Are you more likely to explode or freeze in space? - Tejal Gala

Översättare: Josefine Kristmansson Granskare: Annika Bidner

Due to an unfortunate teleportation malfunction,

På grund av ett teleporteringsmissöde

this mad scientist has just found himself in the vacuum of space.

befinner sig nu denna galna vetenskapsman ute i rymdens vakuum.

With no oxygen, he might be tempted to hold his breath,

Utan syre kan det vara lockande att hålla andan,

but this would only accelerate his demise.

men det skulle endast påskynda hans frånfälle.

The air in his lungs is desperate to expand,

Luften i hans lungor tvingas expandera,

so if he doesn't release it right away, his lungs will rupture.

så om han inte andas ut direkt, kommer hans lungor spricka.

Our poor professor quickly exhales,

Vår stackars professor andas snabbt ut,

and his skin’s tensile strength prevents the rest of his body from bursting,

och hans huds hållfasthet hindrar resten av kroppen från att brista.

but things are still looking grim.

Läget är dock kritiskt.

Without surrounding air pressure,

Utan omgivande lufttryck

his bodily fluids begin to vaporize in a process called ebullism.

kommer hans kroppsvätskor att övergå i gasform i en process som kallas ebullism.

His skin swells, moist surfaces like his eyes start to boil,

Hans hud sväller, fuktiga ytor som hans ögon börjar koka,

and bubbles form within his vessels, obstructing blood flow.

bubblor bildas i blodet och blockerar blodflödet.

This is all exceptionally painful,

Allt detta är extremt smärtsamt,

but while these nightmarish effects will take roughly 90 seconds

men medan dessa mardrömslika effekter tar ungefär 90 sekunder

to reach their deadly conclusion,

att nå sin dödliga utgång,

he’ll mercifully pass out from lack of oxygen

kommer han att fridfullt svimma av syrebrist

within about 15 seconds of arriving.

inom 15 sekunder.

And even though space is barely above the temperature of absolute zero,

Även om temperaturen i rymden bara är något varmare än absoluta nollpunkten

our scientist won’t die by freezing.

så kommer vår vetenskapsman inte att frysa ihjäl.

Because unlike on Earth, where body heat can transfer to molecules

Till skillnad från på jorden, där kroppsvärme kan överföras till molekyler

in the environment,

i omgivningen,

in space it can only leave by slowly radiating away.

kan den i rymden bara långsamt stråla iväg.

It'll take hours before our professor becomes a human popsicle,

Det kommer ta timmar innan vår professor blir en mänsklig isglass,

and by then, he’ll have perished a long time ago.

och vid det laget har han redan omkommit.

Now, had our scientist planned his teleportation to space,

Om vi tänker oss att vår vetenskapsman planerat att teleportera sig ut i rymden,

he certainly would have dressed for the occasion.

så borde han ha klätt sig för situationen.

Let's imagine he arrived in a spacesuit instead.

Tänk om han hade haft en rymddräkt på sig.

The suit’s pressurized air protects his body from ebullism,

Den trycksatta dräkten skyddar hans kropp mot ebullism,

its oxygen tank keeps him breathing,

dess syrgastank låter honom andas,

and the insulation prevents him from freezing.

och isoleringen skyddar så att han slipper frysa.

But although these features thwart an immediate tragedy,

Men även om alla dessa funktioner hindrar en omedelbar tragedi,

space is still an incredibly dangerous place.

är rymden fortfarande en oerhört farlig plats.

Outside the shield of Earth's atmosphere and magnetosphere,

Utanför jordens skyddande atmosfär och magnetosfär,

our scientist is bombarded by galactic cosmic rays—

bombarderas vår vetenskapsman av galaktiska kosmiska strålar –

a form of radiation believed to come from distant supernovas.

en form av strålning som tros komma från supernovor långt bort.

If he's exceptionally unlucky,

Om han har extrem otur

he might be hit by solar energetic particles expelled from the Sun.

kan han träffas av laddade partiklar från solen.

