Why you should talk to strangers | Kio Stark

Översättare: Claes Lindén Granskare: Lisbeth Pekkari

There are things we say

Det finns sådant vi säger

when we catch the eye of a stranger

vid ögonkontakt med okända

or a neighbor walking by.

eller då grannen går förbi.

We say, "Hello, how are you?

Vi säger, "Hej, hur är det?

It's a beautiful day.

Vilket fint väder.

How do you feel?"

Hur mår du?"

These sound kind of meaningless, right? And, in some ways, they are.

Tomma fraser, visst? Och på vissa sätt är de ju det.

They have no semantic meaning.

De har ingen egentlig mening.

It doesn't matter how you are or what the day is like.

Det spelar ingen roll hur du mår eller hur dagen är.

They have something else.

De har något annat.

They have social meaning.

De har social betydelse.

What we mean when we say those things is:

Vad vi menar när vi säger dessa saker är:

I see you there.

Du där, jag ser dig.

I'm obsessed with talking to strangers.

Jag är besatt av att prata med främlingar.

I make eye contact, say hello,

Jag söker ögonkontakt , säger hej,

I offer help, I listen.

jag erbjuder hjälp, jag lyssnar.

I get all kinds of stories.

Jag får alla typer av berättelser.

About seven years ago, I started documenting my experiences

För ungefär sju år sedan började jag dokumentera mina erfarenheter

to try to figure out why.

What I found was that something really beautiful was going on.

Vad jag fann var att något riktigt vackert hände.

This is almost poetic.

Nästan som poesi.

These were really profound experiences.

Det var verkligen djupa upplevelser.

They were unexpected pleasures.

De gav oväntade njutningar.

They were genuine emotional connections.

Det var äkta känslomässiga kopplingar.

They were liberating moments.

Det var befriande tillfällen.

So one day, I was standing on a corner waiting for the light to change,

Så en dag, stod jag i ett gathörn och väntade på grönt ljus,

which, I'm a New Yorker,

och jag är från New York,

so that means I was actually standing in the street on the storm drain,

så jag stod i själva verket på gatan utanför trottoarkanten,

as if that could get me across faster.

som om det kunde få mig över snabbare.

And there's an old man standing next to me.

Jämte mig står en gammal man.

So he's wearing, like, a long overcoat and sort of an old-man hat,

Han är klädd i en lång överrock och någon form av gubbhatt,

and he looked like somebody from a movie.

han såg ut som en figur i en film.

And he says to me,

Och han säger till mig,

"Don't stand there. You might disappear."

"Stå inte där. Du kan försvinna."

So this is absurd, right?

Visst är det absurt?

But I did what he said. I stepped back onto the sidewalk.

Men jag gjorde som han sa. Steg tillbaka på trottoaren.

And he smiled, and he said,

Och han log, och sa,

"Good. You never know.

"Bra. Man vet aldrig.

I might have turned around,

Jag kunde ha vänt,

and zoop, you're gone."

och vips, så är du borta. "

This was weird,

Detta var konstigt,

and also really wonderful.

och också verkligen underbart.

He was so warm, and he was so happy that he'd saved me.

Han var så trygg, och han var så glad att han hade räddat mig.

We had this little bond.

Vi hade den här lilla kontakten.

For a minute, I felt like my existence as a person

I en minut, kändes det som att min existens som person

had been noticed,

hade märkts,

and I was worth saving.

och jag var värd att räddas.

The really sad thing is,

Det verkligt sorgliga är att,

in many parts of the world,

i många delar av världen,

we're raised to believe that strangers are dangerous by default,

uppfostras vi att tro att främlingar alltid är farliga,

that we can't trust them, that they might hurt us.

att vi inte kan lita på dem, att de kan skada oss.

But most strangers aren't dangerous.

Men de flesta främlingar är inte farliga.

We're uneasy around them because we have no context.

Vi blir obekväma i deras närhet eftersom vi saknar sammanhang.

We don't know what their intentions are.

Vi vet inte vad deras avsikter är.

So instead of using our perceptions and making choices,

Så istället för att lita på våra intryck när vi gör våra val,

we rely on this category of "stranger."

väljer vi att klassa dom som "främmande".

I have a four-year-old.

Jag har en fyraåring.

When I say hello to people on the street,

När jag säger hej till folk på gatan,

she asks me why.

frågar hon mig varför.

She says, "Do we know them?"

Hon frågar, "Känner vi dom?"

