Drew Dudley: Everyday leadership

Translator: Joseph Geni Reviewer: Morton Bast

Översättare: Therese Hagelin Granskare: Helena Jonsson

I wanted to just start by asking everyone a question:

Jag vill börja med att ställa en fråga till er allihop:

Hur många av er är helt bekväma

How many of you are completely comfortable

med att kalla er ledare?

with calling yourselves a leader?

I've asked that question all across the country,

Jag har ställt den här frågan runtom i landet

and everywhere I ask it, no matter where,

och var jag än frågar, oavsett plats,

there's a huge portion of the audience that won't put up their hand.

är det en stor del av publiken som inte räcker upp handen.

Jag har insett att vi har gjort ledarskap

And I've come to realize that we have made leadership

till något större än oss; något ouppnåeligt.

into something bigger than us; something beyond us.

Om att förändra världen.

We've made it about changing the world.

We've taken this title of "leader"

Vi har tagit titeln "ledare"

och ser det som något vi en dag kommer förtjäna.

and treat it as something that one day we're going to deserve.

But to give it to ourselves right now

Men att ge den till oss själva nu

means a level of arrogance or cockiness that we're not comfortable with.

innebär en grad av arrogans eller kaxighet vi inte är bekväma med.

And I worry sometimes that we spend so much time

Och jag oroar mig ibland över att vi ägnar sådan tid

celebrating amazing things that hardly anybody can do,

åt att fira fantastiska saker som knappt någon klarar av,

that we've convinced ourselves those are the only things worth celebrating.

att vi övertygat oss själva att de är de enda värda att fira.

We start to devalue the things we can do every day,

Vi börjar nervärdera saker vi kan göra varje dag,

och vi börjar ta tillfällen när vi verkligen är ledare

We take moments where we truly are a leader

and we don't let ourselves take credit for it, or feel good about it.

och vi tillåter oss inte ta cred för det, eller må bra över det.

I've been lucky enough over the last 10 years

Jag har haft turen de senaste 10 åren

att jobba med fantastiska människor

to work with amazing people who've helped me redefine leadership

som hjälpt mig se ledarskap på ett sätt som gjort mig lyckligare.

in a way that I think has made me happier.

På den tid jag har idag

With my short time today,

vill jag dela med mig av den berättelse som förmodligen är den största anledningen

I want to share with you the one story that is probably most responsible

till den omvärderingen.

for that redefinition.

I went to a little school

Jag gick på en liten skola;

called Mount Allison University in Sackville, New Brunswick.

Mount Allison University i Sackville, New Brunswick.

Och på min sista dag där, kom en flicka fram och sade,

And on my last day there, a girl came up to me and said,

"I remember the first time I met you."

"Jag kommer ihåg första gången vi sågs".

And she told me a story that had happened four years earlier.

Hon berättade en historia som hänt fyra år tidigare.

Hon sade, "Dagen innan jag började på universitet,

She said, "On the day before I started university,

I was in the hotel room with my mom and dad,

satt jag på hotellet med mamma och pappa,

and I was so scared and so convinced that I couldn't do this,

och var rädd, och säker på att jag inte skulle klara det,

that I wasn't ready for university, that I just burst into tears.

att jag inte var redo för detta, att jag började gråta.

My mom and dad were amazing.

Mina föräldrar var toppen.

They were like, "We know you're scared, but let's just go tomorrow,

De sade, "Vi vet att du är rädd, men se till att gå imorgon,

gå första dagen, och om du då känner att du inte klarar det,

go to the first day, and if at any point you feel as if you can't do this,

that's fine; tell us, and we'll take you home.

så är det ok; säg till, så åker vi hem.

We love you no matter what.'"

Vi älskar dig oavsett."

Hon säger, "Så jag gick dit.

She says, "So I went the next day.

I was in line for registration,

Jag stod i kö för inskrivning,

and I looked around and just knew I couldn't do it; I wasn't ready.

såg mig omkring och visste att det inte gick; jag var inte redo.

I knew I had to quit.

Jag måste sluta.

I made that decision and as soon as I made it,

Jag fattade beslutet och när jag gjort det,

kände jag en rogivande känsla.

an incredible feeling of peace came over me.

I turned to my mom and dad to tell them we needed to go home,

Jag vände mig mot mamma och pappa för att säga att vi skulle åka,

and at that moment, you came out of the student union building

och i det ögonblicket kom du ut från studentföreningslokalen

wearing the stupidest hat I've ever seen in my life."

med den töntigaste hatt jag sett i hela mitt liv."

