The transformative power of classical music | Benjamin Zander | TED

Översättare: David Unger Granskare: Lisbeth Pekkari

Probably a lot of you know the story of the two salesmen

Förmodligen känner många av er till historien om de två försäljarna

who went down to Africa in the 1900s.

som for till Afrika på 1900-talet.

They were sent down to find if there was any opportunity

De hade skickats dit för att ta reda på om det fanns någon möjlighet

att sälja skor där.

for selling shoes,

and they wrote telegrams back to Manchester.

De skrev telegram hem till Manchester

And one of them wrote,

och den ena av dem skrev: "Hopplöst läge". Punkt.

"Situation hopeless. Stop. They don't wear shoes."

De använder inte skor."

And the other one wrote,

Den andra skrev: "En fantastisk möjlighet."

"Glorious opportunity. They don't have any shoes yet."

De har ännu inga skor."

(Laughter)

(Skratt)

Now, there's a similar situation in the classical music world,

Inom den klassiska musikvärlden råder en liknande situation,

because there are some people who think that classical music is dying.

för det finns de som tror

att klassisk musik är döende.

And there are some of us who think you ain't seen nothing yet.

Och så finns det de av oss som tror att vi inte ens sett början än.

And rather than go into statistics and trends,

Hellre än att gå in på statistik och trender

and tell you about all the orchestras that are closing,

och berätta för er om alla orkestrar som lägger ned

and the record companies that are folding,

och om skivbolagen som går omkull,

I thought we should do an experiment tonight.

tänkte jag att vi skulle genomföra ett experiment ikväll -- ett experiment.

Actually, it's not really an experiment, because I know the outcome.

Faktiskt är det inte riktigt ett experiment eftersom jag vet utgången av det,

(Laughter)

But it's like an experiment.

men det är som ett experiment. Innan vi --

Now, before we start --

(Skratt)

(Laughter)

Before we start, I need to do two things.

-- innan vi börjar behöver jag göra två saker

One is I want to remind you of what a seven-year-old child

Det ena är att jag vill påminna er om hur en sjuåring

sounds like when he plays the piano.

låter när han spelar piano.

Maybe you have this child at home.

Kanske har ni ett sådant barn därhemma.

He sounds something like this.

Han låter ungefär så här.

(Music)

(Piano)

(Music ends)

I see some of you recognize this child.

Jag förstår att en del av er känner igen honom.

Okej, om han övar i ett år och tar lektioner, är han nu åtta år gammal

Now, if he practices for a year and takes lessons, he's now eight

and he sounds like this.

(Music)

och låter så här.

(Piano)

(Music ends)

He practices for another year and takes lessons -- he's nine.

Sedan övar han i ytterligare ett år och går på sina lektioner; han är nu nio.

(Music)

(Piano)

(Music ends)

Then he practices for another year and takes lessons -- now he's 10.

Sedan övar han i ännu ett år och går på sina lektioner; nu är han tio år gammal.

(Piano)

(Music)

(Music ends)

At that point, they usually give up.

Vid det laget ger de vanligtvis upp.

(Laughter)

(Skratt)

(Applause)

(Applåder)

Now, if you'd waited for one more year, you would have heard this.

Men, om du hade väntat, om du hade väntat i ett år till

så hade du fått höra det här:

(Music)

(Piano)

(Music ends)

Now, what happened was not maybe what you thought,

Okej, det som hände var kanske inte vad ni trodde

which is, he suddenly became passionate, engaged,

vilket var att han plötsligt blivit passionerad, engagerad,

involved, got a new teacher, he hit puberty, or whatever it is.

deltagande, fick en ny lärare, kom i puberteten, eller vad det nu var.

Det som faktiskt hände var att betoningarna blev färre.

What actually happened was the impulses were reduced.

You see, the first time, he was playing with an impulse on every note.

För ni förstår att första gången spelade han

och betonade varje not.

(Music)

(Piano)

And the second, with an impulse every other note.

Och andra gången betonade han varannan not.