I say, "No, they're our neighbor."

Jag säger: "Nej, det är våra grannar."

"Are they our friend?"

"Är de våra vänner?"

"No, it's just good to be friendly."

"Nej, det är bara bra att vara vänlig."

I think twice every time I say that to her,

Jag tänker efter två gånger varje gång jag säger det till henne,

because I mean it, but as a woman, particularly,

eftersom jag menar det, men speciellt som kvinna,

I know that not every stranger on the street has the best intentions.

vet jag att inte alla främlingar på gatan har de bästa avsikter.

It is good to be friendly, and it's good to learn when not to be,

Det är bra att vara vänlig, och bra att veta när man inte ska vara det,

but none of that means we have to be afraid.

men inget av detta innebär att vi måste vara rädda.

There are two huge benefits

Det finns två stora fördelar

to using our senses instead of our fears.

med att använda våra sinnen istället för våra farhågor.

The first one is that it liberates us.

Den första är att det frigör oss.

When you think about it,

När man tänker på det,

using perception instead of categories

att använda sinnen istället för kategoriseringar

is much easier said than done.

är lättare sagt än gjort.

Categories are something our brains use.

Kategorisering är något som våra hjärnor använder.

When it comes to people,

it's sort of a shortcut for learning about them.

så är det en slags genväg för att lära sig mer om dom.

We see male, female, young, old,

Vi ser man, kvinna, ung, gammal,

black, brown, white, stranger, friend,

svart, brun, vit, främling, vän,

and we use the information in that box.

och vi använder informationen i den rutan.

It's quick, it's easy

Det är snabbt, det är lätt

and it's a road to bias.

och det är en väg mot fördomar.

And it means we're not thinking about people as individuals.

Det betyder att vi inte tänker på människor som individer.

I know an American researcher who travels frequently

Jag känner en amerikansk forskare som reser mycket

in Central Asia and Africa, alone.

i Centralasien och Afrika, ensam.

She's entering into towns and cities

Hon går runt i byar och städer

as a complete stranger.

som en fullständig främling.

She has no bonds, no connections.

Hon har inga relationer, inga kontakter.

She's a foreigner.

Hon är en främling.

Her survival strategy is this:

Hennes överlevnadsstrategi är:

get one stranger to see you as a real, individual person.

få en främling att se dig som en verklig, enskild individ.

If you can do that, it'll help other people see you that way, too.

Kan du göra det, hjälper det andra att också se dig på det sättet.

The second benefit of using our senses has to do with intimacy.

Den andra fördelen med att lita till sinnet har att göra med närhet.

I know it sounds a little counterintuitive,

Jag vet att det låter lite motsägelsefullt,

intimacy and strangers,

närhet och främlingar,

but these quick interactions can lead to a feeling

men dessa korta samspel kan leda till en känsla

that sociologists call "fleeting intimacy."

som sociologer kallar "flyktig intimitet."

So, it's a brief experience that has emotional resonance and meaning.

Det är en kort upplevelse som har känslomässig resonans och mening.

It's the good feeling I got

Det är den goda känslan jag fick

from being saved from the death trap of the storm drain by the old man,

när jag räddades från dödsfällan vid trottoarkanten av den gamle mannen,

or how I feel like part of a community

eller hur jag känner mig som en del av en gemenskap

when I talk to somebody on my train on the way to work.

när jag pratar med någon på mitt tåg på väg till jobbet.

Sometimes it goes further.

Ibland går det ännu längre.

Researchers have found that people often feel more comfortable

Forskare har funnit att folk ofta känner sig mer bekväma

being honest and open about their inner selves with strangers

med att vara ärlig och öppen om sitt inre jag med främlingar

than they do with their friends and their families --

än med sina vänner och sin familj -

that they often feel more understood by strangers.

att de ofta känner sig mer förstådda av främlingar.

This gets reported in the media with great lament.

Detta beskrivs i media med stor klagan.

"Strangers communicate better than spouses!"

"Främlingar kommunicerar bättre än makar! "

It's a good headline, right?

Det är en bra rubrik, eller hur?

I think it entirely misses the point.

Jag tycker att den helt missar poängen.

The important thing about these studies

Det viktiga med de här studierna

is just how significant these interactions can be;

är hur betydelsefulla dessa interaktioner kan vara;

how this special form of closeness

hur denna speciella form av närhet

gives us something we need as much as we need our friends

ger oss något som vi behöver, lika mycket som vi behöver vänner och familj.

and our families.

