What makes a language... a language? - Martin Hilpert

Översättare: Magdalena Željeznjak Granskare: Annika Bidner

The distinct forms of speech heard

Karaktäristiska former av språk som hörs

around Bremen, Germany and Interlaken, Switzerland

runt Bremen i Tyskland och Interlaken i Schweiz

are considered regional dialects of the German language.

anses som dialekter av det tyska språket.

And yet, when someone from Bremen is visiting the Swiss Alps,

Men ändå, när någon från Bremen besöker schweiziska Alperna,

the conversations they hear between locals will likely be incomprehensible to them.

kommer hen förmodligen inte förstå samtalen mellan de infödda.

Similarly, outside of China,

På samma sätt brukar man utanför Kina

Mandarin and Cantonese are often referred to as Chinese dialects.

kalla mandarin och kantonesiska för kinesiska dialekter.

But they’re even more dissimilar than Spanish and Italian.

Men de är ännu mer olika än spanska och italienska.

On the other hand, speakers of Danish, Norwegian, and Swedish,

Däremot, de som talar danska, norska och svenska,

which are recognized as three distinct languages,

vilka är erkända som tre skilda språk,

can usually communicate in their native tongues with little difficulty.

kan oftast prata med varandra på sina språk utan svårighet.

And Turkish language soap operas, broadcast without dubbing or subtitles,

Och turkiska såpoperor, som sänds utan dubbning eller undertexter,

are some of the most popular shows in Azeri-speaking Azerbaijan.

är några av de mest populära tv-serierna i Azerbajdzjan.

So, when is a form of speech considered a dialect versus a language?

Så när räknas något som dialekt och när som språk?

It seems reasonable that the degree of mutual intelligibility would determine

Det verkar rimligt att graden av ömsesidig förståelse skulle avgöra

whether two ways of speaking are classified as separate languages

om två sätt att tala skulle räknas som två olika språk

or as dialects of the same language.

eller dialekter av samma språk.

But as we've seen, there are many occasions where this is not the case.

Men som vi har sett, är det inte alltid fallet.

Perhaps surprisingly, the distinction between a language and a dialect

Kanske lite förvånande, men skillnaden mellan språk och dialekt

usually has nothing to do with pronunciation, vocabulary,

har oftast inget att göra med uttal, vokabulär

or any other linguistic features.

eller andra lingvistiska egenskaper.

However, it’s not coincidental, either.

Men det är inte slumpmässigt heller.

It’s a matter of politics.

Det handlar om politik.

The basis for what’s officially deemed a language

Grunden till det som officiellt anses som ett språk

was shaped by the emergence of a European nation states beginning around the 1500s.

byggdes av uppkomsten av nationalstater i Europa i början av 1500-talet.

In order to establish and maintain centralized governments,

För att etablera och behålla centraliserade regeringar,

clear territorial boundaries, and state-sponsored education systems,

tydliga landsgränser och statliga utbildningssystem,

many nation states promoted a standardized language.

förespråkade många nationalstater ett standardiserat språk.

Which form of speech was chosen to be the standard language

Den form av språk som valdes som standardspråk

was usually based on what people spoke in the capital.

var oftast den som talades i huvudstaden.

And while other forms of speech persisted, they were often treated as inferior.

Även om andra former av tal fanns kvar, behandlades de ofta som underlägsna.

This tradition extended across the globe with European colonization

Denna tradition utvidgades världen runt med den europeiska kolonisationen

and into modern times.

och har fortsatt in i vår tid.

Italy, for example, has at least 15 of what might be called regional dialects.

Italien har minst 15 vad man kallar regionala dialekter.

One of them, the Florentine dialect,

En av dem, den florentinska dialekten,

became known as Standard Italian when the country politically unified in 1861.

blev känd som standarditalienska då landet enades politiskt 1861.

It was selected because legendary authors like Dante and Machiavelli

Den valdes eftersom berömda författare som Dante och Machiavelli

used it in their original works,

använde den i sina originalverk.

And it came to represent an image of Italian national identity

Den började representera den italienska nationella identiteten,

that some found particularly desirable.

som några ansåg som särskilt åtråvärd.

Later on, in his attempt to establish a unified, fascist state,

Senare, i ett försök att etablera ett enat, fascistiskt land,

Italian dictator Benito Mussolini saw language standardization

såg den italienska diktatorn Mussolini standardisering av språk

as an important objective.

som ett viktigt mål.

His government promoted standard Italian while prohibiting other forms of speech

Hans regering främjade standarditalienska och förbjöd andra språkformer

from the public sphere,

från det offentliga rummet

framing them as backward and unsophisticated.

eftersom de bedömdes som bakåtsträvande och enfaldiga.

In everything from job applications to court testimonies,

Från jobbansökningar till vittnesmål,

standard languages act as gatekeepers around the world.

fungerar standardspråk runt hela världen som portvakter.

For instance, one 1999 study showed that landlords responded to apartment inquiries

En studie från 1999 visade att hyresvärdar besvarade lägenhetsförfrågningar

based on what form of speech their prospective tenants used.

beroende på vilken språkform de potentiella hyresgästerna använde.

When callers spoke African-American Vernacular English, or AAVE,

När de använde afroamerikansk engelska, AAVE,

landlords were more likely to reject their inquiries.

var det mer sannolikt att hyresvärdar skulle avslå deras förfrågningar.

When they spoke so-called Standard American English,

När de använde så kallad amerikansk standardengelska,

which is often associated with whiteness,

som ofta är förknippat med att vara vit,

landlords responded more positively.

gav hyresvärdarna mer positiva svar.

Both of these forms of speech are considered English dialects.

Båda språkformerna anses som engelska dialekter.

In the United States, some people have cast AAVE

I USA har några bedömt AAVE

as an incorrect or simplified version of mainstream US English.

som en inkorrekt och förenklad version av amerikansk standardengelska.

But AAVE follows consistent grammatical rules

Men AAVE följer fasta grammatiska regler

every bit as sophisticated as other forms of English.

på ett lika sofistikerat sätt som andra former av engelska.

Linguists tend to avoid the term dialect altogether.

Lingvister brukar helt undvika termen “dialekt”.

Instead, many opt to call different forms of speech “varieties.”

Många väljer att kalla olika språkformer för “varieteter” i stället.

This way, languages are seen as groups of varieties.

På så sätt ses språk som grupper av varieteter.

So the English language is made up of varieties

Engelska språket omfattar varieteter

including Standard British and American English, AAVE,

som brittisk och amerikansk standardengelska, AAVE,

Nigerian English, Malaysian English, and many others.

nigeriansk engelska, malaysisk engelska och många andra.

Each has its own unique history and characteristic pronunciation,

Varje varietet har sin egen historia och typiska uttal,

vocabulary, and grammatical structures.

samt vokabulär och grammatiska strukturer.

But the dividing line between varieties is murky.

Men skiljelinjen mellan varieteter är oklar.

Human language, in all its cross-pollinating, ever-evolving glory,

Mänskligt språk, tack vare sin mångfald och ständiga pågående,

naturally resists the impulse to sort it into neat buckets.

låter sig inte delas in i ordentliga kategorier.

Oftentimes, forms of speech exist on a kind of linguistic continuum

Former av språk existerar ofta i ett språklig kontinuum

where they overlap with others,

och överlappar varandra,

and the differences between them are gradual—

medan skillnader mellan dem är subtila,

not clear cut.

inte entydiga.

And that’s the confounding beauty of the dynamic, diverse,

Det är den dolda skönheten hos den dynamiska, varierande

and dazzling universe of human communication.

och fantastiska värld som mänsklig kommunikation utgör.