iO Tillett Wright: Fifty shades of gay

Translator: Timothy Covell Reviewer: Morton Bast

Översättare: Karin Hedberg Granskare: Jonas Höglund

Human beings start putting each other into boxes

Människor börjar placera varandra i fack

the second that they see each other --

vid samma ögonblick som vi ser varandra för första gången –

Is that person dangerous? Are they attractive?

Är den här personen farlig? Är hen attraktiv?

Are they a potential mate? Are they a potential networking opportunity?

Är hen en tänkbar partner? Finns det en chans för nätverkande?

We do this little interrogation when we meet people

Vi gör det här lilla förhöret varje gång vi möter en ny person

to make a mental resume for them.

för att skapa ett mentalt CV åt dem.

What's your name? Where are you from?

Vad heter du? Var kommer du ifrån?

How old are you? What do you do?

Hur gammal är du? Vad jobbar du med?

Then we get more personal with it.

Sen blir vi mer personliga.

Have you ever had any diseases?

Har du haft några sjukdomar?

Have you ever been divorced?

Har du varit skild?

Does your breath smell bad while you're answering my interrogation right now?

Har du dålig andedräkt just nu när du svarar på mitt förhör?

What are you into? Who are you into?

Vad gillar du? Vem gillar du?

What gender do you like to sleep with?

Vilket kön gillar du att ligga med?

I get it.

Jag fattar!

We are neurologically hardwired

Vi är neurologiskt programmerade

to seek out people like ourselves.

att söka oss till människor som liknar oss själva.

We start forming cliques as soon as we're old enough

Vi börjar forma grupper så fort vi är gamla nog

to know what acceptance feels like.

att veta hur det känns att bli accepterad.

We bond together based on anything that we can --

Vi skapar band grundade på vadhelst vi kan hitta –

music preference, race, gender, the block that we grew up on.

musiksmak, härkomst, genus, var vi växte upp.

We seek out environments that reinforce our personal choices.

Vi söker oss till miljöer som förstärker våra personliga val.

Sometimes, though, just the question "what do you do?"

Ibland, dock, kan det kännas som att frågan "vad gör du?"

can feel like somebody's opening a tiny little box

är som att någon öppnar en pytteliten låda

and asking you to squeeze yourself inside of it.

och ber dig klämma dig in i den.

Because the categories, I've found, are too limiting.

För kategorierna är, finner jag, för begränsande.

The boxes are too narrow.

Facken är för smala.

And this can get really dangerous.

Och det kan bli farligt på riktigt.

So here's a disclaimer about me, though,

Jag bör nog nämna detta om mig själv, dock,

before we get too deep into this.

innan vi går för djupt in på detta.

I grew up in a very sheltered environment.

Jag växte upp i en väldigt skyddad miljö.

I was raised in downtown Manhattan in the early 1980s,

Jag växte upp på Manhattan i början på 80-talet,

two blocks from the epicenter of punk music.

två kvarter från punkmusikens vagga.

I was shielded from the pains of bigotry

Jag var skyddad från trångsynthet

and the social restrictions of a religiously-based upbringing.

och religiösa hems sociala restriktioner.

Where I come from, if you weren't a drag queen or a radical thinker

Där jag kommer ifrån var det du som var konstig om du inte var

or a performance artist of some kind,

en dragqueen, radikal tänkare eller

you were the weirdo.

någon sorts performance-artist.

(Laughter)

(Skratt)

It was an unorthodox upbringing,

Det var en oortodox barndom,

but as a kid on the streets of New York,

men ett barn på gatorna i New York

you learn how to trust your own instincts,

lär sig att lita på sin egen instinkt,

you learn how to go with your own ideas.

lär sig hur man fullföljer sina egna idéer.

So when I was six, I decided that I wanted to be a boy.

Så när jag var sex, bestämde jag mig för att jag ville vara en pojke.

I went to school one day and the kids wouldn't let me play basketball with them.