Both these forms of ionizing radiation

Båda dessa former av joniserande strålning

effortlessly pass through the scientist’s suit,

passerar enkelt genom rymddräkten,

damaging his DNA and increasing his risk of cancer.

skadar hans DNA och ökar risken att drabbas av cancer.

But let's say our mad scientist isn't so mad at all.

Men låt oss säga att vår vetenskapsman inte är ett uns galen.

He’s planned a month-long research expedition,

Han planerade en månadslång forskningsexpedition,

complete with a cutting-edge spacecraft to live in.

komplett med en toppmodern rymdfärja att bo i.

This structure protects him from low air pressure and temperature,

Dess struktur skyddar honom från lågt lufttryck och låg temperatur,

as well as some of the radiation bouncing around space.

liksom den strålning som finns i rymden.

But even here, he's vulnerable to certain changes.

Men även då är han utsatt för vissa risker.

In addition to experiencing motion sickness and sleep disturbances,

Förutom åksjuka och problem med sömnen,

microgravity changes the distribution of his blood and cerebrospinal fluid,

påverkar tyngdlösheten flödet av hans blod och ryggmärgsvätska,

shifting roughly half a gallon of internal fluids to his upper body.

den förflyttar ungefär två liter kroppsvätskor mot överkroppen.

As the weeks pass, his brain engorges and the sheath of his optic nerve swells.

Vartefter veckorna går sväller hans hjärna och synnerver.

This not only compresses his pituitary gland, but flattens the back of his eyes,

Det påverkar inte bara hypofysen, utan plattar även ut baksidan av ögonen,

impairing close distance vision.

vilket orsakar närsynthet.

Having very little gravity to work against also causes muscles and bones

Att muskler och leder har väldigt lågt motstånd i tyngdlöshet

all over his body to gradually lose mass.

gör att hans kropp med tiden tappar muskelmassa.

And when bones break down, they release minerals like calcium.

Och när benen i kroppen bryts ner, frigörs mineraler som kalcium.

So our professor might get kidney stones too.

Så risken är att vår professor kan få njursten också.

Diet and exercise can help reduce the deterioration of his bones and muscles,

Rätt diet och motion kan hjälpa till att bromsa nedbrytningen av ben och muskler,

but it’s harder to address the potential damage to his mental health

men det är svårare att förutse eventuell påverkan av hans psykiska mående

that comes from being confined to a tiny spacecraft,

från att vara instängd i ett litet rymdskepp,

far away from his loved ones.

långt borta från nära och kära.

Thankfully, this isn’t a one-way trip, and after a month in space,

Tack och lov är detta inte en enkelresa, efter en månad i rymden,

our adventurer happily teleports home.

teleporterar vår äventyrare sig gladeligen hem.

However, his journey has left him with some lasting effects.

Några effekter dröjer sig dock kvar efter hans resa.

Back under Earth’s gravity, it’s initially hard to stand without fainting.

Tillbaka på jorden är det till en början svårt att stå utan att svimma.

It takes a few days for his fluids to redistribute back to normal,

Det tar några dagar för hans kroppsvätskor att återgå till det normala,

and it'll be months before his muscles completely regain their strength.

och det kommer ta månader innan hans muskler har återfått sin styrka.

Meanwhile, full restoration of bone density will take at least a year.

Att återfå full bentäthet i skelettet tar åtminstone ett år.

His vision might take several years to recover,

Det kan ta flera år för synen att bli återställd,

and it may never return to normal.

om den nånsin blir normal igen.

There’s still a lot waiting to be discovered about how space travel

Det finns fortfarande mycket att utforska om hur rymdfärder

impacts human health in the short and long term.

påverkar människors hälsa på kort och lång sikt.

So for now, our scientist is content to use his teleporter for its original—

Hittills nöjer sig vår vetenskapsman med att nyttja sin teleporterare till sitt –

and much safer— intended purpose.

mycket säkrare – ursprungliga syfte.