Embracing otherness, embracing myself | Thandiwe Newton

Översättare: sterling gilbertine Granskare: Lisbeth Pekkari

Embracing otherness.

Omfamna annanhet.

When I first heard this theme,

När jag först hörde detta tema,

I thought, well, embracing otherness

Tänkte jag, att omfamna annanhet

is embracing myself.

är att omfamna mig själv.

And the journey to that place

Och resan till den platsen

of understanding and acceptance

av förståelse och acceptans

has been an interesting one for me,

har varit intressant för mig,

and it's given me an insight

och har gett mig en insikt

into the whole notion of self,

i hela begreppet "själv",

which I think is worth sharing with you today.

som jag tycker är värt att dela med er idag.

We each have a self,

Vi har alla ett "själv",

but I don't think that we're born with one.

men jag tror inte att vi är födda med det.

You know how newborn babies

Ni vet hur nyfödda

believe they're part of everything;

tror de är en del av allt;

they're not separate?

de är inte enskilda.

Well that fundamental sense of oneness

Tja, den grundläggande känslan av själv

is lost on us very quickly.

går förlorad på oss mycket snabbt.

It's like that initial stage is over --

Det är som att den inledande fasen är över --

oneness: infancy,

enhet: spädbarnstid,

unformed, primitive.

oformade, primitiva.

It's no longer valid or real.

Det är inte längre giltigt eller verkligt.

What is real is separateness,

Vad som är verkligt är enskildhet.

and at some point in early babyhood,

Och någon gång i början av barndomen,

the idea of self

börjar idén om själv

starts to form.

att bildas.

Our little portion of oneness is given a name,

Vår lilla del av själv ges ett namn,

is told all kinds of things about itself,

får höra alla möjliga saker om sig själv.

and these details,

Och dessa detaljer,

opinions and ideas

åsikter och idéer

become facts,

blir fakta,

which go towards building ourselves,

som används till att bygga oss själva,

our identity.

vår identitet.

And that self becomes the vehicle

Och det självet blir fordonet

for navigating our social world.

för att navigera i vår sociala värld.

But the self is a projection

Мen självet är en projektion

based on other people's projections.

byggd på andras projektioner.

Is it who we really are?

Är det som vi verkligen är?

Or who we really want to be, or should be?

Eller som vi verkligen vill vara, eller bör vara?

So this whole interaction

Så hela detta samspel

with self and identity

med själv och identitet

was a very difficult one for me growing up.

var mycket svårt för mig under uppväxten.

The self that I attempted to take out into the world

Självet som jag försökte ta ut i världen

was rejected over and over again.

avvisades om och om igen.

And my panic

Och min panik

at not having a self that fit,

över att inte ha ett själv som passar,

and the confusion that came

och den förvirring som kom

from my self being rejected,

av att mitt själv blev avvisat,

created anxiety, shame

skapade ångest, skam

and hopelessness,

och hopplöshet,

which kind of defined me for a long time.

som på sätt och vis definierade mig under en lång tid.

But in retrospect,

Men i efterhand,

the destruction of my self was so repetitive

var min självförstörelse så enformig,

that I started to see a pattern.

att jag började se ett mönster.

The self changed,

Självet förändrades,

got affected, broken, destroyed,

blev påverkat, trasigt, förstört,

but another one would evolve --

men ett annat skulle utvecklas --

sometimes stronger,

ibland starkare,

sometimes hateful,

ibland hatiskt,

sometimes not wanting to be there at all.

som ibland inte ville vara där alls.

The self was not constant.

Självet var inte konstant.

And how many times

Och hur många gånger

would my self have to die

skulle självet behöva dö

before I realized

innan jag insåg

that it was never alive in the first place?

att det aldrig var levande i första hand?

I grew up on the coast of England

Jag växte upp på Englands kust

in the '70s.

på 70-talet.

My dad is white from Cornwall,

Min pappa är vit från Cornwall,

and my mom is black from Zimbabwe.

och min mamma är svart från Zimbabwe.

Even the idea of us as a family

Tanken på oss som en familj

was challenging to most people.

var utmanande för de flesta.

But nature had its wicked way,

Men naturen hade sin onda väg,

and brown babies were born.

och bruna barn föddes.

But from about the age of five,

Men från cirka fem års ålder,

I was aware that I didn't fit.

var jag medveten om att jag inte passade in.

I was the black atheist kid

Jag var den svarta ateistungen

in the all-white Catholic school run by nuns.

i en helt vit katolsk skola som drivs av nunnor.

I was an anomaly,

Jag var en anomali.

and my self was rooting around for definition

Och självet letade runt efter en definition

and trying to plug in.

och försökte passa in.