(Music)

(Piano)

You can see it by looking at my head.

Ni kan se det genom att titta på mitt huvud.

(Laughter)

(Skratt)

The nine-year-old put an impulse on every four notes.

Nioåringen, nioåringen

betonar var fjärde not.

(Piano)

(Music)

The 10-year-old, on every eight notes.

Och tioåringen var åttonde not.

(Piano)

(Music)

And the 11-year-old, one impulse on the whole phrase.

Och elvaåringen betonar bara en gång i hela frasen.

(Piano)

(Music)

I don't know how we got into this position.

Jag vet -- jag vet inte hur vi hamnade i den här ställningen.

(Laughter)

(Skratt)

I didn't say, "I'm going to move my shoulder over, move my body."

Jag sa inte att jag skulle vrida på axeln, eller röra på kroppen.

Nej, musiken knuffade mig

No, the music pushed me over,

which is why I call it one-buttock playing.

och därför kallar jag det för en-skinks-spelande

(Music)

(Piano)

It can be the other buttock.

Det kan vara på den andra skinkan.

(Piano)

(Music)

You know, a gentleman was once watching a presentation I was doing,

Ni förstår, en man såg en gång ett av mina framträdanden

när jag jobbade med en ung pianist.

when I was working with a young pianist.

Han var högsta chefen i ett Ohiobaserat företag

He was the president of a corporation in Ohio.

och medan jag arbetade med denna unga pianist

I was working with this young pianist, and said,

"The trouble with you is you're a two-buttock player.

sa jag: "Problemet med dig är att du är en två-skinks-spelare,

men du borde vara en en-skinks-spelare."

You should be a one-buttock player."

I moved his body while he was playing.

Så jag flyttade på hans kropp på det här viset när han spelade

And suddenly, the music took off. It took flight.

och plötsligt lyfte musiken. Den flög fram.

The audience gasped when they heard the difference.

Det gick ett sus genom publiken när de hörde skillnaden.

Then I got a letter from this gentleman.

Senare fick jag ett brev från denna man

He said, "I was so moved.

som sa: "Jag blev så rörd

att jag åkte hem och omvandlade hela mitt företag

I went back and I transformed my entire company

into a one-buttock company."

till ett en-skinks-företag."

(Laughter)

(Skratt)

Now, the other thing I wanted to do is to tell you about you.

Nu kommer vi till den andra saken jag ville prata med er om.

Här befinner sig 1600 människor, skulle jag tro.

There are 1,600 people, I believe.

My estimation is that probably 45 of you

Jag uppskattar att sannolikt 45 av er

are absolutely passionate about classical music.

har en fullständigt passionerad relation till klassisk musik.

You adore classical music. Your FM is always on that classical dial.

Ni älskar klassisk musik. Er radio är alltid inställd på den klassiska kanalens våglängd

You have CDs in your car, and you go to the symphony,

och ni har cd-skivor i bilen och går på symfoniska konserter.

your children are playing instruments.

Era barn spelar instrument.

Ni kan inte föreställa er ert liv utan klassisk musik.

You can't imagine your life without classical music.

That's the first group, quite small.

Det är den första gruppen, som är en ganska liten grupp.

Then there's another bigger group.

Sedan finns det en annan, större grupp.

The people who don't mind classical music.

Denna består av de människor som inte har något emot klassisk musik.

(Laughter)

(Skratt)

You know, you've come home from a long day,

Ni vet, som kommer hem efter en lång dag

and you take a glass of wine, and you put your feet up.

och häller upp ett glas vin och lägger upp fötterna.

A little Vivaldi in the background doesn't do any harm.

Lite Vivaldi i bakgrunden skadar inte då.

(Skratt)

That's the second group.

Det är den andra gruppen.

Now comes the third group:

Nu till den tredje gruppen.

people who never listen to classical music.

Den består av de människor som aldrig lyssnar på klassisk musik.

Den har helt enkelt inte en plats i era liv.

It's just simply not part of your life.

You might hear it like second-hand smoke at the airport ...

