Elliot Krane: The mystery of chronic pain

Översättare: Daniel Kollin Granskare: Lisbeth Pekkari

I'm a pediatrician and an anesthesiologist,

Jag är barnläkare och narkosläkare,

so I put children to sleep for a living.

så mitt arbete innebär att söva ned barn.

(Laughter)

(Skratt)

And I'm an academic, so I put audiences to sleep for free.

Och jag är en akademiker, så jag söver dessutom ned publik utan kostnad.

(Laughter)

(Skratt)

But what I actually mostly do

Men vad jag egentligen mestadels gör

is I manage the pain management service

är att jag driver smärtavdelningen

at the Packard Children's Hospital up at Stanford in Palo Alto.

på Packard barnsjukhus hos Stanford i Palo Alto.

And it's from the experience

Och det är utifrån erfarenheten

from about 20 or 25 years of doing that

från 20 till 25 års arbete med detta

that I want to bring to you the message this morning,

som jag vill säga er detta, denna morgon,

that pain is a disease.

att smärta är en sjukdom.

Now most of the time,

Mestadels

you think of pain as a symptom of a disease,

så tänker du på smärta som symptom på en sjukdom.

and that's true most of the time.

Och det är ofta sant.

It's the symptom of a tumor or an infection

Det är symptomet för en tumör eller infektion

or an inflammation or an operation.

eller en inflammation eller en operation.

But about 10 percent of the time,

Men i ungefär 10 procent av fallen,

after the patient has recovered from one of those events,

efter att patienten har återhämtat sig,

pain persists.

så stannar smärtan kvar.

It persists for months

Smärtan kan hålla i sig i månader

and oftentimes for years,

och många gånger i flera år.

and when that happens,

Och när det händer,

it is its own disease.

så är det en sjukdom i sig.

And before I tell you about how it is that we think that happens

Och innan jag berättar för er hur vi tror att det går till

and what we can do about it,

och vad vi kan göra åt det,

I want to show you how it feels for my patients.

så vill jag visa er hur det känns för mina patienter.

So imagine, if you will,

Så föreställ er nu,

that I'm stroking your arm with this feather,

att jag stryker er arm med den här fjädern,

as I'm stroking my arm right now.

så som jag stryker min egen just nu.

Now, I want you to imagine

Nu vill jag att ni föreställer er

that I'm stroking it with this.

att jag stryker den med den här.

Please keep your seat.

Var snälla och sitt kvar.

(Laughter)

(Skratt)

A very different feeling.

En mycket annorlunda känsla.

Now what does it have to do with chronic pain?

Vad har det med kronisk smärta att göra?

Imagine, if you will, these two ideas together.

Föreställ er, om ni kan, dessa två idéer tillsammans.

Imagine what your life would be like

Föreställ er hur ert liv skulle vara

if I were to stroke it with this feather,

om jag strök er med den här fjädern,

but your brain was telling you

men er hjärna sa

that this is what you are feeling --

att det är det här som ni känner --

and that is the experience of my patients with chronic pain.

det var upplevelsen för en av mina patienter med kronisk smärta.

In fact, imagine something even worse.

Faktum är, föreställ er något ännu värre.

Imagine I were to stroke your child's arm with this feather,

Föreställ er att jag strök ert barns arm med den här fjädern,

and their brain [was] telling them

och dess hjärna sa till dem

that they were feeling this hot torch.

att de kände den här blåslampan.

That was the experience of my patient, Chandler,

Det var upplevelsen för en av mina patienter, Chandler,

whom you see in the photograph.

som ni ser i fotografiet.

As you can see, she's a beautiful, young woman.

Som ni ser är hon en vacker, ung kvinna.

She was 16 years old last year when I met her,

Hon var 16 år gammal när jag mötte henne,

and she aspired to be a professional dancer.

och hennes ambition var att bli professionell dansare.

And during the course of one of her dance rehearsals,

Och under en av hennes dansrepetitioner.

she fell on her outstretched arm and sprained her wrist.

så föll hon på sin arm och stukade handleden.

Now you would probably imagine, as she did,

Nu tror ni säkert, så som hon gjorde,

that a wrist sprain is a trivial event

att en stukad handled är en obetydlig detalj

in a person's life.

i en persons liv.

Wrap it in an ACE bandage,

Vira in det i bandage,

take some ibuprofen for a week or two,

ta lite ibuprofen i en vecka eller två,

and that's the end of the story.

och sen är det inget mer med det.

But in Chandler's case, that was the beginning of the story.

Men i Chandlers fall, så var det bara början.

This is what her arm looked like

Så här såg hennes arm ut

when she came to my clinic about three months after her sprain.

när hon kom till min klinik ungefär tre månader efter hennes stukning.

