How economic inequality harms societies | Richard Wilkinson

Översättare: David Gustavsson Granskare: Stephanie Green

You all know the truth of what I'm going to say.

Ni känner alla till sanningen i det jag tänker säga.

I think the intuition that inequality is divisive and socially corrosive

Jag tror intuitionen att ojämlikhet splittrar och fräter på samhället

has been around since before the French Revolution.

har funnits hos oss sedan innan Franska Revolutionen.

What's changed

Vad som är annorlunda

is we now can look at the evidence,

är att vi nu kan titta på bevisen,

we can compare societies, more and less equal societies,

vi kan jämföra samhällen, mer och mindre jämlika samhällen,

and see what inequality does.

och se vad ojämlikheten orsakar.

I'm going to take you through that data

Jag kommer att leda er igenom datan

and then explain why

och sedan förklara varför

the links I'm going to be showing you exist.

sambanden som jag kommer att visa er existerar.

But first, see what a miserable lot we are.

Men först, se vilken miserabel hop människor vi är.

(Laughter)

(Skratt)

I want to start though

Jag vill dock börja

with a paradox.

med en paradox.

This shows you life expectancy

Detta visar er medellivslängden

against gross national income --

i relation till BNI --

how rich countries are on average.

hur rika länderna är i genomsnitt.

And you see the countries on the right,

Och ni ser att länderna till höger,

like Norway and the USA,

som Norge och USA,

are twice as rich as Israel, Greece, Portugal on the left.

är dubbelt så rika som Israel, Grekland, Portugal på den vänstra sidan.

And it makes no difference to their life expectancy at all.

Och det utgör ingen som helst skillnad på deras medellivslängder.

There's no suggestion of a relationship there.

Det finns ingen antydan till relation där.

But if we look within our societies,

Men om vi tittar inom samhällena,

there are extraordinary social gradients in health

så finns det markanta sociala skillnader i hälsa

running right across society.

som sträcker sig över samhället.

This, again, is life expectancy.

Detta, återigen, är medellivslängden.

These are small areas of England and Wales --

Vi har här små områden i England och Wales --

the poorest on the right, the richest on the left.

de fattigaste till höger, de rikaste till vänster.

A lot of difference between the poor and the rest of us.

Det är en stor skillnad mellan de fattiga och resten av oss.

Even the people just below the top

Även de som är strax nedanför toppen

have less good health

har sämre hälsa

than the people at the top.

än de på topppen.

So income means something very important

Så inkomst har en stor betydelse

within our societies,

inom våra samhällen,

and nothing between them.

men ingen mellan dem.

The explanation of that paradox

Förklaringen till denna paradox

is that, within our societies,

är att, inom våra samhällen,

we're looking at relative income

så ser vi relativt på inkomst,

or social position, social status --

på social ställning, samhällsstatus --

where we are in relation to each other

var vi befinner oss i relation till varandra

and the size of the gaps between us.

och bredden på klyftorna mellan oss.

And as soon as you've got that idea,

Och så fort den tanken väckts,

you should immediately wonder:

borde du omedelbart undra:

what happens if we widen the differences,

vad händer om vi ökar klyftorna,

or compress them,

eller minskar dem,

make the income differences bigger or smaller?

gör inkomstskillnaderna större eller mindre?

And that's what I'm going to show you.

Och det är vad jag tänker visa er.

I'm not using any hypothetical data.

Jag använder ingen hypotetisk data.

I'm taking data from the U.N. --

Jag hämtar data från FN --

it's the same as the World Bank has --

det är densamma som Världsbanken har --

on the scale of income differences

på skalan av inkomstskillnader

in these rich developed market democracies.

i dessa rika, utvecklade öppna demokratier.

The measure we've used,

Det måttet har vi använt,

because it's easy to understand and you can download it,

för att det är enkelt att förstå och för att du kan ladda ner det,

is how much richer the top 20 percent

är hur mycket rikare de översta 20 procenten är jämfört

than the bottom 20 percent in each country.

med de lägsta 20 procenten i varje land.

And you see in the more equal countries on the left --

Och ni kan se att i de mer jämlika länderna till vänster --

Japan, Finland, Norway, Sweden --

Japan, Finland, Norge, Sverige --

the top 20 percent are about three and a half, four times as rich

så är de övre 20 procenten ungefär tre och en halv till fyra gånger rikare

as the bottom 20 percent.

än de lägsta 20 procenten.

