What happens when you have a disease doctors can't diagnose | Jennifer Brea

Translator: Joseph Geni Reviewer: Camille Martínez

Översättare: Suss Davidsson Granskare: Annika Bidner

Hi.

Hej.

Thank you.

Tack.

[Jennifer Brea is sound-sensitive.

[Jennifer Brea är ljudkänslig.

The live audience was asked to applaud ASL-style, in silence.]

Publiken ombads applådera

genom att vifta med sina händer i tystnad.]

So, five years ago, this was me.

Detta är jag, för fem år sedan.

I was a PhD student at Harvard,

Jag var doktorand på Harvard,

and I loved to travel.

och jag älskade att resa.

I had just gotten engaged to marry the love of my life.

Jag hade just förlovat mig med mitt livs kärlek.

Jag var 28 år, och som så många av oss när vi är friska,

I was 28, and like so many of us when we are in good health,

kände jag mig oövervinnerlig.

I felt like I was invincible.

Then one day I had a fever of 104.7 degrees.

Så en dag fick jag 40,5 graders feber.

I probably should have gone to the doctor,

Jag borde förmodligen ha gått till doktorn

but I'd never really been sick in my life,

men jag brukade ju aldrig bli sjuk,

and I knew that usually, if you have a virus,

och tänkte att normalt när man får ett virus

you stay home and you make some chicken soup,

stannar man hemma och dricker varmt,

and in a few days, everything will be fine.

och efter några dagar brukar man må bra igen.

But this time it wasn't fine.

Men den här gången blev jag inte bra.

After the fever broke,

När febern gått ner,

var jag så yr i tre veckor att jag inte kunde gå ut.

for three weeks I was so dizzy, I couldn't leave my house.

I would walk straight into door frames.

Jag gick rakt in i dörrkarmar.

I had to hug the walls just to make it to the bathroom.

Fick stryka längs väggarna för att ta mig till badrummet.

That spring I got infection after infection,

Den våren fick jag infektion efter infektion,

and every time I went to the doctor,

men varje gång jag gick till läkaren,

he said there was absolutely nothing wrong.

sa han att det absolut inte var något fel.

He had his laboratory tests,

Enligt blodproverna han tog

which always came back normal.

var allt normalt.

All I had were my symptoms,

Allt som fanns var mina symptom,

which I could describe,

som jag kunde beskriva,

but no one else can see.

men ingen annan kunde se.

I know it sounds silly,

Jag vet att det låter dumt

but you have to find a way to explain things like this to yourself,

men man söker ju efter en förklaring på sånt här för sig själv,

and so I thought maybe I was just aging.

och till slut tänkte jag att det kanske är åldern.

Kanske är det så här på andra sidan 25-strecket.

Maybe this is what it's like to be on the other side of 25.

(Laughter)

(Skratt)

Then the neurological symptoms started.

Sedan började de neurologiska symptomen.

Sometimes I would find that I couldn't draw the right side of a circle.

Ibland kunde jag inte rita den högra sidan av en cirkel.

Other times I wouldn't be able to speak or move at all.

Andra gånger kunde jag inte prata eller röra mig alls.

I saw every kind of specialist:

Jag gick till olika specialister:

infektionsläkare, hudläkare, hormonläkare,

infectious disease doctors, dermatologists, endocrinologists,

cardiologists.

hjärtspecialister.

I even saw a psychiatrist.

Till och med en psykiatriker.

My psychiatrist said, "It's clear you're really sick,

Min psykiatriker sa, "Det är tydligt att du är mycket sjuk,

but not with anything psychiatric.

men det är inte något psykiatriskt.

Jag hoppas att de kan hitta vad som fel på dig."

I hope they can find out what's wrong with you."

Nästa dag gav min neurolog mig diagnosen konversionsstörning.

The next day, my neurologist diagnosed me with conversion disorder.

He told me that everything --

Han sa att allt -

the fevers, the sore throats, the sinus infection,

min feber, onda hals, bihåleinflammationerna,

all of the gastrointestinal, neurological and cardiac symptoms --

alla symptom från mage, nervsystem och hjärtat -

were being caused by some distant emotional trauma

orsakades av något avlägset känslomässigt trauma,

that I could not remember.

som jag inte kunde minnas.

Symptomen var verkliga sa han,

The symptoms were real, he said,

but they had no biological cause.

men de hade ingen biologisk orsak.

I was training to be a social scientist.

Jag utbildade mig till forskare inom samhällsvetenskap

I had studied statistics, probability theory,

Jag hade läst statistik, sannolikhetslära,

mathematical modeling, experimental design.

matematisk modellering, experimentell design.