Jag kom till skolan en dag och mina kompisar lät mig inte vara med och spela basket.

They said they wouldn't let girls play.

De sa att tjejer inte fick spela.

So I went home, and I shaved my head,

Så jag gick hem, rakade av håret,

and I came back the next day and I said, "I'm a boy."

och kom tillbaka till skolan nästa dag och sa, "Jag är en kille."

I mean, who knows, right?

Jag menar, vem vet, eller hur?

When you're six, maybe you can do that.

När man är sex kanske man kan göra så.

I didn't want anyone to know that I was a girl, and they didn't.

Jag ville inte att någon skulle veta att jag var en tjej, så det gjorde de inte.

I kept up the charade for eight years.

Jag höll uppe fasaden i åtta år.

So this is me when I was 11.

Det här är jag när jag var elva.

I was playing a kid named Walter

Jag spelade en unge som hette Walter

in a movie called "Julian Po."

i en film som hette "Julian Po."

I was a little street tough that followed Christian Slater around and badgered him.

Jag spelade en liten skitunge som hängde efter Christian Slater och irriterade honom.

See, I was also a child actor,

Jag var alltså en barnskådespelare

which doubled up the layers of the performance of my identity,

som spelade dubbel teater med min identitet,

because no one knew that I was actually a girl really playing a boy.

för ingen visste att jag i själva verket var en tjej som spelade kille.

In fact, no one in my life knew that I was a girl --

Faktiskt så visste ingen i mitt liv att jag var tjej --

not my teachers at school, not my friends,

inte mina lärare i skolan, inte mina vänner,

not the directors that I worked with.

inte regissörerna jag jobbade med.

Kids would often come up to me in class

Ungar kom ofta fram till mig i klassrummet

and grab me by the throat to check for an Adam's apple

och tog tag i min hals för att kolla om jag hade ett adamsäpple

or grab my crotch to check what I was working with.

eller tog mig i skrevet för att se vad jag hade där.

When I would go to the bathroom, I would turn my shoes around in the stalls

När jag gick på toaletten brukade jag vända mina skor

so that it looked like I was peeing standing up.

så det såg ut som att jag stod upp och kissade.

At sleepovers I would have panic attacks

Jag fick panikattacker när jag sov över

trying to break it to girls that they didn't want to kiss me

när jag försökte säga till tjejer att de nog inte ville pussa mig

without outing myself.

utan att försäga mig.

It's worth mentioning though

Det är värt att nämnas, dock,

that I didn't hate my body or my genitalia.

att jag inte hatade min kropp eller mina könsdelar.

I didn't feel like I was in the wrong body.

Det kändes inte som att jag var i fel kropp.

I felt like I was performing this elaborate act.

Jag kände det som att jag spelade ett stycke komplicerad teater.

I wouldn't have qualified as transgender.

Jag hade inte kvalificerat som transperson.

If my family, though, had been the kind of people to believe in therapy,

Om min familj hade trott på terapi

they probably would have diagnosed me

hade de antagligen ställt diagnosen

as something like gender dysmorphic

könsidentitetsstörd eller liknande på mig

and put me on hormones to stave off puberty.

och satt mig på pubertetsstävjande hormoner.

But in my particular case,

I just woke up one day when I was 14,

Men i mitt specifika fall,

så vaknade jag bara upp en dag när jag var fjorton,

and I decided that I wanted to be a girl again.

och bestämde att jag ville vara tjej igen.

Puberty had hit, and I had no idea what being a girl meant,

Puberteten hade slagit till, och jag hade ingen aning om vad det betydde att vara tjej,

and I was ready to figure out who I actually was.

och jag var redo att ta reda på vem jag faktiskt var.

When a kid behaves like I did,

När ett barn har betett sig som jag hade,

they don't exactly have to come out, right?

så behöver de knappast riktigt komma ut, eller hur?