But on the more unequal end --

Men på den mer ojämlika sidan --

U.K., Portugal, USA, Singapore --

Storbritannien, Portugal, USA, Singapore --

the differences are twice as big.

så är skillnaderna ungefär dubbelt så stora.

On that measure, we are twice as unequal

Enligt det måttet, så är vi dubbelt så ojämlika

as some of the other successful market democracies.

än vissa av de andra framgångsrika demokratierna.

Now I'm going to show you what that does to our societies.

Nu tänker jag visa vad detta åsamkar våra samhällen.

We collected data on problems with social gradients,

Vi hämtade data över problem med sociala variationer

the kind of problems that are more common

de slags problem som är vanligare

at the bottom of the social ladder.

på botten av samhällsstegen.

Internationally comparable data on life expectancy,

Internationellt jämförbar data på livslängden,

on kids' maths and literacy scores,

på barns kunskaper inom matematik och läskunnighet,

on infant mortality rates, homicide rates,

på spädbarnsdöd, mordfrekvens,

proportion of the population in prison, teenage birthrates,

andelen av befolkningen i fängelse, tonårsfödslar,

levels of trust,

mängden tilltro,

obesity, mental illness --

fetma, psykisk ohälsa --

which in standard diagnostic classification

som enligt standard diagnostisk klassificering

includes drug and alcohol addiction --

inkluderar drog- och alkoholberoende --

and social mobility.

och social rörlighet.

We put them all in one index.

Vi lade dem allihop i samma index.

They're all weighted equally.

De är alla lika viktade.

Where a country is is a sort of average score on these things.

Var ett land befinner sig är ett slags medelvärde på dessa saker.

And there, you see it

Och där så ser ni

in relation to the measure of inequality I've just shown you,

i relation till måttet av ojämlikhet som jag just visade er,

which I shall use over and over again in the data.

som jag kommer att använda flera gånger i datan.

The more unequal countries

De mer ojämlika länderna

are doing worse

presterar sämre

on all these kinds of social problems.

i alla dessa sociala problem.

It's an extraordinarily close correlation.

Det är en extraordinärt nära korrelation.

But if you look at that same index

Men om du tittar på samma index

of health and social problems

för hälsa och sociala problem

in relation to GNP per capita,

i relation till BNP per capita,

gross national income,

BNI

there's nothing there,

så finns ingenting där,

no correlation anymore.

ingen korrelation längre.

We were a little bit worried

Vi var lite oroliga

that people might think

att folk skulle tro

we'd been choosing problems to suit our argument

att vi hade valt problem som passade för vårt argument

and just manufactured this evidence,

och helt enkelt framställde dessa bevis,

so we also did a paper in the British Medical Journal

så vi skrev en rapport i British Medical Journal

on the UNICEF index of child well-being.

på UNICEF-indexet för barns välfärd.

It has 40 different components

Den har 40 olika komponenter

put together by other people.

sammanslagna av andra.

It contains whether kids can talk to their parents,

Det innehåller huruvida barn kan prata med sina föräldrar

whether they have books at home,

om de har böcker hemma,

what immunization rates are like, whether there's bullying at school.

hur vaccineringen ser ut, om det förekommer mobbning i skolorna.

Everything goes into it.

Allt tas med i det.

Here it is in relation to that same measure of inequality.

Här är det i relation till samma mått av ojämlikhet.

Kids do worse in the more unequal societies.

Barn presterar sämre i mer ojämlika samhällen.

Highly significant relationship.

Ett väldigt väsentligt förhållande.

But once again,

Men återigen,

if you look at that measure of child well-being,

om du tittar på samma mått av barns välfärd,

in relation to national income per person,

i relation till nationalinkomst per person,

there's no relationship,

så finns det ingen koppling,

no suggestion of a relationship.

inte en antydan till koppling.

What all the data I've shown you so far says

All denna data som jag har visat er hittills säger

is the same thing.

precis samma sak.

The average well-being of our societies

Den genomsnittliga välfärden i våra samhällen

is not dependent any longer

är inte längre beroende

on national income and economic growth.

på nationalinkomst och ekonomisk tillväxt.

That's very important in poorer countries,

Det är väldigt viktigt i fattigare länder,

but not in the rich developed world.

men inte i den rika utvecklade världen.

But the differences between us

Men skillnaderna mellan oss

and where we are in relation to each other

och var vi står i relation till varandra

now matter very much.

har väldigt stor betydelse.

I'm going to show you some of the separate bits of our index.

Jag tänker visa er några separata delar av vårt index.

Here, for instance, is trust.

Här, till exempel, har vi tillit.

