JD Schramm: Break the silence for suicide survivors

Översättare: Holger Marklund Granskare: Johan Cegrell

From all outward appearances,

Till synes var allt

John had everything going for him.

bra i Johns liv.

He had just signed the contract

Han hade precis skrivit på ett kontrakt

to sell his New York apartment

där han sålt sin lägenhet i New York

at a six-figure profit,

och gjort en mångmiljonvinst

and he'd only owned it for five years.

och han hade bara ägt den i fem år.

The school where he graduated from with his master's

Skolan där han tagit sin masterexamen

had just offered him a teaching appointment,

hade precis erbjudit honom en undervisningstjänst

which meant not only a salary,

vilket innebar inte bara lön,

but benefits for the first time in ages.

utan även löneförmåner för första gången på evigheter.

And yet, despite everything going really well for John,

Ändock, trots att allt gick riktigt bra för John

he was struggling,

så kämpade han

fighting addiction and a gripping depression.

mot ett missbruk och en djup depression.

On the night of June 11th, 2003,

På kvällen den 11 juni 2003

he climbed up to the edge

klättrade han upp på toppen

of the fence on the Manhattan Bridge

av staketet på Manhattan Bridge

and he leaped to the treacherous waters below.

och kastade sig i de mörka vattnen.

Remarkably --

Anmärkningsvärt nog --

no, miraculously --

nej, mirakulöst nog --

he lived.

så överlevde han.

The fall shattered his right arm,

Fallet krossade hans högra arm,

broke every rib that he had,

bröt vartenda revben,

punctured his lung,

punkterade lungan

and he drifted in and out of consciousness

och han flöt mellan medvetande och medvetslöshet

as he drifted down the East River,

medan han drev med East River

under the Brooklyn Bridge

under Brooklyn Bridge

and out into the pathway of the Staten Island Ferry,

och ut i färjeleden till Staten Island

where passengers on the ferry

där färjepassagerare

heard his cries of pain,

hörde hans skrik av smärta

contacted the boat's captain

och tog kontakt med färjekaptenen

who contacted the Coast Guard

som i sin tur kontaktade sjöräddningen

who fished him out of the East River

som plockade upp honom ur East River

and took him to Bellevue Hospital.

och tog honom till Bellevue Hospital.

And that's actually where our story begins.

Det är faktiskt här vår berättelse börjar.

Because once John committed himself

Eftersom John så snart han bestämt sig

to putting his life back together --

för att pussla ihop sitt liv --

first physically, then emotionally,

först fysiskt, sedan känslomässigt

and then spiritually --

och sedan andligt --

he found that there were very few resources available

upptäckte han att det fanns väldigt lite hjälp att få

to someone who has attempted to end their life

för någon som hade försökt ta sitt liv

in the way that he did.

på det sätt han hade gjort.

Research shows

Forskning visar

that 19 out of 20 people

att 19 av 20 personer

who attempt suicide

som försöker ta sina liv

will fail.

misslyckas.

But the people who fail

Men de som misslyckas

are 37 times more likely to succeed

har 37 gånger så stor chans att lyckas

the second time.

andra gången.

This truly is

Det här är verkligen

an at-risk population

en hög-riskgrupp

with very few resources to support them.

med väldigt få möjligheter att att vända sig till någon och få hjälp.

And what happens

Det som händer

when people try to assemble themselves back into life,

när människor försöker pussla ihop sina liv är

because of our taboos around suicide,

att alla tabun kring självmord

we're not sure what to say,

gör att vi inte vet vad vi ska säga

and so quite often we say nothing.

och att vi ofta inte säger någonting alls.

And that furthers the isolation

Det gör att isoleringen

that people like John found themselves in.

som personer som John befinner sig i blir ännu starkare.

I know John's story very well

Jag kan Johns historia väldigt väl

because I'm John.

eftersom jag är John.

And this is, today,

Det här är, idag,

the first time in any sort of public setting

första gången jag i ett offentligt sammanhang

I've ever acknowledged

berättar om

the journey that I have been on.

den resa jag varit med om.

But after having lost a beloved teacher in 2006

Men efter att ha förlorat en älskad lärare 2006

and a good friend last year to suicide,

och en god vän förra året i självmord

and sitting last year at TEDActive,

så satt jag på TEDActive förra året

I knew that I needed to step out of my silence

och insåg att jag behövde bryta tystnaden

and past my taboos

och gå bortom mina tabun

to talk about an idea worth spreading --

för att tala om en idé som är värd att sprida --

and that is that people

att människor som

who have made the difficult choice

har tagit det svåra beslutet

to come back to life

att komma tillbaka till livet

need more resources and need our help.

behöver resurser och vår hjälp.

As the Trevor Project says, it gets better.

Som Trevor Project säger så blir det bättre.

It gets way better.

Det blir mycket bättre.

And I'm choosing to come out

Och jag väljer att komma ut

of a totally different kind of closet today

ur en helt annan slags garderob idag

to encourage you, to urge you,

för att uppmuntra er, uppmana er,

that if you are someone

att om ni någon gång

who has contemplated or attempted suicide,

har övervägt eller försökt begå självmord,

or you know somebody who has,

eller känner någon som har det,

talk about it; get help.

så tala om det, sök hjälp.

It's a conversation worth having

Det är ett samtal som är värt mycket

and an idea worth spreading.

och en idé som behöver spridas.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)