No one is exactly shocked.

Ingen skulle direkt bli chockad.

(Laughter)

(Skratt)

But I wasn't asked to define myself by my parents.

Men mina föräldrar bad mig aldrig att definiera mig själv.

When I was 15, and I called my father

När jag var femton, och ringde min pappa

to tell him that I had fallen in love,

och sa att jag hade blivit kär

it was the last thing on either of our minds

så var det sista vi tänkte på, bägge två,

to discuss what the consequences were

att diskutera konsekvenserna av

of the fact that my first love was a girl.

att min första kärlek var en tjej.

Three years later, when I fell in love with a man,

Tre år senare, när jag blev kär i en man,

neither of my parents batted an eyelash either.

höjde ingen av mina föräldrar på ögonbrynen heller.

See, it's one of the great blessings of my very unorthodox childhood

Ni förstår, den stora lyckan med att ha haft en okonventionell uppfostran

that I wasn't ever asked to define myself

är att jag aldrig blev ombedd att definiera mig själv

as any one thing at any point.

som det ena eller det andra, någonsin.

I was just allowed to be me, growing and changing in every moment.

Jag fick bara vara jag, jag fick växa och ändra mig när och hur som helst.

So four, almost five years ago,

Så för fyra-fem år sedan

Proposition 8, the great marriage equality debate,

väckte förslag 8, den stora äktenskapsjämlikhetsdebatten,

was raising a lot of dust around this country.

mycket uppståndelse runt om här i landet.

And at the time, getting married wasn't really something

Och på den tiden tänkte jag inte mycket på

I spent a lot of time thinking about.

det där med att gifta mig.

But I was struck by the fact that America,

Men det slog mig hur Amerika,

a country with such a tarnished civil rights record,

ett land med så skamfilat rykte när det gäller mänskliga rättigheter,

could be repeating its mistakes so blatantly.

kunde så uppenbart vara på väg att göra om samma misstag.

And I remember watching the discussion on television

Och jag minns att jag såg diskussionen på teve

and thinking how interesting it was

och tänkte: interessant hur

that the separation of church and state

separationen mellan kyrkan och staten

was essentially drawing geographical boundaries throughout this country,

var samma gränsdragare genom landet

between places where people believed in it

mellan ställen där folk trodde på äktenskapsjämlikhet

and places where people didn't.

och ställen där de inte gjorde det.

And then, that this discussion was drawing geographical boundaries around me.

Och sen tänkte jag att den här diskussionen ritade gränser runt mig.

If this was a war with two disparate sides,

Om det här var ett krig med två motsatta sidor,

I, by default, fell on team gay,

var jag automatiskt på gay-sidan

because I certainly wasn't 100 percent straight.

eftersom jag inte var hundra procent straight.

At the time I was just beginning to emerge

Vid den här tiden höll jag just på att komma ut

from this eight-year personal identity crisis zigzag

ur den här åttaåriga identitetskrisen

that saw me go from being a boy

då jag gick från att vara en pojke

to being this awkward girl that looked like a boy in girl's clothes

till att bli en märklig tjej som såg ut som en kille i tjejkläder

to the opposite extreme of this super skimpy,

för att sedan överkompensera åt andra hållet och börja klä mig

over-compensating, boy-chasing girly-girl

i väldigt lite kläder och jaga killar,

to finally just a hesitant exploration of what I actually was,

för att slutligen landa i en tvekande upptäcktsfärd inom vad jag faktiskt var,

a tomboyish girl

en tomboy-aktig tjej

who liked both boys and girls depending on the person.

som gillade både killar och tjejer beroende på person.