Ni kanske råkar ut för den, ungefär som för passiv rökning, när ni ska flyga, men --

(Skratt)

(Laughter)

-- and maybe a little bit of a march from "Aida"

-- och kanske hör en del av en marsch från Aida

när ni kommer in i vänthallen, men annars hör ni den aldrig.

when you come into the hall.

But otherwise, you never hear it.

That's probably the largest group.

Det är förmodligen den allra största gruppen.

Sedan finns där en mycket liten grupp,

And then there's a very small group.

These are the people who think they're tone-deaf.

som består av de människor som tror att de är tondöva.

Fantastiskt många människor tror att de är tondöva.

Amazing number of people think they're tone-deaf.

Actually, I hear a lot, "My husband is tone-deaf."

Och jag får faktiskt rätt ofta höra: "Min make är tondöv."

(Laughter)

(Skratt)

Actually, you cannot be tone-deaf.

Egentligen kan du faktiskt inte vara tondöv. Ingen är tondöv.

Nobody is tone-deaf.

För om du vore tondöv skulle du inte kunna växla

If you were tone-deaf, you couldn't change the gears

on your car, in a stick shift car.

en manuellt växlad bil.

You couldn't tell the difference between

Du skulle inte kunna höra skillnad

somebody from Texas and somebody from Rome.

på någon från Texas och någon från Rom.

Och telefonen. Telefonen. Om din mamma ringer

And the telephone. The telephone.

If your mother calls

on the miserable telephone, she calls and says, "Hello,"

på den förfärliga telefonen. Ringer och säger: "Hallå,"

you not only know who it is, you know what mood she's in.

vet du inte bara vem det är, utan också vilket humör hon är på.

You have a fantastic ear. Everybody has a fantastic ear.

Du har ett fantastiskt öra. Alla har fantastiska öron.

So nobody is tone-deaf.

Och ingen är tondöv.

But I tell you what.

Men jag säger så här. Det går inte an för mig att fortsätta så här

It doesn't work for me to go on with this thing,

with such a wide gulf between those who understand,

med en så stor klyfta mellan dem som förstår,

love and are passionate about classical music,

älskar och känner passionerat för klassisk musik

och dem som inte har en relation alls med den.

and those who have no relationship to it at all.

The tone-deaf people, they're no longer here.

De tondöva människorna, de är inte längre här.

Men redan mellan de andra tre kategorierna är det för djupa klyftor.

But even between those three categories,

it's too wide a gulf.

So I'm not going to go on until every single person in this room,

Så jag tänker inte gå vidare förrän varenda person i detta rum,

på nedervåningen och i Aspen och alla andra som tittar

downstairs and in Aspen, and everybody else looking,

will come to love and understand classical music.

har börjat älska och förstå klassisk musik.

Så det är vad vi ska göra.

So that's what we're going to do.

Now, you notice that there is not the slightest doubt in my mind

Lägg nu märke till att det inte syns minsta tvivel

that this is going to work, if you look at my face, right?

på att det här kommer att fungera, om ni ser mig i ögonen, inte sant?

It's one of the characteristics of a leader that he not doubt

En av egenskaperna hos en ledare är just att han inte tvivlar

for one moment the capacity of the people he's leading

ett ögonblick på kapaciteten hos människorna han ska leda

to realize whatever he's dreaming.

till att realisera vad än han drömmer om.

Föreställ er att Martin Luther King hade sagt: "Jag har en dröm.

Imagine if Martin Luther King had said, "I have a dream.

Of course, I'm not sure they'll be up to it."

Men jag är förstås inte säker på att de kommer att kunna genomföra den."

(Skratt)

(Laughter)

All right. So I'm going to take a piece of Chopin.

Ok. Nu tänker jag ta ett stycke av Chopin.

This is a beautiful prelude by Chopin.

Det här är ett vackert preludium av Chopin, som några av er kommer att känna igen.

Some of you will know it.

(Music)

(Musik)

Vet ni vad jag tror sannolikt hände här i rummet?