(Laughter)

(Skratt)

"It was awesome.

"Den var underbar.

And you had a big sign promoting Shinerama," --

Och du hade en skylt med reklam för Shinerama,"

which is Students Fighting Cystic Fibrosis,

Studenter mot Cystisk Fibros,

som jag jobbat med i åratal.

a charity I've worked with for years --

"Du hade näven full med klubbor.

"And you had a bucketful of lollipops.

Du delade ut klubborna till folk i kön,

You were handing the lollipops out to people in line,

and talking about Shinerama.

och pratade om Shinerama.

All of the sudden, you got to me, and you just stopped.

Plötsligt kom du till mig, och du stannade.

And you stared. It was creepy."

Och du stirrade. Det var läskigt."

(Laughter)

(Skratt)

This girl knows what I'm talking about.

Den här tjejen vet vad jag pratar om.

(Laughter)

(Skratt)

"Then you looked at the guy next to me, smiled, reached into your bucket,

"Sen tittade du på killen bredvid mig, log, sträckte ner handen i hinken,

pulled out a lollipop, held it out to him and said,

tog fram en klubba, gav den till honom och sade,

'You need to give a lollipop to the beautiful woman next to you.'"

"Du måste ge en klubba till den vackra kvinnan närmast dig."

Hon sade, "Jag har aldrig sett någon skämmas så mycket, så snabbt, tidigare.

She said, "I've never seen anyone get more embarrassed faster in my life.

He turned beet red, he wouldn't even look at me.

Han blev helt röd, och ville inte titta på mig.

He just kind of held the lollipop out like this."

Han räckte bara fram klubban så här."

(Laughter)

(Skratt)

"I felt so bad for this dude that I took the lollipop.

"Jag tyckte så synd om killen att jag tog emot klubban.

As soon as I did, you got this incredibly severe look on your face,

När jag gjorde det, fick du ett mycket allvarligt ansiktsuttryck,

looked at my mom and dad and said, 'Look at that! Look at that!

tittade på mina föräldrar och sade, 'Titta! Titta!

First day away from home,

Första dagen hemifrån,

and already she's taking candy from a stranger?'"

och hon tar redan emot godis från en främling?'"

(Laughter)

(Skratt)

She said, "Everybody lost it.

Hon sade, "Alla blev som galna.

Twenty feet in every direction, everyone started to howl.

Tio meter i varje riktning, började alla tjuta av skratt.

I know this is cheesy, and I don't know why I'm telling you this,

Det är löjligt, och jag vet inte varför jag berättar det,

but in that moment when everyone was laughing, I knew I shouldn't quit.

men där och då, med allt skratt, visste jag att jag inte skulle sluta.

I knew I was where I was supposed to be; I knew I was home.

Jag var där jag borde vara; jag hade hittat hem.

And I haven't spoken to you once in the four years since that day.

Och jag har inte pratat med dig en enda gång på fyra år efter det.

But I heard that you were leaving, and I had to come and tell you

Men jag hörde att du skulle åka, och var tvungen att berätta

att du varit en otroligt viktig person i mitt liv.

you've been an incredibly important person in my life.

I'm going to miss you. Good luck."

Jag kommer sakna dig. Lycka till."

And she walks away, and I'm flattened.

Hon går iväg, och jag är alldeles häpen.

She gets six feet away, turns around, smiles and goes,

Hon går fem meter, vänder sig om, ler och säger,

"You should probably know this, too:

"Du ska nog höra det här också:

Jag dejtar fortfarande killen fyra år senare."

I'm still dating that guy, four years later."

(Laughter)

(Skratt)

A year and a half after I moved to Toronto,

1,5 år senare när jag flyttat till Toronto,

I got an invitation to their wedding.

kom en inbjudan till deras bröllop.

(Laughter)

(Skratt)

Here's the kicker: I don't remember that.

Här är grejen: Jag kommer inte ihåg det.

I have no recollection of that moment.

Jag har inget minne av tillfället.

I've searched my memory banks,

Jag har letat i minnesbanken,

för det där är kul och jag borde minnas det, men det gör jag inte.

because that is funny and I should remember doing it and I don't.

That was such an eye-opening, transformative moment for me,

Det var ett tillfälle som fick mig att öppna ögonen,

och inse att det kanske största inflytande jag haft i någons liv,

to think that maybe the biggest impact I'd ever had on anyone's life,

ett tillfälle som fick en kvinna att fyra år senare säga till en främling

a moment that had a woman walk up to a stranger four years later and say,

"Du har varit en viktig person i mitt liv"

"You've been an important person in my life,"

var ett tillfälle som jag inte ens kom ihåg.

was a moment that I didn't even remember.