I had spent a year photographing this new generation of girls, much like myself,

Jag hade tillbringat ett år med att fotografera denna nya generation tjejer som var lite som jag,

who fell kind of between-the-lines --

som föll lite mellan stolarna –

girls who skateboarded but did it in lacy underwear,

tjejer som åkte skateboard men bar spetsunderkläder,

girls who had boys' haircuts but wore girly nail polish,

tjejer som hade killfrisyrer men nagellack samtidigt,

girls who had eyeshadow to match their scraped knees,

tjejer som matchade ögonskuggan med sina blåmärken på knäna.

girls who liked girls and boys who all liked boys and girls

tjejer som gillade tjejer och killar som alla gillade killar och tjejer

who all hated being boxed in to anything.

som alla hatade att bli placerade i fack.

I loved these people, and I admired their freedom,

Jag älskade de här människorna, och jag beundrade deras frihet,

but I watched as the world outside of our utopian bubble

men jag såg också att utanför vår utopiska bubbla

exploded into these raging debates

rasade samtidigt dessa debatter

where pundits started likening our love to bestiality on national television.

där förståsigpåare liknade vår kärlek vid tidelag på riksteve.

And this powerful awareness rolled in over me

Och den övermäktiga insikten sköljde över mig,

that I was a minority, and in my own home country,

av att jag var en minoritet i mitt eget hemland

based on one facet of my character.

grundat på en liten del av mina egenskaper.

I was legally and indisputably a second-class citizen.

Jag var i lagens mening en andra klassens medborgare.

I was not an activist.

Jag var inte någon aktivist.

I wave no flags in my own life.

Jag har aldrig viftat några flaggor.

But I was plagued by this question:

Men jag plågades av frågan:

How could anyone vote to strip the rights

Hur kan någon rösta för färre rättigheter

of the vast variety of people that I knew

för de flesta jag känner,

based on one element of their character?

baserat på ett av deras personlighetsdrag?

How could they say that we as a group

Hur kunde de säga att vi som grupp

were not deserving of equal rights as somebody else?

inte förtjänade lika rättigheter som alla andra?

Were we even a group? What group?

Var vi ens en grupp? Vad då för grupp?

And had these people ever even consciously met a victim of their discrimination?

Och hade dessa människor någonsin ens medvetet mött något av offren för deras diskriminering?

Did they know who they were voting against and what the impact was?

Visste de vilka de röstade mot och hur det påverkade dem?

And then it occurred to me,

Och då slog det mig,

perhaps if they could look into the eyes

att kanske, om de kunde se oss i ögonen,

of the people that they were casting into second-class citizenship

oss de tilldelade andra klassens medborgarskap,

it might make it harder for them to do.

skulle det bli svårare för dem att fortsätta.

It might give them pause.

Skulle det få dem att stanna upp.

Obviously I couldn't get 20 million people to the same dinner party,

Naturligtvis kunde jag inte bjuda 20 miljoner på middag,

so I figured out a way where I could introduce them to each other photographically

så jag kom på ett sätt att presentera dem för varandra genom fotografier,

without any artifice, without any lighting,

utan några konstgrepp, utan ljussättning,

or without any manipulation of any kind on my part.

och utan någon annan styrning från min sida.

Because in a photograph you can examine a lion's whiskers

För när man tittar på ett fotografi kan man urskilja ett lejons morrhår

without the fear of him ripping your face off.

utan rädsla att han ska bita huvudet av en.

For me, photography is not just about exposing film,

För mig innebär foto inte bara att exponera film,

it's about exposing the viewer

utan också att exponera åskådaren

to something new, a place they haven't gone before,

för någonting nytt, en plats de inte har varit på tidigare,

but most importantly, to people that they might be afraid of.

men, viktigast av allt, för människor de kanske är rädda för.

Life magazine introduced generations of people

Life magazine har introducerat generationer

to distant, far-off cultures they never knew existed through pictures.

för avlägsna kulturer de aldrig visste fanns, genom bilder.

So I decided to make a series of very simple portraits,

Så jag bestämde mig för att göra en serie mycket enkla porträtt,

mugshots if you will.

ungefär som fångporträtt.