Do you know what I think probably happened here?

When I started, you thought, "How beautiful that sounds."

När jag började, så tänkte ni: "Vad vackert det låter".

(Musik)

(Music)

"I don't think we should go to the same place

"Jag tycker inte att vi ska åka till samma ställe

på semestern nästa år."

for our summer holidays next year."

(Skratt)

(Laughter)

It's funny, isn't it?

Det är lustigt, inte sant? Det är lustigt hur de där tankarna

It's funny how those thoughts kind of waft into your head.

på sätt och vis smög sig på.

Och förstås --

And of course --

(Applåd)

(Applause)

Of course, if the piece is long and you've had a long day,

-- och förstås, om stycket är långt och du har haft en lång dag,

you might actually drift off.

så kanske du rentav börjar drömma dig bort.

Then your companion will dig you in the ribs

Då kommer din partner knuffa dig i sidan

and say, "Wake up! It's culture!" And then you feel even worse.

och säga: "Vakna! Det är kultur!" Och så kommer du må ännu sämre.

(Laughter)

Men har det någonsin slagit dig att varför du känner dig sömnig

But has it ever occurred to you that the reason you feel sleepy

in classical music is not because of you, but because of us?

av klassisk musik inte beror på dig, utan på oss?

Did anybody think while I was playing,

Tänkte någon medan jag spelade:

"Why is he using so many impulses?"

"Varför betonar han så ofta?"

If I'd done this with my head you certainly would have thought it.

Om jag hade gjort så här med huvudet hade ni sannerligen tänkt så.

(Music)

(Musik)

(Music ends)

Och för resten av era liv, varje gång ni hör klassisk musik

And for the rest of your life, every time you hear classical music,

kommer ni alltid att kunna veta om ni hör de betoningarna.

you'll always be able to know if you hear those impulses.

Så låt oss ta reda på vad som verkligen händer här.

So let's see what's really going on here.

Vi har ett B. Det här är ett B. Nästa ton är ett C.

We have a B. This is a B.

The next note is a C.

And the job of the C is to make the B sad.

Och C:ets uppgift är att få B:et att låta ledset. Och det gör det, inte sant?

And it does, doesn't it?

(Skratt)

(Laughter)

Composers know that.

Tonsättare kan det där. Om de vill ha ledsen musik

If they want sad music, they just play those two notes.

spelar de bara de där två tonerna.

(Musik)

(Music)

But basically, it's just a B, with four sads.

Men egentligen är det bara ett B, med fyra ledsna.

(Laughter)

(Skratt)

Now, it goes down to A.

Ok, den går ned till A. Sen till G, och sen till F.

Now to G.

And then to F.

So we have B, A, G, F.

Så då har vi B, A, G, F. Och om vi har B, A, G, F,

And if we have B, A, G, F,

what do we expect next?

Vad förväntar vi oss härnäst? Oj, det kan ha varit en tabbe.

(Music)

That might have been a fluke.

Let's try it again.

Låt oss försöka igen. Å, TED-kören.

(Music)

Oh, the TED choir.

(Laughter)

(Skratt)

Och ni la märke till att ingen är tondöv, inte sant? Ingen är.

And you notice nobody is tone-deaf, right?

Nobody is.

Ni förstår, i varje by i Bangladesh

You know, every village in Bangladesh

och varje liten håla i Kina kan alla

and every hamlet in China -- everybody knows:

da, da, da, da -- da.

da, da, da, da -- da. Alla kan, som förväntar sig det där E:et.

Everybody knows, who's expecting that E.

Ok, men Chopin ville inte nå E:et där,

Chopin didn't want to reach the E there,

because what will have happened?

för vad skulle ha hänt? Det skulle ta slut, som Hamlet.

It will be over, like Hamlet. Do you remember?

Minns ni Hamlet? I tredje scenen i första akten

Act One, scene three,

he finds out his uncle killed his father.

får han reda på att hans farbror mördade hans far.