Because the self likes to fit,

Eftersom självet gillar att passa in,

to see itself replicated,

att se sig själv replikeras,

to belong.

att tillhöra.

That confirms its existence

Det bekräftar dess existens

and its importance.

och dess betydelse.

And it is important.

Och det är viktigt.

It has an extremely important function.

Det har en oerhört viktig funktion.

Without it, we literally can't interface with others.

Utan det kan vi bokstavligen inte samverka med andra.

We can't hatch plans

Vi kan inte kläcka planer

and climb that stairway of popularity,

och klättra på popularitetstrappan

of success.

för framgång.

But my skin color wasn't right.

Men min hudfärg var inte rätt.

My hair wasn't right.

Mitt hår var inte rätt.

My history wasn't right.

Min historia var inte rätt.

My self became defined

självet blev definierat

by otherness,

av annanhet,

which meant that, in that social world,

vilket innebar att, i den sociala världen,

I didn't really exist.

fanns jag inte riktigt.

And I was "other" before being anything else --

Och jag var annan före allt annat --

even before being a girl.

även innan jag var en flicka.

I was a noticeable nobody.

Jag var en märkbar ingen.

Another world was opening up

En annan värld öppnade upp

around this time:

runt denna tid:

performance and dancing.

uppträdande och dans.

That nagging dread of self-hood

Den gnagande oron kring självet

didn't exist when I was dancing.

fanns inte när jag dansade.

I'd literally lose myself.

Jag förlorade bokstavligen mig själv.

And I was a really good dancer.

Och jag var en riktigt bra dansare.

I would put

Jag lade in

all my emotional expression

alla mina känslomässiga uttryck

into my dancing.

i min dans.

I could be in the movement

Jag kunde vara i rörelsen

in a way that I wasn't able to be

på ett sätt som jag inte kunde vara

in my real life, in myself.

i mitt verkliga liv, i mig själv.

And at 16,

Och vid 16 års ålder,

I stumbled across another opportunity,

snubblade jag över en annan möjlighet,

and I earned my first acting role in a film.

och fick min första roll i en film.

I can hardly find the words

Jag kan knappt hitta orden

to describe the peace I felt

för att beskriva den frid jag kände

when I was acting.

när jag skådespelade.

My dysfunctional self

Mitt dysfunktionella själv

could actually plug in

kunde faktiskt koppla in

to another self, not my own,

till ett annan själv, inte mitt eget.

and it felt so good.

Och det kändes så bra.

It was the first time that I existed

Det var första gången som jag fanns

inside a fully-functioning self --

inuti ett fullt fungerande själv --

one that I controlled,

som jag kontrollerade,

that I steered,

som jag styrde,

that I gave life to.

som jag gav liv till.

But the shooting day would end,

Men filmningsdagen tog slut,

and I'd return

och jag skulle återvända

to my gnarly, awkward self.

till mitt tvära, obekväma själv.

By 19,

Vid 19 års ålder

I was a fully-fledged movie actor,

var jag en fullfjädrad filmskådespelare,

but still searching for definition.

men sökte fortfarande efter definition.

I applied to read anthropology

Jag försökte läsa antropologi

at university.

på universitetet.

Dr. Phyllis Lee gave me my interview,

Dr Phyllis Lee gjorde min intervju,

and she asked me, "How would you define race?"

och hon frågade mig: "Hur skulle du definiera ras?"

Well, I thought I had the answer to that one,

Tja, jag trodde jag hade svaret på den.

and I said, "Skin color."

Och jag sa, "Hudfärg."

"So biology, genetics?" she said.

"Så biologi, genetik?" sade hon.

"Because, Thandie, that's not accurate.

"Därför, Thandie, det är inte korrekt.

Because there's actually more genetic difference

Eftersom det faktiskt finns fler genetiska skillnader

between a black Kenyan

mellan en svart kenyan

and a black Ugandan

och en svart ugandier

than there is between a black Kenyan

än mellan en svart kenyan

and, say, a white Norwegian.

och en vit norrman.

Because we all stem from Africa.

Eftersom vi alla härstammar från Afrika.

So in Africa,

Så i Afrika,

there's been more time

har det funnits mer tid

to create genetic diversity."

att skapa genetisk mångfald."

In other words,

Med andra ord,

race has no basis

ras har inte någon grund

in biological or scientific fact.

i biologiska eller vetenskapliga fakta.

On the one hand, result.

Å ena sidan, resultat.

Right?

Eller hur?

On the other hand, my definition of self

Å andra sidan hade min definition av självet

just lost a huge chunk of its credibility.

just förlorat en stor del av sin trovärdighet.