So how is it possible that we communicate so well with strangers?

Så vad beror det på att vi kommunicerar så bra med främlingar?

There are two reasons.

Det finns två skäl.

The first one is that it's a quick interaction.

Det första är att det är en snabb interaktion.

It has no consequences.

Det har inga konsekvenser.

It's easy to be honest with someone you're never going to see again, right?

Det är lätt att vara ärlig med någon du aldrig kommer att se igen, visst?

That makes sense.

Det låter vettigt.

The second reason is where it gets more interesting.

Det andra skälet är mer intressant.

We have a bias when it comes to people we're close to.

Vi har en fördom om människor som vi är nära.

We expect them to understand us.

Vi förväntar oss att dom ska förstå oss.

We assume they do,

Vi förutsätter det,

and we expect them to read our minds.

och tror att dom kan läsa våra tankar

So imagine you're at a party,

Tänk dig att du är på en fest,

and you can't believe that your friend or your spouse

och du förstår inte varför din vän eller make

isn't picking up on it that you want to leave early.

inte fattar att du vill gå tidigt.

And you're thinking,

Du tänker,

"I gave you the look."

"Jag gav ju dig den där blicken."

With a stranger, we have to start from scratch.

Med en främling måste vi börja om från början.

We tell the whole story,

Vi berättar hela historien,

we explain who the people are, how we feel about them;

vi förklarar vilka personerna är, vad vi känner för dem;

we spell out all the inside jokes.

vi förklarar de interna skämten.

And guess what?

Och vet ni vad?

Sometimes they do understand us a little better.

Ibland förstår dom faktiskt oss lite bättre

OK.

Okej.

So now that we know that talking to strangers matters,

Så nu när vi vet att prat med främlingar är betydelsefullt,

how does it work?

hur fungerar det?

There are unwritten rules we tend to follow.

Det finns oskrivna regler som vi tenderar att följa.

The rules are very different depending on what country you're in,

Reglerna är mycket olika beroende på vilket land du är i,

what culture you're in.

vilken kultur du är i.

In most parts of the US,

I de flesta delar av USA,

the baseline expectation in public

är grundregeln vanligen

is that we maintain a balance between civility and privacy.

att vi upprätthåller en balans mellan hövlighet och privatliv.

This is known as civil inattention.

Detta kallas civil ouppmärksamhet.

So, imagine two people are walking towards each other on the street.

Tänk dig att två människor går mot varandra på gatan.

They'll glance at each other from a distance.

På håll kommer dom att snegla på varandra.

That's the civility, the acknowledgment.

Det är hövlighet, bekräftelsen.

And then as they get closer, they'll look away,

När de kommer närmare kommer de att titta bort,

to give each other some space.

för att ge varandra utrymme.

In other cultures,

I andra kulturer,

people go to extraordinary lengths not to interact at all.

går man långa omvägar för att inte mötas.

People from Denmark tell me

Danskar berättar för mig

that many Danes are so averse to talking to strangers,

att där är de så främmande för att prata med främlingar,

that they would rather miss their stop on the bus

att på bussen missar de hellre sin hållplats

than say "excuse me" to someone that they need to get around.

än att säga "ursäkta mig" till någon för att komma förbi.

Instead, there's this elaborate shuffling of bags

I stället finns ett tydligt viftande med påsar

and using your body to say that you need to get past,

som ihop med kroppsspråket säger att man vill förbi,

instead of using two words.

istället för att använda två ord.

In Egypt, I'm told,

I Egypten, sägs det,

it's rude to ignore a stranger,

att det är oförskämt att ignorera en främling

and there's a remarkable culture of hospitality.

och där finns en tydlig kultur av gästfrihet.

Strangers might ask each other for a sip of water.

Främlingar kan fråga om en klunk vatten.

Or, if you ask someone for directions,

Eller, om du frågar någon om vägen,

they're very likely to invite you home for coffee.

är det mycket troligt att de bjuder hem dig på kaffe.

We see these unwritten rules most clearly when they're broken,

Man ser dessa oskrivna regler tydligast när de bryts,

or when you're in a new place

eller när man är på en ny plats

and you're trying to figure out what the right thing to do is.

och försöker räkna ut hur man ska göra.

Sometimes breaking the rules a little bit is where the action is.

Ibland bryter man mot reglerna lite och det är då det händer.

In case it's not clear, I really want you to do this. OK?