It's simply the proportion of the population

Det är helt enkelt andelen av befolkningen

who agree most people can be trusted.

som tycker att det går att lita på andra människor.

It comes from the World Values Survey.

Det kommer från World Values Survey.

You see, at the more unequal end,

Ni ser, att på den mer ojämlika sidan,

it's about 15 percent of the population

så är det ungefär 15% av befolkningen

who feel they can trust others.

som känner att de kan lita på andra.

But in the more equal societies,

Men i de mer jämlika samhällena,

it rises to 60 or 65 percent.

så stiger det till mellan 60-65%.

And if you look at measures of involvement in community life

Och om du ser på mätningarna av samhällsengagemang

or social capital,

eller socialt kapital,

very similar relationships

väldigt liknande sammanhang

closely related to inequality.

nära relaterat till ojämlikhet.

I may say, we did all this work twice.

Jag kan säga att vi gjorde allt detta arbete två gånger.

We did it first on these rich, developed countries,

Vi gjorde det först på dessa rika utvecklade länder,

and then as a separate test bed,

och sedan som en separat testbädd

we repeated it all on the 50 American states --

upprepade vi det på de 50 amerikanska staterna --

asking just the same question:

ställde samma fråga:

do the more unequal states

presterar de mer ojämlika staterna

do worse on all these kinds of measures?

sämre enligt alla dessa mått?

So here is trust from a general social survey of the federal government

Här har vi tillit från en undersökning utförd av den federala regeringen

related to inequality.

relaterad till ojämlikhet.

Very similar scatter

Väldigt liknande spridning

over a similar range of levels of trust.

över samma omfång av nivåer av tillit.

Same thing is going on.

Samma sak där.

Basically we found

Vad vi fann, i stora drag,

that almost anything that's related to trust internationally

är att allting som hörde till tillit internationellt

is related to trust amongst the 50 states

är relaterat till tillit bland de 50 staterna

in that separate test bed.

i den separata testbädden.

We're not just talking about a fluke.

Det är inget sammanträffande vi har att göra med.

This is mental illness.

Det här är psykisk ohälsa.

WHO put together figures

VHO sammanställde värdena

using the same diagnostic interviews

med hjälp av samma diagnostiska intervjuer

on random samples of the population

på slumpmässigt utvalda delar av populationen

to allow us to compare rates of mental illness

för att tillåta oss att jämföra frekvensen av psykiska sjukdomar

in each society.

i varje samhälle.

This is the percent of the population

Det här är procenten av befolkningen

with any mental illness in the preceding year.

med någon form av psykisk sjukdom förra året.

And it goes from about eight percent

Och det går från ungefär åtta procent

up to three times that --

upp till tre gånger så mycket --

whole societies

hela samhällen

with three times the level of mental illness of others.

med trefaldigt högre nivåer av psykisk ohälsa än andra.

And again, closely related to inequality.

Och igen, nära relaterat till ojämlikhet.

This is violence.

Här har vi våld.

These red dots are American states,

De röda prickarna är amerikanska stater,

and the blue triangles are Canadian provinces.

och de blå trianglarna är kanadensiska provinser.

But look at the scale of the differences.

Men titta på skalan av skillnaden.

It goes from 15 homicides per million

Det går från 15 mord per miljoner invånare

up to 150.

upp till 150.

This is the proportion of the population in prison.

Det här är andelen av befolkningen i fängelse.

There's a about a tenfold difference there,

Det är ungefär en tiofaldig skillnad där,

log scale up the side.

logaritmisk skala upp längs på sidan.

But it goes from about 40 to 400

Men den går från ungefär 40 till 400

people in prison.

människor i fängelse.

That relationship

Denna relation

is not mainly driven by more crime.

beror inte huvudsakligen på högre frekvens av brott.

In some places, that's part of it.

På vissa platser är det delvis det.

But most of it is about more punitive sentencing,

Men mest av all beror det på mer bestraffande domar,

harsher sentencing.

strängare domar.

And the more unequal societies

Och de mer ojämlika samhällena

are more likely also to retain the death penalty.

har också väldigt ofta kvar dödsstraff.

Here we have children dropping out of high school.

Här har vi barn som hoppar av High School (~= Gymnasiet)

Again, quite big differences.

Igen, tämligen stor skillnad.

Extraordinarily damaging,

Det är väldigt skadligt

if you're talking about using the talents of the population.

med avseende på tillvaratagandet av befolkningens förmågor och talanger.

This is social mobility.

Detta är social rörlighet.