But what was credible,

Men vad som var trovärdigt,

what is biological and scientific fact,

vad som är ett biologiskt och vetenskapligt faktum,

is that we all stem from Africa --

är att vi alla härstammar från Afrika --

in fact, from a woman called Mitochondrial Eve

faktiskt, från en kvinna som kallas Mitokondriska Eva

who lived 160,000 years ago.

som levde för 160.000 år sedan.

And race is an illegitimate concept

Och rasen är en orättmätigt koncept

which our selves have created

som våra själv har skapat

based on fear and ignorance.

byggt på rädsla och okunskap.

Strangely, these revelations

Konstigt nog botade inte dessa uppenbarelser

didn't cure my low self-esteem,

min låga självkänsla,

that feeling of otherness.

den där känslan av annanhet.

My desire to disappear

Min önskan att försvinna

was still very powerful.

var fortfarande mycket stark.

I had a degree from Cambridge;

Jag hade en examen från Cambridge;

I had a thriving career,

Jag hade en blomstrande karriär;

but my self was a car crash,

men självet var som en bilolycka,

and I wound up with bulimia

och det slutade med bulimi

and on a therapist's couch.

och på en terapeuts soffa.

And of course I did.

Och naturligtvis gjorde jag det.

I still believed

Jag trodde fortfarande

my self was all I was.

att självet var allt jag var.

I still valued self-worth

Jag värderade fortfarande självets värde

above all other worth,

över alla andra värden.

and what was there to suggest otherwise?

Och vad fanns det som påstod något annat?

We've created entire value systems

Vi har skapat hela värdesystem

and a physical reality

och en fysisk verklighet

to support the worth of self.

för att stödja ett värde av självet.

Look at the industry for self-image

Titta på industrin för självbilden

and the jobs it creates,

och de arbetstillfällen det skapar,

the revenue it turns over.

de intäkter det skapar.

We'd be right in assuming

Vi skulle med rätt kunna anta

that the self is an actual living thing.

att självet är ett levande ting.

But it's not. It's a projection

Men det är inte; det är en projektion,

which our clever brains create

som våra smarta hjärnor skapar

in order to cheat ourselves

för att lura oss själva

from the reality of death.

från dödens verklighet.

But there is something

Men det finns något

that can give the self

som kan ge självet

ultimate and infinite connection --

en ultimat och oändlig anslutning --

and that thing is oneness,

och det är enhet,

our essence.

vår essens.

The self's struggle

Självets kamp

for authenticity and definition

för äkthet och definition

will never end

tar aldrig slut

unless it's connected to its creator --

om det inte är anslutet till sin skapare --

to you and to me.

till dig och mig.

And that can happen with awareness --

Och det kan hända med medvetenhet --

awareness of the reality of oneness

medvetenhet om enhetens verklighet

and the projection of self-hood.

och projektionen av självet.

For a start, we can think about

Till att börja med kan vi tänka på

all the times when we do lose ourselves.

alla gånger när vi förlorar oss själva.

It happens when I dance,

Det händer när jag dansar,

when I'm acting.

när jag agerar.

I'm earthed in my essence,

Jag är jordad i min essens,

and my self is suspended.

och självet är avstängt.

In those moments,

I dessa stunder,

I'm connected to everything --

är jag ansluten till allt --

the ground, the air,

marken, luften,

the sounds, the energy from the audience.

ljuden, energin från publiken.

All my senses are alert and alive

Alla mina sinnen är vakna och levande

in much the same way as an infant might feel --

på ungefär samma sätt som ett barn kan känna --

that feeling of oneness.

den där känslan av enhet.

And when I'm acting a role,

Och när jag spelar en roll,

I inhabit another self,

lever jag i ett annat själv,

and I give it life for awhile,

och jag ger det liv för en stund.

because when the self is suspended

För när självet är avstängt

so is divisiveness

är splittringen också avstängd

and judgment.

och omdömet.

And I've played everything

Och jag har spelat allt

from a vengeful ghost in the time of slavery

från ett hämndlystet spöke i slaveriets tid

to Secretary of State in 2004.

till utrikesminister.

And no matter how other

Och oavsett hur annorlunda

these selves might be,

dessa själv kan vara,

they're all related in me.

är de alla besläktade i mig.

And I honestly believe

Och jag tror ärligt talat

the key to my success as an actor

att nyckeln till min framgång som skådespelare

and my progress as a person

och min utveckling som människa

has been the very lack of self

har varit den där bristen på själv

that used to make me feel

som fick mig att känna mig

so anxious and insecure.

så orolig och otrygg.

I always wondered

Jag undrade alltid

why I could feel others' pain so deeply,

varför jag kunde känna andras smärta så djupt,

why I could recognize

varför jag kände igen

the somebody in the nobody.

någon i ingen.

It's because I didn't have a self to get in the way.

Det är för att jag inte hade ett själv som kom i vägen.