Ni kommer ihåg att han gång på gång söker upp sin farbror

He keeps on going up to his uncle and almost killing him.

och nästan dödar honom. Men så backar han ur

innan han söker upp honom igen och nästan dödar honom

And then he backs away, he goes up to him again, almost kills him.

Och alla kritiker, som sitter där på bakersta raden,

The critics sitting in the back row there,

måste bilda sig en uppfattning, så de säger: "Hamlet är en förhalare"

they have to have an opinion, so they say, "Hamlet is a procrastinator."

(Skratt)

Eller så säger de: "Hamlet har ett Oidipuskomplex."

Or they say, "Hamlet has an Oedipus complex."

No, otherwise the play would be over, stupid.

Nej, för annars vore pjäsen slut, dumskalle.

(Laughter)

Därför lägger Shakespeare in allt det där i Hamlet.

That's why Shakespeare puts all that stuff in Hamlet --

Ophelia going mad, the play within the play,

Ni vet, när Ofelia blir galen, pjäsen i pjäsen,

and Yorick's skull, and the gravediggers.

Yoricks skalle och dödgrävarna.

That's in order to delay --

Allt för att förhala -- tills han i femte akten kan få mörda honom.

until Act Five, he can kill him.

Det är samma sak med Chopin. Han skall just nå E:et,

It's the same with the Chopin.

He's just about to reach the E,

and he says, "Oops, better go back up and do it again."

men han säger: "Oops, bäst att gå tillbaka upp och börja om på nytt."

Så han börjar om på nytt.

So he does it again.

Now, he gets excited.

(Music)

Sen blir han upphetsad -- det där är upphetsning

That's excitement, don't worry about it.

ni behöver inte oroa er för det.

Now, he gets to F-sharp, and finally he goes down to E,

Sen kommer han till Fiss och slutligen når han E:et,

men det är fel ackord. För ackordet han letar efter

but it's the wrong chord --

because the chord he's looking for is this one,

är det här, men istället spelar han...

and instead he does ...

det där är en så kallad bedräglig kadens, för att de lurar oss.

Now, we call that a deceptive cadence,

because it deceives us.

I tell my students, "If you have a deceptive cadence,

Jag säger alltid åt mina studenter att "om du har en bedräglig kadens

se då till att lyfta ögonbrynen, så kommer alla att förstå."

raise your eyebrows, and everybody will know."

(Skratt)

(Laughter)

(Applause)

(Applåd)

Right.

Ok. Så han når E:et, men över fel ackord.

He gets to E, but it's the wrong chord.

Så han prövar E:et igen, men det ackordet fungerar inte heller.

Now, he tries E again.

That chord doesn't work.

Så han prövar E:et igen, men inte heller det ackordet fungerar.

Now, he tries the E again. That chord doesn't work.

Now, he tries E again, and that doesn't work.

Så han prövar E:et igen, men inte heller det fungerar.

And then finally ...

Men så, till slut ...

Det var en herre här på främre raden som utbrast: "Mmm."

There was a gentleman in the front row who went, "Mmm."

(Laughter)

It's the same gesture he makes when he comes home

Det är samma gest som han gör när han kommer hem

efter en lång dag, när han vrider om nyckeln i bilen och säger:

after a long day, turns off the key in his car and says,

"Aah, I'm home."

"Å, jag är hemma." För vi vet alla var hemma är.

Because we all know where home is.

So this is a piece which goes from away to home.

Så det här är ett stycke som går från borta till hemma.

I'm going to play it all the way through and you're going to follow.

Och jag tänker spela det från början till slut

och ni ska följa med. B, C, B, C, B, C, B --

B, C, B, C, B, C, B --

down to A, down to G, down to F.

ned till A, ned till G, ned till F.

Almost goes to E, but otherwise the play would be over.

Han går bara nästan till E, för annars vore pjäsen slut.

He goes back up to B, he gets very excited.

Han går tillbaka upp till B, blir mycket upphetsad och går till Fiss. Går till E.¨

Goes to F-sharp. Goes to E.

