra tekniska hinder?

films so popular

Filmer som är så populära

that they really are the best example of Nigerians consuming what they produce?

att de faktiskt är det bästa exemplet

på nigerianer som konsumenter av vad de själva producerar.

What if my roommate knew about my wonderfully ambitious hair braider,

Vad hade hänt om min rumskamrat kände till min underbart ambitiösa hårflätare

who has just started her own business selling hair extensions?

som precis har startat ett eget företag som säljer hårförlängningar?

Or about the millions of other Nigerians who start businesses and sometimes fail,

Eller de miljoner andra nigerianer

som startar egna företag och ibland misslyckas,

but continue to nurse ambition?

men ändå fortsätter att nära sina ambitioner?

Every time I am home I am confronted

Varje gång när jag är hemma drabbas jag av

with the usual sources of irritation for most Nigerians:

de vanliga källorna till irritation för de flesta nigerianer:

our failed infrastructure, our failed government,

den misslyckade infrastrukturen, den misslyckade regeringen.

but also by the incredible resilience

Men jag slås också av den otroliga motståndskraften hos människor

of people who thrive despite the government,

som frodas trots regeringen,

rather than because of it.

snarare än på grund av den.

I teach writing workshops in Lagos every summer,

Jag undervisar på skrivarkurser i Lagos varje sommar.

and it is amazing to me how many people apply,

Och det är häpnadsväckande hur många som ansöker,

how many people are eager to write,

hur många människor som längtar efter att skriva,

to tell stories.

att berätta historier.

My Nigerian publisher and I have just started a non-profit

Min nigerianska förläggare och jag har precis startat ett icke-vinstdrivande

called Farafina Trust,

företag som heter Farafina Trust.

and we have big dreams of building libraries

Och vi har stora drömmar om att bygga bibliotek

and refurbishing libraries that already exist

renovera de bibliotek som redan finns

and providing books for state schools

och att ge böcker till statliga skolor

that don't have anything in their libraries,

som inte har någonting i sina bibliotek,

and also of organizing lots and lots of workshops,

att också att organisera mängder av kurser,

in reading and writing,

där vi lär folk att läsa och skriva,

for all the people who are eager to tell our many stories.

för alla de människor som längtar efter att berätta våra många historier.

Stories matter.

Berättelser har betydelse.

Many stories matter.

Mängden berättelser har betydelse.

Stories have been used to dispossess and to malign,

Berättelser har använts för att fördriva och för att skada.

but stories can also be used to empower and to humanize.

Men berättelser kan också användas för att berättiga och mänskliggöra.

Stories can break the dignity of a people,

Berättelser kan ta värdigheten ifrån ett folk.

but stories can also repair that broken dignity.

Men berättelser kan också återge förlorad värdighet.

The American writer Alice Walker wrote this

Den amerikanske författaren Alice Walker skrev så här

about her Southern relatives who had moved to the North.

om sina sydstatliga släktingar

som hade flyttat till nordstaterna.

She introduced them to a book about

Hon introducerade dem till en bok om

the Southern life that they had left behind.

livet de lämnat bakom sig, i sydstaterna.

"They sat around, reading the book themselves,

"De satt samlade, de läste boken själva,

listening to me read the book, and a kind of paradise was regained."

de lyssnade när jag läste boken, och ett slags paradis återupprättades."

I would like to end with this thought:

Jag vill avsluta med denna tanke:

That when we reject the single story,

När vi avvisar den enda berättelsen,

when we realize that there is never a single story

när vi inser att det aldrig finns enbart en enda berättelse

about any place,

om en plats,

we regain a kind of paradise.

då skapar även vi ett slags paradis.

Thank you.

Tack så mycket.

(Applause)

(Applåder)