It's actually a measure of mobility

Det är ett faktiskt mått på rörlighet

based on income.

baserad på inkomst.

Basically, it's asking:

Den frågar egentligen:

do rich fathers have rich sons

har rika fäder rika söner

and poor fathers have poor sons,

och har fattiga fäder fattiga söner,

or is there no relationship between the two?

eller finns det inget relation mellan de två?

And at the more unequal end,

Och på den mer ojämlika sidan,

fathers' income is much more important --

så är faderns inkomst mycket viktigare --

in the U.K., USA.

i Storbritannien, USA...

And in Scandinavian countries,

Och i skandinaviska länder,

fathers' income is much less important.

är faderns inkomst mindre viktig.

There's more social mobility.

Det finns mer social rörlighet.

And as we like to say --

Och som vi gillar att säga --

and I know there are a lot of Americans in the audience here --

och jag vet att det finns många amerikaner i publiken här --

if Americans want to live the American dream,

om amerikanerna vill leva den amerikanska drömmen,

they should go to Denmark.

så borde de flytta till Danmark.

(Laughter)

(Skratt)

(Applause)

(Applåder)

I've shown you just a few things in italics here.

Jag har bara visat er en del kursiva saker här.

I could have shown a number of other problems.

Jag skulle kunna visa er ett antal andra problem.

They're all problems that tend to be more common

De är alla problem som tenderar att förekomma oftare

at the bottom of the social gradient.

på botten av samhällsstegen.

But there are endless problems with social gradients

Men det finns ett oändligt antal problem med sociala skillnader

that are worse in more unequal countries --

som är värre i mer ojämlika länder --

not just a little bit worse,

och inte bara lite värre,

but anything from twice as common to 10 times as common.

allt från två till tio gånger så hög förekomst.

Think of the expense,

Tänk på kostnaden,

the human cost of that.

den mänskliga kostnaden av detta.

I want to go back though to this graph that I showed you earlier

Jag vill gå tillbaka till den graf som jag visade er tidigare

where we put it all together

där vi lade ihop allting

to make two points.

för att poängtera två saker.

One is that, in graph after graph,

För det första, i graf efter graf,

we find the countries that do worse,

finner vi att länder som presterar sämre,

whatever the outcome,

oavsett orsaken,

seem to be the more unequal ones,

verkar vara de mer ojämlika,

and the ones that do well

och de som presterar bättre

seem to be the Nordic countries and Japan.

verkar vara de nordiska länderna samt Japan.

So what we're looking at

Så vad vi ser

is general social disfunction related to inequality.

är generell social dysfunktion i relation till ojämlikhet.

It's not just one or two things that go wrong,

Det är inte bara en eller två saker som går fel,

it's most things.

det är det mesta.

The other really important point I want to make on this graph

Och det andra som jag vill poängtera med den här grafen

is that, if you look at the bottom,

är att om du tittar på dess botten,

Sweden and Japan,

Sverige och Japan,

they're very different countries in all sorts of ways.

de är väldigt olika länder på alla sätt och vis.

The position of women,

Kvinnans status,

how closely they keep to the nuclear family,

hur pass mycket de håller sig till kärnfamiljsstrukturen,

are on opposite ends of the poles

de befinner sig på motsatta sidor

in terms of the rich developed world.

i den rika utvecklade världen.

But another really important difference

Men en annan viktig skillnad

is how they get their greater equality.

är hur de åstadkommer högre jämlikhet.

Sweden has huge differences in earnings,

Sverige har stora skillnader bland inkomster,

and it narrows the gap through taxation,

och minskar gapet genom beskattning,

general welfare state,

en generell välfärdsstat,

generous benefits and so on.

generösa förmåner och så vidare.

Japan is rather different though.

Japan är annorlunda.

It starts off with much smaller differences in earnings before tax.

I Japan är inkomstskillnaderna före skatt mindre.

It has lower taxes.

Japan har lägre beskattning.

It has a smaller welfare state.

Och är mindre av en välfärdsstat.

And in our analysis of the American states,

Och i vår undersökning av amerikanska stater,

we find rather the same contrast.

så finner vi samma sorts kontrast.

There are some states that do well through redistribution,

Det finns vissa stater som presterar bättre genom omdistribution,

some states that do well

vissa stater presterar bättre

because they have smaller income differences before tax.

eftersom de har mindre skillnader i inkomst före skatt.

So we conclude

Så vi kan dra slutsatsen

that it doesn't much matter how you get your greater equality,

att det inte har någon betydelse hur du åstadkommer jämlikhet,

as long as you get there somehow.

så länge som den uppnås.