And I basically decided to photograph anyone in this country

Och jag bestämde mig helt enkelt för att fotografera vem som helst i landet

that was not 100 percent straight,

som inte var hundra procent straight,

which, if you don't know, is a limitless number of people.

vilket, om du inte redan visste det, är ett obegränsat antal.

(Laughter)

(Skratt)

So this was a very large undertaking,

Så det var ett väldigt stort åtagande,

and to do it we needed some help.

och för att kunna genomföra det behövde vi lite hjälp.

So I ran out in the freezing cold,

Så jag sprang ut i vinterkylan

and I photographed every single person that I knew that I could get to

och fotograferade varenda person jag kunde få tag på

in February of about two years ago.

i februari för två år sedan.

And I took those photographs, and I went to the HRC and I asked them for some help.

Och jag tog dessa foton och gick till Human Rights Campaign och bad dem om hjälp.

And they funded two weeks of shooting in New York.

Och de sponsrade två veckors fotograferande i New York.

And then we made this.

Och så skapade vi detta.

(Music)

(Musik)

Video: I'm iO Tillett Wright, and I'm an artist born and raised in New York City.

Video: Jag heter IO Tillett Wright och jag är konstnär, född och uppvuxen i New York City.

(Music)

(Musik)

Self Evident Truths is a photographic record of LGBTQ America today.

Självklara Sanningar är en fotografisk dokumentation av Amerikas LGBTQ-personer av idag.

My aim is to take a simple portrait

Mitt syfte är att ta enkla porträtt

of anyone who's anything other than 100 percent straight

av personer som inte är hundra procent straight

or feels like they fall in the LGBTQ spectrum in any way.

eller känner att de faller under LGBTQ-spektrat på något annat sätt.

My goal is to show the humanity that exists in every one of us

Mitt mål är att visa upp den mänsklighet som finns inom oss alla

through the simplicity of a face.

genom enkelheten i ett ansikte.

(Music)

(Musik)

"We hold these truths to be self-evident that all men are created equal."

"Vi håller dessa sanningar som självklara, att alla människor är skapade lika."

It's written in the Declaration of Independence.

Det står i USA:s självständighetsförklaring.

We are failing as a nation

Vi håller på att misslyckas, som nation,

to uphold the morals upon which we were founded.

med att upprätthålla de grundpelare vi byggdes på.

There is no equality in the United States.

Det finns ingen jämlikhet i USA.

["What does equality mean to you?"]

["Vad betyder jämlikhet för dig?"]

["Marriage"] ["Freedom"] ["Civil rights"]

["Giftermål"] ["Frihet"] ["Mänskliga rättigheter"]

["Treat every person as you'd treat yourself"]

["Behandla varje person som du själv vill bli behandlad"]

It's when you don't have to think about it, simple as that.

Det är när du inte behöver tänka på det, helt enkelt.

The fight for equal rights is not just about gay marriage.

Kampen för lika rättigheter handlar inte bara om samkönade äktenskap.

Today in 29 states, more than half of this country,

Idag kan du i 29 delstater, mer än hälften av detta land,

you can legally be fired just for your sexuality.

helt lagligt få sparken på grund av din sexualitet.

["Who is responsible for equality?"]

["Vem ansvarar för jämlikheten?"]

I've heard hundreds of people give the same answer:

Jag har hört hundratals människor ge samma svar:

"We are all responsible for equality."

"Vi bär alla ansvaret för jämlikhet."

So far we've shot 300 faces in New York City.

Så här långt har vi fotat 300 ansikten i New York City.

And we wouldn't have been able to do any of it

Och vi hade inte kunnat genomföra något av det

without the generous support of the Human Rights Campaign.

utan det generösa stöd vi fått av Human Rights Campaign.

I want to take the project across the country.

Jag vill sprida projektet till resten av landet.

I want to visit 25 American cities, and I want to shoot 4,000 or 5,000 people.