You can see that the arm is discolored,

Ni kan se att hennes arm är missfärgad,

purplish in color.

lila till färgen.

It was cadaverically cold to the touch.

Den var kall som ett lik när man rörde vid den.

The muscles were frozen, paralyzed --

Musklerna var frusna, paralyserade --

dystonic is how we refer to that.

vi kallar det för dystoni.

The pain had spread from her wrist to her hands,

Smärtan hade spritt sig från handleden till hennes hand,

to her fingertips, from her wrist up to her elbow,

till hennes fingertoppar, från handleden upp till armbågen,

almost all the way to her shoulder.

nästan hela vägen upp till axeln.

But the worst part was,

Men det värsta var

not the spontaneous pain that was there 24 hours a day.

inte den spontan smärta som fanns där 24 timmar om dygnet.

The worst part was that she had allodynia,

Det värsta var att hon hade allodyni,

the medical term for the phenomenon that I just illustrated

den medicinska termen för det fenomen som jag precis visade

with the feather and with the torch.

med fjädern och blåslampan.

The lightest touch of her arm --

Minsta beröring vid hennes arm --

the touch of a hand,

en hands beröring,

the touch even of a sleeve, of a garment, as she put it on --

beröring från en ärm, från ett klädesplagg hon tog på sig --

caused excruciating, burning pain.

orsakade olidlig, brännande smärta.

How can the nervous system get this so wrong?

Hur kan nervsystemet få det så fel?

How can the nervous system

Hur kan nervsystemet

misinterpret an innocent sensation

missuppfatta en oskyldig känsla

like the touch of a hand

som en hands beröring

and turn it into the malevolent sensation

och likna det vid känslan av kontakt

of the touch of the flame?

med en öppen låga?

Well you probably imagine that the nervous system in the body

Ni kan förmodligen föreställa er att kroppens nervsystem

is hardwired like your house.

är kopplat som era hus.

In your house, wires run in the wall,

I era hus går kablarna inuti väggarna

from the light switch to a junction box in the ceiling

från ljusknappen till kopplingsdosan i taket

and from the junction box to the light bulb.

och från kopplingsdosan till glödlampan.

And when you turn the switch on, the light goes on.

När du trycker på knappen så tänds ljuset.

And when you turn the switch off, the light goes off.

Och när du trycker på knappen igen så släcks ljuset.

So people imagine the nervous system is just like that.

Folk föreställer sig nervsystemet som något liknande.

If you hit your thumb with a hammer,

Om du slår din tumme med en hammare,

these wires in your arm -- that, of course, we call nerves --

så kommer sladdarna i din arm -- som vi givetvis kallar för nerver --

transmit the information into the junction box in the spinal cord

föra informationen till kopplingsdosan i ryggmärgen

where new wires, new nerves,

där nya kablar, nya nerver,

take the information up to the brain

för informationen till hjärnan

where you become consciously aware that your thumb is now hurt.

där du blir medveten om att din tumme är skadad.

But the situation, of course, in the human body

Men så klart är situation i människokroppen

is far more complicated than that.

långt mer komplicerad än så.

Instead of it being the case

Istället för att

that that junction box in the spinal cord

kopplingsdosan i ryggmärgen

is just simple where one nerve connects with the next nerve

gör en enkel koppling från en nerv till en annan

by releasing these little brown packets

genom att släppa ut dessa små bruna buntar

of chemical information called neurotransmitters

med kemisk information som vi kallar för signalsubstanser

in a linear one-on-one fashion,

linjärt från en till en annan,

in fact, what happens

vad som egentligen händer

is the neurotransmitters spill out in three dimensions --

är att signalsubstanserna färdas ut i tre dimensioner --

laterally, vertically, up and down in the spinal cord --

sidled, höjdled, upp och ner längs ryggmärgen --

and they start interacting

och de börjar interagera

with other adjacent cells.

men andra närliggande celler.

These cells, called glial cells,

Dessa celler, så kallade glialceller,

were once thought to be

troddes en gång vara

unimportant structural elements of the spinal cord

obetydliga strukturella beståndsdelar i ryggmärgen

that did nothing more than hold all the important things together,

som inte gjorde mer än att hålla allting samman

like the nerves.

så som nerverna.

But it turns out

Men det har visat sig

the glial cells have a vital role

att glialcellerna har en viktig roll

in the modulation, amplification

i moduleringen och förstärkningen

and, in the case of pain, the distortion

och, vad gällande smärta, förvrängningen

of sensory experiences.

av känselupplevelser.

These glial cells become activated.

Dessa glialceller aktiveras.