I am not talking about perfect equality,

Jag talar inte om perfekt jämlikhet,

I'm talking about what exists in rich developed market democracies.

Jag talar om det som existerar i rika utvecklade demokratier.

Another really surprising part of this picture

En annan överraskande del av den här bilden

is that it's not just the poor

är att det inte bara är de fattiga

who are affected by inequality.

som påverkas av ojämlikhet.

There seems to be some truth in John Donne's

Det verkar finnas en del sanning i John Donnes

"No man is an island."

"Ingen människa är en ö."

And in a number of studies, it's possible to compare

I en mängd olika studier så är det möjligt att jämföra

how people do in more and less equal countries

hur folk presterar i mer och mindre jämlika länder

at each level in the social hierarchy.

på olika nivåer av samhällshierarkin.

This is just one example.

Det här är bara ett exempel.

It's infant mortality.

Detta är spädbarnsdöd.

Some Swedes very kindly classified a lot of their infant deaths

Några svenskar var vänliga och klassificerade en mängd av dödsfallen för deras spädbarn

according to the British register of general socioeconomic classification.

enligt det brittiska registrets allmänna socioekonomiska klassificering.

And so it's anachronistically

Så det är anakronistiskt

a classification by fathers' occupations,

en klassificering av fäders yrken,

so single parents go on their own.

så ensamstående mödrar står för sig själva.

But then where it says "low social class,"

Där det står "låg klass"

that's unskilled manual occupations.

är det okvalificerade arbetaryrken.

It goes through towards the skilled manual occupations in the middle,

Det går mot kvalificerade arbetaryrken i mitten,

then the junior non-manual,

sedan de lägre icke-arbetaryrkena,

going up high to the professional occupations --

högre upp till de professionella yrkena --

doctors, lawyers,

läkare, advokater

directors of larger companies.

direktörer för större företag.

You see there that Sweden does better than Britain

Ni ser där att Sverige presterar bättre än Storbritannien

all the way across the social hierarchy.

över hela samhällshierarkin.

The biggest differences are at the bottom of society.

Den största skillnaden ses på botten av samhället.

But even at the top,

Men även på toppen,

there seems to be a small benefit

så verkar det finnas en viss förmån

to being in a more equal society.

med att leva i ett mer jämlikt samhälle.

We show that on about five different sets of data

Vi visar detta på ungefär fem olika set av data

covering educational outcomes

som täcker utbildning och studier

and health in the United States and internationally.

och hälsa i USA och internationellt.

And that seems to be the general picture --

Och det verkar vara den generella bilden --

that greater equality makes most difference at the bottom,

att större jämlikhet gör störst skillnad på botten,

but has some benefits even at the top.

men har vissa förmåner på toppen.

But I should say a few words about what's going on.

Men jag borde säga ett par ord om vad som pågår.

I think I'm looking and talking

Jag tror att jag ser på och talar om

about the psychosocial effects of inequality.

den psykosociala effekten av ojämlikhet.

More to do with feelings of superiority and inferiority,

Mer bestämt om känslan av överlägsenhet och underlägsenhet,

of being valued and devalued,

att värderas och nedvärderas,

respected and disrespected.

huruvida man är respekterad.

And of course, those feelings

Och så klart, känslan

of the status competition that comes out of that

av tävlan efter status som kommer ur det,

drives the consumerism in our society.

som driver konsumtionen i vårt samhälle.

It also leads to status insecurity.

Det leder också till otrygghet inom status.

We worry more about how we're judged and seen by others,

Vi oroar oss mer för hur andra ser och bedömer oss,

whether we're regarded as attractive, clever,

huruvida vi kan anses vara attraktiva, smarta,

all that kind of thing.

allt det där.

The social-evaluative judgments increase,

Social utvärdering och bedömning ökar

the fear of those social-evaluative judgments.

rädslan för social utvärdering och bedömning.

Interestingly,

Intressant nog,

some parallel work going on in social psychology:

sker liknande arbete inom socialpsykologin:

some people reviewed 208 different studies

några människor gick igenom 208 olika studier

in which volunteers had been invited

där volontärer hade blivit inbjudna

into a psychological laboratory

till ett psykologiskt laboratorium

and had their stress hormones,

och fick sina stresshormoner,

their responses to doing stressful tasks, measured.

och sina reaktioners till att utföra stressande uppgifter mätta.