Men det är fel ackord. Det är fel ackord. Det är fel ackord.

It's the wrong chord. It's the wrong chord.

And finally goes to E, and it's home.

Och till slut går han till E och det är hemma.

And what you're going to see is one-buttock playing.

Och det ni kommer att få se är en-skinks-spel.

(Skratt)

(Laughter)

Because for me, to join the B to the E,

För att för mig, för att jag ska kunna föra ihop B:et och E:et

I have to stop thinking about every single note along the way,

måste sluta tänkta på varenda not på vägen

och börja tänka på den långa, långa linjen från B till E.

and start thinking about the long, long line from B to E.

You know, we were just in South Africa, and you can't go to South Africa

Ni förstår, vi var nyss i Sydafrika och du kan inte besöka Sydafrika

utan att tänka på Mandela som satt fängslad i 27 år.

without thinking of Mandela in jail for 27 years.

What was he thinking about? Lunch?

Vad funderade han på? Lunchen?

No, he was thinking about the vision for South Africa

Nej, han funderade över sin vision för Sydafrika

and for human beings.

och för mänskligheten. Det var det som höll honom --

This is about vision. This is about the long line.

det här handlar om vision, det här handlar om långa linjer.

Like the bird who flies over the field

Såsom fågeln som flyger över fälten

and doesn't care about the fences underneath, all right?

och inte bryr sig om staketen nedanför, Ok?

So now, you're going to follow the line all the way from B to E.

Så nu ska ni följa linjen hela vägen ifrån B till E

And I've one last request before I play this piece all the way through.

och jag har bara ett sista önskemål innan jag spelar stycket från början till slut.

Would you think of somebody who you adore,

Tänk på någon som du älskar, som inte längre är med dig.

who's no longer there?

En älskad farmor/mormor, en älskare,

A beloved grandmother, a lover --

somebody in your life who you love with all your heart,

någon i ditt liv som du älskar av hela ditt hjärta,

som inte längre finns med dig.

but that person is no longer with you.

Bring that person into your mind,

Leta upp den personen inom dig och följ på samma gång

and at the same time,

linjen hela vägen ifrån B till E,

follow the line all the way from B to E,

and you'll hear everything that Chopin had to say.

så kommer du att höra allt som Chopin hade att säga.

(Musik)

(Music)

(Music ends)

(Applause)

(Applåd)

Ok, nu kanske ni undrar,

Now, you may be wondering --

(Applause)

kanske ni undrar varför jag klappar.

(Applause ends)

You may be wondering why I'm clapping.

Well, I did this at a school in Boston

Jo, jag gjorde det här i en skola i Boston

with about 70 seventh graders, 12-year-olds.

med ungefär 70 sjundeklassare -- tolvåringar

I did exactly what I did with you,

och jag gjorde precis vad jag jag gjort med er, talade om för dem

and I explained the whole thing.

och förklarade alltihop för dem.

Och mot slutet blev de galna och klappade. De klappade.

At the end, they went crazy, clapping.

I was clapping. They were clapping.

Jag klappade. De klappade.

Finally, I said, "Why am I clapping?"

Till slut frågade jag: "Varför klappar jag?"

And one of them said, "Because we were listening."

Och ett av de små barnen svarade: "För att vi lyssnade."

(Skratt)

(Laughter)

Think of it. 1,600 people, busy people,

Tänk på det. 1600 människor, upptagna människor.

involverade i alla olika sorters saker.

involved in all sorts of different things,

listening, understanding and being moved

Som lyssnar på, förstår och blir rörda av ett stycke av Chopin.

by a piece by Chopin.

Now, that is something.

Det betyder något.

Am I sure that every single person followed that,

Och kan jag vara säker på att varenda person hängde med i,

understood it, was moved by it?

förstod och blev rörda av det? Självklart kan jag inte vara säker på det.

Of course, I can't be sure.

But I'll tell you what happened to me in Ireland

Men låt mig berätta vad som hände mig.