Their DNA starts to synthesize new proteins,

Deras DNA börjar syntetisera nya proteiner,

which spill out

som färdas utåt

and interact with adjacent nerves,

och interagerar med närliggande nerver.

and they start releasing their neurotransmitters,

Och de börjar släppa ut signalsubstans.

and those neurotransmitters spill out

Och dessa signalsubstanser färdas utåt

and activate adjacent glial cells, and so on and so forth,

och aktiverar närliggande glialceller, och så vidare,

until what we have

tills det vi har

is a positive feedback loop.

är positiv återkoppling.

It's almost as if somebody came into your home

Det är nästan som om tagit sig in i ditt hus

and rewired your walls

och lade om kablarna i dina väggar,

so that the next time you turned on the light switch,

så att nästa gång du slår på ljusknappen

the toilet flushed three doors down,

så börjar toaletten spolas tre rum bort,

or your dishwasher went on,

eller din diskmaskin slås på,

or your computer monitor turned off.

eller skärmen till din dator stängs av.

That's crazy,

Det är galet,

but that's, in fact, what happens

men det är faktiskt vad som händer

with chronic pain.

med kronisk smärta.

And that's why pain becomes its own disease.

Och det är varför smärta bli en egen sjukdom.

The nervous system has plasticity.

Nervsystemet har formbarhet.

It changes, and it morphs

Det förändras och omvandlas

in response to stimuli.

som svar på stimulans.

Well, what do we do about that?

Så, vad gör vi åt det?

What can we do in a case like Chandler's?

Vad kan vi göra för någon i Chandlers situation?

We treat these patients in a rather crude fashion

Vi behandlar dessa patienter på ett väldigt grovt och klumpigt sätt

at this point in time.

i nuläget.

We treat them with symptom-modifying drugs --

Vi behandlar dem med symptom-modifierande mediciner --

painkillers --

smärtstillande --

which are, frankly, not very effective

som, uppriktigt sagt, inte är särskilt effektiva

for this kind of pain.

mot den här sortens smärta.

We take nerves that are noisy and active

Vi tar nerver som "väsnas" och är aktiva

that should be quiet,

som borde vara passiva,

and we put them to sleep with local anesthetics.

och vi söver ner dem med lokalbedövning.

And most importantly, what we do

Och viktigast av allt, vad vi gör

is we use a rigorous, and often uncomfortable, process

är att vi använder en sträng och ofta obekväm process

of physical therapy and occupational therapy

av sjukgymnastik och arbetsterapi

to retrain the nerves in the nervous system

för att träna om nerverna i nervsystemet

to respond normally

till att ge normal respons

to the activities and sensory experiences

på de aktiviteter och känselupplevelser

that are part of everyday life.

som ingår i vardagen.

And we support all of that

Och vi kompletterar allt detta

with an intensive psychotherapy program

med ett intensivt psykoterapeutiskt program

to address the despondency, despair and depression

som tar hand om den förtvivlan, hopplöshet och depression

that always accompanies

som alltid medföljer

severe, chronic pain.

grov kronisk smärta.

It's successful,

Det är framgångsrikt,

as you can see from this video of Chandler,

som ni kan se i den här videon av Chandler,

who, two months after we first met her,

som, två månader efter vi träffat henne,

is now doings a back flip.

kunde göra bakåtvolter.

And I had lunch with her yesterday

Jag lunchade med henne igår,

because she's a college student studying dance at Long Beach here,

då hon är en college-elev som läser dans här vid Long Beach.

and she's doing absolutely fantastic.

Och hon mår fantastiskt.

But the future is actually even brighter.

Men framtiden är faktiskt ljusare än så.

The future holds the promise

Framtiden lovar oss

that new drugs will be developed

att nya läkemedel kommer att utvecklas

that are not symptom-modifying drugs

som inte bara är symptom-modifierande

that simply mask the problem,

och bara maskerar problemen,

as we have now,

så som vi har det nu,

but that will be disease-modifying drugs

men som kommer att vara sjukdomsmodifierande droger

that will actually go right to the root of the problem

som kommer att gå till botten av problemet

and attack those glial cells,

och attackera glialcellerna,

or those pernicious proteins

eller de problematiska proteinerna

that the glial cells elaborate,

som glialcellerna producerar,

that spill over and cause this central nervous system wind-up,

som spiller över och orsakar att nervsystemet går i högvarv,

or plasticity,

eller formbarheten,

that so is capable

som har förmågan

of distorting and amplifying

att förvränga och förstärka

the sensory experience that we call pain.

känselupplevelserna som vi kallar för smärta.

So I have hope

Det är min förhoppning

that in the future,

för framtiden,

the prophetic words of George Carlin will be realized,

att de profetiska ord som George Carlin yttrade ska bli sanna.

who said, "My philosophy:

Han sade, "Min filosofi?

No pain, no pain."

Ingen smärta, ingen smärta."

Thank you very much.

Tack så mycket.

(Applause)

(Applåder)