And in the review,

Och i granskningen

what they were interested in seeing

var vad de var intresserade av att se

is what kind of stresses

vilken sorts stress

most reliably raise levels of cortisol,

som mest tillförlitligt ökar nivåerna av kortisol,

the central stress hormone.

det centrala stresshormonet.

And the conclusion was

Och slutsatsen var

it was tasks that included social-evaluative threat --

att det var uppgifter som hotade med social utvärdering --

threats to self-esteem or social status

hot mot självförtroendet och samhällstatus

in which others can negatively judge your performance.

där andra kan negativt bedöma din prestation.

Those kind of stresses

Den sortens stress

have a very particular effect

hade en väldigt särskild effekt

on the physiology of stress.

på stressens fysiologi.

Now we have been criticized.

Vi har blivit kritiserade.

Of course, there are people who dislike this stuff

Så klart finns det folk som inte gillar det här

and people who find it very surprising.

och folk som finner det väldigt överraskande.

I should tell you though

Jag borde dock berätta för er att

that when people criticize us for picking and choosing data,

när folk kritiserar oss för att göra urval bland vår data,

we never pick and choose data.

att vi aldrig gör urval när vi väljer vår data

We have an absolute rule

Vi har en absolut regel

that if our data source has data for one of the countries we're looking at,

som säger att om vår källa har data om de länder som vi undersöker,

it goes into the analysis.

så läggs den datan till i undersökningen.

Our data source decides

Vår källa bestämmer

whether it's reliable data,

huruvida det är tillförlitlig data,

we don't.

inte vi.

Otherwise that would introduce bias.

Annars skulle det introducera partiskhet.

What about other countries?

Hur är det med andra länder?

There are 200 studies

Det finns 200 studier

of health in relation to income and equality

för hälsa i relation till inkomst och jämlikhet

in the academic peer-reviewed journals.

i de akademiska och fackgranskade journalerna.

This isn't confined to these countries here,

Detta är inte begränsat till de länderna här,

hiding a very simple demonstration.

döljer en mycket enkel demonstration.

The same countries,

Samma länder

the same measure of inequality,

samma mått av ojämlikhet,

one problem after another.

det ena problemet efter det andra.

Why don't we control for other factors?

Varför kollar vi inte efter andra faktorer?

Well we've shown you that GNP per capita

Vi har visat er att BNP per capita

doesn't make any difference.

inte utgör någon skillnad.

And of course, others using more sophisticated methods in the literature

Och så klart, andra som har använt mer sofistikerade metoder i litteraturen

have controlled for poverty and education

har kontrollerat för fattigdom och utbildning

and so on.

och så vidare.

What about causality?

Hur är det med kausalitet?

Correlation in itself doesn't prove causality.

Korrelation i sig bevisar inte kausalitet.

We spend a good bit of time.

Vi tillbringar en hel del tid.

And indeed, people know the causal links quite well

Minsann, folk känner till de kausala sambanden rätt väl

in some of these outcomes.

i vissa av dessa resultat.

The big change in our understanding

Den stora förändringen i vår förståelse

of drivers of chronic health

för orsaker till kronisk sjukdom

in the rich developed world

i den rika utvecklade världen

is how important chronic stress from social sources

är hur viktigt socialt relaterad kronisk stress

is affecting the immune system,

påverkar immunsystemet,

the cardiovascular system.

hjärt- och kärlsystemet.

Or for instance, the reason why violence

Eller till exempel, anledningen till varför våld

becomes more common in more unequal societies

är vanligare i mer ojämlika samhällen

is because people are sensitive to being looked down on.

är för att folk är känsliga för att man ser ned på dem.

I should say that to deal with this,

Jag borde säga att för att hantera detta,

we've got to deal with the post-tax things

så måste vi hantera sakerna efter skatt

and the pre-tax things.

och före skatt.

We've got to constrain income,

Vi måste begränsa inkomst,

the bonus culture incomes at the top.

kulturen av lönebonusar på toppen.

I think we must make our bosses accountable to their employees

Jag tycker att vi måste få våra chefer att bära ansvar inför sina anställda

in any way we can.

på alla sätt vi kan.

I think the take-home message though

Det budskap som kan hämtas ur detta

is that we can improve the real quality of human life

är vi kan bättra på folks livskvalité

by reducing the differences in incomes between us.

genom att minska på skillnaderna i inkomst emellan oss.

Suddenly we have a handle

Plötsligt har vi ett grepp

on the psychosocial well-being of whole societies,

på den psykosociala välfärden för hela samhällen,

and that's exciting.

och det är spännande.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)