I thought I lacked substance,

Jag trodde att jag saknade substans,

and the fact that I could feel others'

och det faktum att jag kunde känna andras

meant that I had nothing of myself to feel.

innebar att jag inte hade något av mig själv att känna.

The thing that was a source of shame

Det som var en källa till skam

was actually a source of enlightenment.

var faktiskt en källa till upplysning.

And when I realized

Och när jag insåg

and really understood

och verkligen förstod

that my self is a projection and that it has a function,

att självet är en projektion och att det har en funktion,

a funny thing happened.

hände en rolig sak.

I stopped giving it so much authority.

Jag slutade ge det så mycket auktoritet.

I give it its due.

Jag ger det dess rättmätiga del.

I take it to therapy.

Jag tar det till terapi.

I've become very familiar

Jag har blivit väl förtrogen

with its dysfunctional behavior.

med dess dysfunktionella beteende.

But I'm not ashamed of my self.

Men jag skäms inte för självet.

In fact, I respect my self

Faktum är att jag respekterar självet

and its function.

och dess funktion.

And over time and with practice,

Och med tiden och med övning,

I've tried to live

har jag försökt leva

more and more from my essence.

mer och mer från min innersta natur.

And if you can do that,

Och om du kan göra det,

incredible things happen.

händer otroliga saker.

I was in Congo in February,

Jag var i Kongo i februari,

dancing and celebrating

dansade och firade

with women who've survived

med kvinnor som har överlevt

the destruction of their selves

förstörelsen av sina själv

in literally unthinkable ways --

på bokstavligen otänkbara sätt --

destroyed because other brutalized, psychopathic selves

förstörda eftersom andra brutaliserade, psykopatiska själv

all over that beautiful land

över hela det vackra landet

are fueling our selves' addiction

underblåser våra självs beroenden

to iPods, Pads, and bling,

av iPods, Pads och bling,

which further disconnect ourselves

vilket ytterligare kopplar bort oss själva

from ever feeling their pain,

från att någonsin känna deras smärta,

their suffering,

deras lidande,

their death.

deras död.

Because, hey,

Därför att, hej,

if we're all living in ourselves

om vi alla lever i oss själva

and mistaking it for life,

och misstar det för livet,

then we're devaluing

då nedvärderar

and desensitizing life.

och desensibiliserar vi livet.

And in that disconnected state,

Och i det frånkopplade tillståndet,

yeah, we can build factory farms with no windows,

kan vi bygga fabriksbondgårdar utan fönster,

destroy marine life

förstöra havslivet

and use rape as a weapon of war.

och använda våldtäkt som ett vapen i krig.

So here's a note to self:

Så här är en lapp till mig själv:

The cracks have started to show

Sprickorna har börjat visa sig

in our constructed world,

i vår konstruerade värld,

and oceans will continue

och hav kommer att fortsätta

to surge through the cracks,

att stiga genom springorna,

and oil and blood,

och olja och blod,

rivers of it.

floder av det.

Crucially, we haven't been figuring out

Viktigare, vi har inte räknat ut

how to live in oneness

hur man lever i enhet

with the Earth and every other living thing.

med jorden och alla levande varelser.

We've just been insanely trying to figure out

Vi har bara vansinnigt försökt lista ut

how to live with each other -- billions of each other.

hur man ska leva med varandra -- miljarder av varandra.

Only we're not living with each other;

Det är bara det att vi inte lever med varandra;

our crazy selves are living with each other

våra galna själv lever med varandra

and perpetuating an epidemic

och bevarar en epidemi

of disconnection.

av frånkoppling.

Let's live with each other

Låt oss leva med varandra

and take it a breath at a time.

och ta ett andetag i taget.

If we can get under that heavy self,

Om vi ​​kan komma in under det tunga självet,

light a torch of awareness,

tända en fackla av medvetenhet,

and find our essence,

och hitta vår essens,

our connection to the infinite

vår anslutning till det oändliga

and every other living thing.

och alla andra levande varelser.

We knew it from the day we were born.

Vi visste det från den dag vi föddes.

Let's not be freaked out

Låt oss inte flippa ur

by our bountiful nothingness.

av vår rikliga intighet.

It's more a reality

Det är mer en realitet

than the ones our selves have created.

än den våra själv har skapat.

Imagine what kind of existence we can have

Tänk vilken existens vi kan ha

if we honor inevitable death of self,

om vi ärar självets oundvikliga död,

appreciate the privilege of life

uppskattar förmånen av att ha liv

and marvel at what comes next.

och förundras över vad som kommer härnäst.

Simple awareness is where it begins.

Enkel medvetenhet är där det börjar.

Thank you for listening.

Tack för att ni lyssnade.

(Applause)

(Applåder)