Jag vill besöka 25 amerikanska städer, och jag vill fotografera fyra eller fem tusen personer.

This is my contribution to the civil rights fight of my generation.

Det här är mitt bidrag till min generations kamp för mänskliga rättigheter.

I challenge you to look into the faces of these people

Jag utmanar dig att se dessa personer i ögonen

and tell them that they deserve less than any other human being.

och säga till dem att de är värda mindre än vilken annan människa som helst.

(Music)

(Musik)

["Self evident truths"]

["Självklara Sanningar"]

["4,000 faces across America"]

["4000 ansikten Amerika över"]

(Music)

(Musik)

(Applause)

(Applåder)

iO Tillett Wright: Absolutely nothing could have prepared us for what happened after that.

IO Tillett Wright: Ingenting över huvud taget hade kunnat förbereda oss på vad som hände efter det.

Almost 85,000 people watched that video,

Nästan 85 000 personer såg videon,

and then they started emailing us from all over the country,

och sen började de emaila oss från landets alla hörn

asking us to come to their towns and help them to show their faces.

och be oss komma till deras städer och hjälpa dem att visa deras ansikten.

And a lot more people wanted to show their faces than I had anticipated.

Och många fler ville visa sina ansikten än jag hade räknat med.

So I changed my immediate goal to 10,000 faces.

Så jag ändrade mitt direkta mål till 10 000 ansikten.

That video was made in the spring of 2011,

Den här videon gjordes våren 2011,

and as of today I have traveled to almost 20 cities

och till och med idag har jag rest till nästan 20 städer

and photographed almost 2,000 people.

och fotograferat nästan 2 000 personer.

I know that this is a talk,

Jag vet att detta är ett tal,

but I'd like to have a minute of just quiet

men jag skulle vilja att vi är tysta i en minut

and have you just look at these faces

och tittar på dessa ansikten

because there is nothing that I can say that will add to them.

för det finns inget mer jag kan tillägga till dem.

Because if a picture is worth a thousand words,

För om en bild säger mer än tusen ord,

then a picture of a face needs a whole new vocabulary.

måste en bild av ett ansikte kräva ett helt nytt vokabulär.

So after traveling and talking to people

Så efter vi hade rest och pratat med människor

in places like Oklahoma or small-town Texas,

på ställen som Oklahoma och småstäder i Texas,

we found evidence that the initial premise was dead on.

fann vi bevis för att vår ursprungliga tanke var mitt i prick.

Visibility really is key.

Synbarhet är verkligen nyckeln.

Familiarity really is the gateway drug to empathy.

Igenkännbarhet är på riktigt inkörsporten till empati.

Once an issue pops up in your own backyard or amongst your own family,

När något kommer på tal i ens eget vardagsrum eller nära ens egen familj

you're far more likely to explore sympathy for it

är man sannolikt mycket mer mottaglig för att sympatisera med det

or explore a new perspective on it.

eller utforska ett annat perspektiv att se det från.

Of course, in my travels I met people

Naturligtvis mötte jag under mina resor även människor

who legally divorced their children for being other than straight,

som hade skilt sig juridiskt från sina barn för att de inte var heterosexuella,

but I also met people who were Southern Baptists

men jag mötte också sydstatsbaptister

who switched churches because their child was a lesbian.

som hade bytt kyrka eftersom deras dotter var lesbisk.

Sparking empathy had become the backbone of Self Evident Truths.

Att väcka medlidande blev ryggraden för Självklara Sanningar.

But here's what I was starting to learn that was really interesting:

Men en sak började jag lära mig som var väldigt intressant:

Self Evident Truths doesn't erase the differences between us.

Självklara Sanningar suddar inte ut gränserna mellan oss.

In fact, on the contrary, it highlights them.

I själva verket är det tvärtom, de understryker dem.

It presents, not just the complexities

De presenterar inte bara mångfalden

found in a procession of different human beings,

man kan finna i en grupp av olika människor,

but the complexities found within each individual person.

utan också komplexiteten som finns i varje individ.