Jag besökte Irland under oroligheterna för tio år sedan

during the Troubles, 10 years ago,

and I was working with some Catholic and Protestant kids

och arbetade med några katolska och protestantiska barn

on conflict resolution.

med konflikthantering. Och jag gjorde detta med dem.

And I did this with them --

a risky thing to do, because they were street kids.

En riskfylld sak att göra eftersom de var gatubarn.

Men en av dem kom till mig morgonen därpå och han sade:

And one of them came to me the next morning

and he said,

"You know, I've never listened to classical music in my life,

"Du ska veta att jag har aldrig lyssnat på klassisk musik förut

but when you played that shopping piece ..."

men när du spelade det där shoppingstycket..."

(Skratt)

(Laughter)

He said, "My brother was shot last year and I didn't cry for him.

Han sa: "Min bror blev skjuten förra året och jag grät inte över honom

But last night, when you played that piece,

men igår kväll när du spelade det där stycket

he was the one I was thinking about.

tänkte jag på honom

And I felt the tears streaming down my face.

och kände tårarna strömma ned över ansiktet.

And it felt really good to cry for my brother."

Och du ska veta att det kändes riktigt bra att gråta över min bror."

So I made up my mind at that moment

Och i den stunden bestämde jag mig för

att klassisk musik är till för alla. Alla.

that classical music is for everybody.

Everybody.

Now, how would you walk --

Hur skulle ni gå -- för ni ska veta

my profession, the music profession doesn't see it that way.

att i mitt jobb, som musiker tänker man inte på det sättet.

They say three percent of the population likes classical music.

De säger att tre procent av befolkningen tycker om klassisk musik.

Om bara vi kunde öka den siffran till fyra procent skulle våra problem försvinna.

If only we could move it to four percent, our problems would be over.

(Laughter)

How would you walk? How would you talk? How would you be?

Men jag säger: "Hur skulle du gå? Hur skulle du tala? Hur skulle du vara

om du tänkte att tre procent av befolkningen tyckte om klassisk musik?

If you thought, "Three percent of the population likes classical music,

if only we could move it to four percent."

Om vi bara kunde öka den siffran till fyra procent. Hur skulle du gå?

How would you walk or talk? How would you be?

Hur skulle du tala? Hur skulle du vara

If you thought, "Everybody loves classical music --

om du tänkte att alla älskar klassisk musik --

de har bara inte upptäckt det än."

they just haven't found out about it yet."

(Skratt)

See, these are totally different worlds.

Se, det är två vitt skilda världar.

Now, I had an amazing experience.

Jag hade en fantastisk upplevelse. Jag var 45 år gammal,

I was 45 years old,

hade dirigerat i 20 år och plötsligt förstått något.

I'd been conducting for 20 years,

and I suddenly had a realization.

The conductor of an orchestra doesn't make a sound.

En orkesterdirigent skapar inte ett enda ljud.

My picture appears on the front of the CD --

Min bild förekommer på CD:ns omslag --

(Skratt)

(Laughter)

But the conductor doesn't make a sound.

-- men dirigenten skapar inte ett ljud.

He depends, for his power,

För sitt inflytande måste han lita till sin förmåga att ge andra människor kraft.

on his ability to make other people powerful.

Och det förändrade allting för mig. Det var fullständigt livsomvälvande.

And that changed everything for me.

It was totally life-changing.

People in my orchestra said,

Människor i min orkester kom fram till mig och sade:

"Ben, what happened?" That's what happened.

"Ben, vad har hänt?" Det var vad som hände.

Jag förstod att mitt jobb var att väcka möjligheterna i andra människor.

I realized my job was to awaken possibility in other people.

Och förstås ville jag veta huruvida jag gjorde det.

And of course, I wanted to know whether I was doing that.

Vet ni hur man får reda på det? Man ser dem i ögonen.

How do you find out?

You look at their eyes.

Om deras ögon lyser, vet man att man gör det.

If their eyes are shining, you know you're doing it.

You could light up a village with this guy's eyes.

