Eman Mohammed: The courage to tell a hidden story

Översättare: Helena Jonsson Granskare: Lisbeth Pekkari

When I turned 19, I started my career

När jag fyllde 19 år började jag min karriär

as the first female photojournalist

som den första kvinnliga fotojournalisten

in the Gaza Strip, Palestine.

på Gazaremsan i Palestina.

My work as a woman photographer

Mitt arbete som kvinnlig fotograf

was considered a serious insult

ansågs som en allvarlig förolämpning

to local traditions,

mot lokala traditioner.

and created a lasting stigma

Jag och min familj

for me and my family.

blev permanent stämplade.

The male-dominated field made my presence

Min närvaro på den mansdominerade arenan

unwelcome by all possible means.

var ovälkommen på alla möjliga sätt.

They made clear that a woman

Det var helt klart att en kvinna

must not do a man's job.

inte får göra en mans jobb.

Photo agencies in Gaza refused to train me

Fotoagenturer i Gaza vägrade utbilda mig

because of my gender.

på grund av mitt kön.

The "No" sign was pretty clear.

"Nej"-skylten var stor och tydlig.

Three of my colleagues

Tre av mina kollegor

went as far as to drive me to an open air strike area

gick så långt som till att köra mig till ett område där luftangrepp pågick,

where the explosion sounds

där ljudet av explosioner

were the only thing I could hear.

var det enda jag kunde höra.

Dust was flying in the air,

Dammet hängde i luften

and the ground was shaking like a swing beneath me.

och marken skakade under fötterna på mig.

I only realized we weren't there to document the event

Jag insåg att vi inte var där för att dokumentera händelsen

when the three of them got back into the armored Jeep

när de andra satte sig i den bepansrade jeepen

and drove away, waving and laughing,

och under skratt och glatt vinkande körde iväg,

leaving me behind in the open air strike zone.

och lämnade mig kvar i krigsområdet.

For a moment, I felt terrified,

En kort stund kände jag mig vettskrämd,

humiliated, and sorry for myself.

förödmjukad, och tyckte synd om mig själv.

My colleagues' action was not

Det mina kollegor gjorde var inte

the only death threat I have received,

det enda dödshot jag fått,

but it was the most dangerous one.

men det var det farligaste.

The perception of women's life in Gaza

Kvinnors liv i Gaza uppfattas

is passive.

som passiva.

Until a recent time, a lot of women were not allowed

Fram till alldeles nyligen fick många kvinnor

to work or pursue education.

inte arbeta eller utbilda sig.

At times of such doubled war including

När man slåss på dubbla fronter,

both social restrictions on women

mot sociala restriktioner för kvinnor

and the Israeli-Palestinian conflict,

och i Israel-Palestina-konflikten,

women's dark and bright stories were fading away.

så marginaliseras kvinnors historier - både de mörka och ljusa -

To men, women's stories were seen

Männen ansåg kvinnors historier

as inconsequential.

som oviktiga.

I started paying closer attention

Jag började lägga större vikt vid

to women's lives in Gaza.

kvinnor liv i Gaza.

Because of my gender, I had access

Tack vare mitt kön hade jag tillgång

to worlds where my colleagues were forbidden.

till världar dit mina kollegor inte fick komma.

Beyond the obvious pain and struggle,

Ofta fick jag slita hund,

there was a healthy dose

men det blev även många skratt

of laughter and accomplishments.

och jag åstadkom mycket.

In front of a police compound in Gaza City

Framför en polisstation i Gaza City

during the first war in Gaza,

under det första kriget i Gaza,

an Israeli air raid managed to destroy the compound

lyckades en israelisk lufträd både förstöra polisstationen

and break my nose.

och bryta min näsa.

For a moment, all I saw was white, bright white,

Ett tag var allt jag såg vitt - bländande vitt -

like these lights.

som lamporna här.

I thought to myself I either got blind

Jag tänkte att jag antingen blivit blind

or I was in heaven.

eller kommit till himlen.

By the time I managed to open my eyes,

När jag till sist lyckades öppna ögonen,

I had documented this moment.

hade jag fångat detta ögonblick.

Mohammed Khader, a Palestinian worker

Mohammed Khader, en palestinier

who spent two decades in Israel,

som jobbat 20 år i Israel,

as his retirement plan,

hade som sin pensionsförsäkring

he decided to build a four-floor house,

bestämt sig för att bygga ett fyravåningshus,

only by the first field operation at his neighborhood,

bara för att få se det jämnas med marken

the house was flattened to the ground.

i det första luftangreppet mot hans bostadsområde.

Nothing was left but the pigeons he raised

Det enda som blev kvar var hans duvor

and a jacuzzi, a bathtub

och en jacuzzi, ett badkar,

that he got from Tel Aviv.

som han köpt från Tel Aviv.

Mohammed got the bathtub

Mohammed placerade badkaret

on the top of the rubble

på spillrorna av sitt hus

and started giving his kids

och började ge sina barn

an every morning bubble bath.

ett bubbelbad varje morgon.

My work is not meant to hide the scars of war,

Jag försöker inte förringa krigets grymheter,

but to show the full frame

bara visa hela spektrat

of unseen stories of Gazans.

av okända historier från Gaza.

As a Palestinian female photographer,

Som palestinsk kvinnlig fotograf

the journey of struggle, survival and everyday life

har människors ansträngningar, överlevnad och vardagsliv

has inspired me to overcome the community taboo

inspirerat mig att övervinna samhällets tabu

and see a different side of war and its aftermath.

och se en annan sida av krig och dess efterverkningar.

I became a witness with a choice:

Jag blev ett vittne med två val:

to run away or stand still.

att fly eller stanna kvar.

Thank you.

Tack!

(Applåder)

(Applause)