It wasn't that we had too many boxes, it was that we had too few.

Det handlade inte om att vi hade för många fack, utan att vi hade för få.

At some point I realized that my mission to photograph "gays" was inherently flawed,

Vid en tidpunkt insåg jag att min idé att fotografera "homosexuella" hade ett inneboende fel,

because there were a million different shades of gay.

för det finns en miljon olika nyanser av "homon".

Here I was trying to help,

Här trodde jag att jag gjorde något bra,

and I had perpetuated the very thing I had spent my life trying to avoid --

när jag i själva verket hjälpte till att bevara det jag hade kämpat hela mitt liv emot --

yet another box.

ännu ett fack.

At some point I added a question to the release form

Jag la till ett svarsfält på formuläret jag gav till modellerna

that asked people to quantify themselves

där jag bad dem att uppskatta

on a scale of one to 100 percent gay.

hur gay de var på en skala från ett till 100 procent.

And I watched so many existential crises unfold in front of me.

Och jag fick bevittna så många existentiella kriser spelas upp framför mig.

(Laughter)

(Skratt)

People didn't know what to do

Folk visste inte vad de skulle göra,

because they had never been presented with the option before.

för de hade aldrig fått det alternativet presenterat för sig förut.

Can you quantify your openness?

Kan man mäta öppenhet?

Once they got over the shock, though,

Så snart de kom över chocken, dock,

by and large people opted for somewhere between 70 to 95 percent

så angav de i allmänhet en siffra mellan 70 och 95 procent

or the 3 to 20 percent marks.

eller mellan tre och 20.

Of course, there were lots of people who opted for a 100 percent one or the other,

Naturligtvis fanns det många som valde 100 procent det ena eller det andra,

but I found that a much larger proportion of people

men jag såg att en mycket större andel av människorna

identified as something that was much more nuanced.

identifierade sig som något mycket mer nyanserat.

I found that most people fall on a spectrum of what I have come to refer to as "Grey."

Jag fann att de flesta föll inom ett spektrum jag kommit att kalla "grått".

Let me be clear though -- and this is very important --

Låt oss vara klara över en sak dock -- och detta är mycket viktigt --

in no way am I saying that preference doesn't exist.

jag menar inte på något sätt att läggning inte existerar.

And I am not even going to address the issue of choice versus biological imperative,

Och jag tänker inte ens ta upp frågan om val kontra biologiskt faktum,

because if any of you happen to be of the belief

för om någon av er råkar vara av uppfattningen

that sexual orientation is a choice,

att sexuell läggning är ett val,

I invite you to go out and try to be grey.

uppmanar jag er att gå ut och försöka vara grå.

I'll take your picture just for trying.

Jag kan ta en bild på dig som tack för medverkan.

(Laughter)

(Skratt)

What I am saying though is that human beings are not one-dimensional.

Vad jag försöker säga är att människor inte är endimensionella.

The most important thing to take from the percentage system is this:

Den viktigaste lärdomen vi kan dra från procenttestet är denna:

If you have gay people over here

Om vi har gay-personer här

and you have straight people over here,

och straighta här borta

and while we recognize that most people identify

och även om vi erkänner att de flesta identifierar sig

as somewhere closer to one binary or another,

som någonting närmre den ena ytterligheten eller den andra,

there is this vast spectrum of people that exist in between.

så finns det ett stort spektrum av människor där i mitten.

And the reality that this presents is a complicated one.

Och den verklighet som detta visar på är komplicerad.

Because, for example, if you pass a law

För om man till exempel röstar igenom en lag

that allows a boss to fire an employee for homosexual behavior,

som tillåter en chef att sparka en anställd på grund av homosexuellt beteende,

where exactly do you draw the line?

var, exakt, drar man den gränsen?

Is it over here, by the people who have had one or two heterosexual experiences so far?