Hur många av er har ett tillfälle som detta,

How many of you guys have a lollipop moment,

en händelse när någon sagt eller gjort något

a moment where someone said or did something

som du känner förändrade ditt liv till det bättre?

that you feel fundamentally made your life better?

OK. Hur många av er har sagt till personen att de gjort det?

All right. How many of you have told that person they did it?

See, why not?

Nå, varför inte?

We celebrate birthdays,

Vi firar födelsedagar,

where all you have to do is not die for 365 days --

där allt du behöver göra är att inte dö på 365 dagar.

(Laughter)

(Skratt)

Yet we let people who have made our lives better

Ändå låter vi dem som har gjort våra liv bättre

gå runt utan att veta om det.

walk around without knowing it.

Every single one of you has been the catalyst

Var och en av er har varit katalysatorn

till ett sådant ögonblick.

for a lollipop moment.

You've made someone's life better by something you said or did.

Du har gjort någons liv bättre genom något du sagt eller gjort.

If you think you haven't,

Om du inte tror det,

think of all the hands that didn't go up when I asked.

tänk på alla händer som inte höjdes när jag frågade.

You're just one of the people who hasn't been told.

Du är bara en av dem som ingen sagt det till.

It's scary to think of ourselves as that powerful,

Det är skrämmande att tänka på sig som så viktig,

frightening to think we can matter that much to other people.

skrämmande att inse vad vi kan betyda för andra människor.

As long as we make leadership something bigger than us,

Så länge vi gör ledarskap till något större än oss,

as long as we keep leadership beyond us

så länge vi gör ledarskap ouppnåeligt,

and make it about changing the world,

låter det handla om världsförändring,

we give ourselves an excuse not to expect it every day,

ger vi oss en ursäkt att inte förvänta det i vardagen,

from ourselves and from each other.

från oss själva och från varandra.

Marianne Williamson said, "Our greatest fear is not that we are inadequate.

Marianne Williamson sade, "Största rädslan är inte att vi är otillräckliga.

[It] is that we are powerful beyond measure.

Det är att vi är mäktigare än vi kan mäta.

It is our light and not our darkness that frightens us."

Det är vårt ljus och inte mörkret som skrämmer oss."

Mitt budskap idag är att vi behöver komma över vår rädsla

My call to action today is that we need to get over our fear

of how extraordinarily powerful we can be in each other's lives.

för hur otroligt inflytelserika vi kan vara i varandras liv.

We need to get over it so we can move beyond it,

Vi måste komma över det och ta oss vidare,

and our little brothers and sisters and one day our kids --

och våra yngre systrar och bröder, och en dag våra barn –

or our kids right now -- can watch and start to value

eller våra barn idag – kan se och börja värdesätta

the impact we can have on each other's lives,

det inflytande vi kan ha på varandras liv,

mer än pengar och makt och titlar och inflytande.

more than money and power and titles and influence.

We need to redefine leadership as being about lollipop moments --

Vi måste inse att ledarskap handlar om dessa viktiga ögonblick

how many of them we create, how many we acknowledge,

hur många av dem vi skapar, hur många vi lyfter fram,

how many of them we pay forward and how many we say thank you for.

hur många av dem vi vidarebefordrar och hur många vi tackar för.

Because we've made leadership about changing the world,

Vi har fått ledarskap att handla om världsförändring,

and there is no world.

men världen finns inte.

There's only six billion understandings of it.

Det finns bara sex miljarder bilder av den.

And if you change one person's understanding of it,

Om du förändrar en persons uppfattning av den,

förståelse för vad de är kapabla till,

understanding of what they're capable of,

förståelse för hur mycket andra bryr sig om dem,

understanding of how much people care about them,

understanding of how powerful an agent for change

förståelse för hur viktiga de kan vara för förändring

they can be in this world,

i denna värld,

you've changed the whole thing.

har du förändrat allt.

Och om vi kan förstå att detta är ledarskap,

And if we can understand leadership like that,

I think if we can redefine leadership like that,

tror jag att vi kan omvärdera ledarskap,

I think we can change everything.

ja, jag tror att vi kan förändra allt.

And it's a simple idea, but I don't think it's a small one.

Det är en enkel idé, men jag tror inte att den är liten.

I want to thank you so much for letting me share it with you today.

Jag vill tacka er alla för att ni lät mig dela med mig av detta idag.