Du skulle kunna lysa upp en hel by med den här killens ögon.

(Skratt)

(Laughter)

Right. So if the eyes are shining, you know you're doing it.

Ok. Med andra ord vet du att du gör det om det lyser i ögonen på dem.

Om det inte lyser i ögonen på dem, måste du fråga dig en sak

If the eyes are not shining, you get to ask a question.

och det är detta:

And this is the question:

Vad gör jag för fel eftersom mina musikers ögon inte lyser?

who am I being

that my players' eyes are not shining?

We can do that with our children, too.

Vi kan göra detsamma med våra barn.

Who am I being,

Vad gör jag för fel eftersom mina barns ögon inte lyser?

that my children's eyes are not shining?

That's a totally different world.

Det är en helt annan värld.

Now, we're all about to end this magical, on-the-mountain week,

Men, nu håller vi på att avsluta den här magiska veckan-på-berget

we're going back into the world.

och snart ska vi gå tillbaka ut i världen.

And I say, it's appropriate for us to ask the question,

Och jag menar att det är på sin plats att vi frågar oss det här:

who are we being as we go back out into the world?

Vilka är vi när vi går tillbaka ut i världen?

And you know, I have a definition of success.

Och ni ska veta att jag har en definition av framgång.

For me, it's very simple.

För mig är det väldigt enkelt. Det handlar inte om rikedom, kändisskap eller makt.

It's not about wealth and fame and power.

Det handlar om hur många lysande ögon jag har omkring mig.

It's about how many shining eyes I have around me.

So now, I have one last thought,

Slutligen har jag en sista tanke, som är

which is that it really makes a difference what we say --

att det verkligen spelar roll vad vi säger.

Orden som kommer ut ur munnen på oss.

the words that come out of our mouth.

Jag lärde mig detta från en kvinna som överlevde Auschwitz,

I learned this from a woman who survived Auschwitz,

one of the rare survivors.

en av de sällsynta överlevarna.

She went to Auschwitz when she was 15 years old.

Hon sändes till Auschwitz när hon var femton år gammal,

And ...

hennes bror var åtta och föräldrarna försvunna.

And her brother was eight,

and the parents were lost.

And she told me this, she said,

Hon berättade det här för mig, hon sade:

"We were in the train going to Auschwitz,

"Vi var ombord på tåget på väg till Auschwitz när jag såg ned

and I looked down and saw my brother's shoes were missing.

och såg att min brors skor var borta.

I said, 'Why are you so stupid, can't you keep your things together

Och jag sade: "Hur kan du vara så dum, kan du inte ens hålla ordning på dina saker

for goodness' sake?'"

för guds skull?" -- såsom en äldre syster

The way an elder sister might speak to a younger brother.

kan tänkas prata med sin yngre bror.

Olyckligtvis var det det sista hon nånsin sa till honom

Unfortunately, it was the last thing she ever said to him,

eftersom hon aldrig såg honom igen. För han överlevde inte.

because she never saw him again.

He did not survive.

And so when she came out of Auschwitz, she made a vow.

Därför avgav hon ett löfte när när hon släpptes ur Auschwitz.

She told me this.

Hon berättade det här för mig och sade: "Jag vandrade ut från Auschwitz, ut i livet

She said, "I walked out of Auschwitz into life

och lovade en sak. Och det jag lovade var att jag aldrig skulle säga något

and I made a vow.

And the vow was,

"I will never say anything that couldn't stand as the last thing I ever say."

som inte skulle kunna vara det sista jag någonsin sade."

Nå, är det möjligt för oss? Nej. Och vi kommer att fela mot oss själva

Now, can we do that? No.

And we'll make ourselves wrong and others wrong.

och mot andra. Men det är en möjlighet att leva upp till. Tack ska ni ha.

But it is a possibility to live into.

Thank you.

(Applause)

(Applåd)

Shining eyes.

Lysande ögon, lysande ögon.

(Applause)

Shining eyes.

(Applause)

Thank you, thank you.

Tack, tack.

(Musik)