Om det inte är tydligt, vill jag verkligen att ni testar. OK?

So here's how it's going to go.

Så här ska det gå till.

Find somebody who is making eye contact.

Hitta någon som tar ögonkontakt.

That's a good signal.

Det är ett bra tecken.

The first thing is a simple smile.

Börja med ett enkelt leende.

If you're passing somebody on the street or in the hallway here, smile.

Om du möter någon på gatan eller i korridoren här utanför, le.

See what happens.

Kolla vad som händer.

Another is triangulation.

En annan är triangulering.

There's you, there's a stranger,

Där är du, där finns en främling,

there's some third thing that you both might see and comment on,

där finns en tredje sak som ni båda kan se och kommentera,

like a piece of public art

kanske ett konstverk

or somebody preaching in the street

eller någon som predikar på gatan

or somebody wearing funny clothes.

eller någon som bär roliga kläder.

Give it a try.

Testa.

Make a comment about that third thing, and see if starts a conversation.

Kommentera den där tredje saken, och se om en konversation startar.

Another is what I call noticing.

En annan är att uppmärksamma.

This is usually giving a compliment.

Det innebär vanligen att ge en komplimang.

I'm a big fan of noticing people's shoes.

Jag gillar att kommentera folks skor.

I'm actually not wearing fabulous shoes right now,

Jag bär inga snygga skor just nu,

but shoes are fabulous in general.

men skor är snygga i allmänhet.

And they're pretty neutral as far as giving compliments goes.

Och de är ganska neutrala att ge komplimanger på.

People always want to tell you things about their awesome shoes.

Folk vill alltid berätta saker om sina fantastiska skor.

You may have already experienced the dogs and babies principle.

Du har kanske redan upplevt hund- och spädbarnsmetoden.

It can be awkward to talk to someone on the street;

Det kan vara obekvämt att prata med någon på gatan;

you don't know how they're going to respond.

du är osäker på hur de ska reagera.

Men du kan alltid prata med deras hund eller deras barn.

But you can always talk to their dog or their baby.

The dog or the baby

Hunden eller barnet

is a social conduit to the person,

är en social väg till personen,

and you can tell by how they respond

och hur dom reagerar visar

whether they're open to talking more.

om de är öppna för att prata mer.

The last one I want to challenge you to

Det sista jag vill utmana dig till

is disclosure.

är att avslöja något om dig själv.

This is a very vulnerable thing to do,

Detta är en mycket känslig sak att göra,

and it can be very rewarding.

och det kan vara mycket givande.

So next time you're talking to a stranger

Så nästa gång du pratar med en främling

and you feel comfortable,

och du känner dig bekväm,

tell them something true about yourself,

berätta något sant om dig själv,

something really personal.

något riktigt personligt.

You might have that experience I talked about of feeling understood.

Du kanske känner igen det jag talade om, att vara förstådd.

Sometimes in conversation, it comes up,

I samtal kommer det ibland på tal,

people ask me, "What does your dad do?" or, "Where does he live?"

folk frågar mig, "Vad gör din pappa?" eller "Var bor han?"

And sometimes I tell them the whole truth,

Och ibland berättar jag hela sanningen,

which is that he died when I was a kid.

att han dog när jag var liten.

Always in those moments,

Och alltid i den stunden,

they share their own experiences of loss.

berättar de om sina egna erfarenheter av förlust.

We tend to meet disclosure with disclosure,

Vi väljer ofta att möta avslöjande med avslöjande,

even with strangers.

även med främlingar.

So, here it is.

Så,

When you talk to strangers, you're making beautiful interruptions

när du pratar med främlingar, gör du spännande inhopp

into the expected narrative of your daily life

i den förväntade berättelsen om ditt dagliga liv

and theirs.

och deras.

You're making unexpected connections.

Du får kontakter du inte väntat dig.

If you don't talk to strangers, you're missing out on all of that.

Om du inte pratar med främlingar går du miste om allt detta.

We spend a lot of time

Vi ägnar mycket tid åt att

teaching our children about strangers.

lära våra barn om främlingar.

What would happen if we spent more time teaching ourselves?

Vad skulle hända om vi ägnade mer tid åt att lära oss själva?

We could reject all the ideas that make us so suspicious of each other.

Vi kunde skrota alla idéer som gör oss så misstänksamma mot varandra.

We could make a space for change.

Vi kunde skapa utrymme för förändring.

Thank you.

Tack

(Applause)

(Applåder)