Är det här borta, vid de som har haft en eller två heterosexuella upplevelser?

Or is it over here

Eller är det här,

by the people who have only had one or two homosexual experiences thus far?

bland de som bara har haft en eller två homosexuella erfarenheter så långt?

Where exactly does one become a second-class citizen?

Var, precis, blir man en andra klassens medborgare?

Another interesting thing that I learned from my project and my travels

En annan intressant sak jag har lärt mig från projektet och mina resor

is just what a poor binding agent sexual orientation is.

är vilken klen gemensam nämnare sexuell läggning är.

After traveling so much and meeting so many people,

Efter att ha rest så mycket och mött så många människor

let me tell you, there are just as many jerks and sweethearts

ska jag säga dig att det finns lika många idioter och raringar

and Democrats and Republicans and jocks and queens

och demokrater och republikaner och sportfånar och divor

and every other polarization you can possibly think of

och alla andra uppdelningar du kan tänka dig

within the LGBT community

inom LGBT-världen

as there are within the human race.

som det finns inom den mänskliga rasen.

Aside from the fact that we play with one legal hand tied behind our backs,

Förutom det faktum att vi lever med en hand bakbunden inför lagen,

and once you get past the shared narrative of prejudice and struggle,

och så fort du går utanför vår gemensamma historia av fördomar och kamp,

just being other than straight

förutom att vi inte är straighta

doesn't necessarily mean that we have anything in common.

har vi inte nödvändigtvis någonting gemensamt.

So in the endless proliferation of faces that Self Evident Truths is always becoming,

Så i den oändliga spridning som Självklara Sanningar alltid är,

as it hopefully appears across more and more platforms,

som det förhoppningsvis framgår genom fler och fler plattformar,

bus shelters, billboards, Facebook pages, screen savers,

busskurer, reklamskyltar, Facebooksidor, skärmsläckare,

perhaps in watching this procession of humanity,

kanske kan ur detta tåg av mänsklighet

something interesting and useful will begin to happen.

något intressant och fruktbart börja hända.

Hopefully these categories, these binaries,

Förhoppningsvis kommer dessa kategorier, dessa binärer,

these over-simplified boxes

dessa överförenklade fack

will begin to become useless and they'll begin to fall away.

börja bli överflödiga och falla bort.

Because really, they describe nothing that we see

För de beskriver egentligen inget vi ser

and no one that we know and nothing that we are.

och ingen vi känner och inget vi är.

What we see are human beings in all their multiplicity.

Vad vi ser är människor i deras fulla glans.

And seeing them makes it harder to deny their humanity.

Och när vi ser dem blir det svårare att förneka deras mänsklighet.

At the very least I hope it makes it harder to deny their human rights.

Åtminstone hoppas jag att det blir svårare att förneka deras mänskliga rättigheter.

So is it me particularly

Så är det mig specifikt

that you would choose to deny the right to housing,

som du vill välja att förneka rätten till ett hem,

the right to adopt children, the right to marriage,

rätten att adoptera barn, rätten att få gifta mig,

the freedom to shop here, live here, buy here?

friheten att handla här, bo här, köpa här?

Am I the one that you choose to disown

Är jag den du inte vill kännas vid

as your child or your brother or your sister or your mother or your father,

som ditt barn eller din bror eller din syster eller din mor eller din far,

your neighbor, your cousin, your uncle, the president,

din granne, din kusin, din farbror eller morbror, presidenten,

your police woman or the fireman?

din lokala polisofficer eller brandman?

It's too late.

Det är för sent.

Because I already am all of those things.

För jag är redan alla de sakerna.

We already are all of those things, and we always have been.

Vi är redan alla de sakerna, och har alltid varit.

So please don't greet us as strangers,

Så snälla, bemöt oss inte som främlingar,

greet us as your fellow human beings, period.

hälsa på oss som era medmänniskor, punkt.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)