Jag kunde inte bara avfärda min neurologs diagnos.

I felt like I couldn't just reject my neurologist's diagnosis.

It didn't feel true,

Den kändes inte rätt,

but I knew from my training that the truth is often counterintuitive,

men jag visste från min utbildning att sanningen ofta är kontraintuitiv,

so easily obscured by what we want to believe.

och lätt grumlas av det vi vill tro

So I had to consider the possibility that he was right.

Så jag måste tänka över möjligheten att han hade rätt.

That day, I ran a small experiment.

Den dagen gjorde jag ett litet experiment.

I walked back the two miles from my neurologist's office to my house,

Jag promenerade de tre kilometrarna hem från neurologens mottagning.

my legs wrapped in this strange, almost electric kind of pain.

Mina ben var omslutna av en konstig, nästan elektrisk typ av smärta.

I meditated on that pain,

Jag mediterade över smärtan -

contemplating how my mind could have possibly generated all this.

hur det var möjligt att mitt sinne kunde ha skapat allt detta.

As soon as I walked through the door,

Så fort jag kom innanför dörren,

I collapsed.

kollapsade jag.

My brain and my spinal cord were burning.

Min hjärna och ryggrad kokade.

My neck was so stiff I couldn't touch my chin to my chest,

Min nacke var så stel att hakan inte kunde röra halsen,

and the slightest sound --

och minsta ljud -

lakanens prassel,

the rustling of the sheets,

my husband walking barefoot in the next room --

min man som gick barfota i rummet bredvid -

could cause excruciating pain.

kunde orsaka olidlig smärta.

I would spend most of the next two years in bed.

Jag tillbringade merparten av de kommande två åren i sängen.

How could my doctor have gotten it so wrong?

Hur kunde läkaren ha misstagit sig så?

I thought I had a rare disease,

Jag trodde jag hade en ovanlig sjukdom,

something doctors had never seen.

något läkare aldrig sett förut.

And then I went online

Och sen gick jag ut på nätet

och hittade tusentals personer över hela världen

and found thousands of people all over the world

living with the same symptoms,

som levde med samma symptom,

lika isolerade,

similarly isolated,

similarly disbelieved.

lika misstrodda.

Some could still work,

Några kunde ännu arbeta,

men måste tillbringa sina kvällar och helger i sängen

but had to spend their evenings and weekends in bed,

just so they could show up the next Monday.

bara för att klara att visa sig på måndagen igen.

On the other end of the spectrum,

I andra änden av spektrat

some were so sick

fanns de som var så sjuka

they had to live in complete darkness,

att de måste leva helt i mörker,

unable to tolerate the sound of a human voice

oförmögna att klara ljudet av en mänsklig röst

or the touch of a loved one.

eller att beröras av sina nära.

I was diagnosed with myalgic encephalomyelitis.

Jag fick diagnosen myalgisk ecefalomyelit.

You've probably heard it called "chronic fatigue syndrome."

Du har förmodligen hört talas om det som "kroniskt trötthetssyndrom".

For decades, that's a name

I decennier har denna benämning

that's meant that this

orsakat att detta

has been the dominant image

varit den dominerande bilden av en sjukdom som kan vara

of a disease that can be as serious as this.

så här allvarlig.

The key symptom we all share

Nyckelsymptomet vi alla delar

är att när helst vi anstränger oss - fysiskt eller mentalt -

is that whenever we exert ourselves -- physically, mentally --

så betalar vi för det.

we pay and we pay hard.

Vi betalar dyrt.

If my husband goes for a run, he might be sore for a couple of days.

Om min man tar en löprunda får han kanske träningsvärk i några dagar.

If I try to walk half a block, I might be bedridden for a week.

Om jag försöker gå ett halvt kvarter kan jag bli sängbunden i en vecka.

It is a perfect custom prison.

Det är det perfekta personanpassade fängelset.

I know ballet dancers who can't dance,

Jag känner balettdansöser som inte kan dansa,

revisorer som inte kan räkna,

accountants who can't add,

medical students who never became doctors.

läkarstudenter som aldrig blev läkare.

It doesn't matter what you once were;

Det spelar ingen roll vad du en gång var,

du kan inte göra det längre.

you can't do it anymore.

It's been four years,

Det har gått fyra år,

and I've still never been as well as I was

och jag har ännu aldrig mått lika bra

som i stunden innan jag promenerade hem från min neurologs mottagning.

the minute before I walked home from my neurologist's office.

It's estimated that about 15 to 30 million people around the world

Det uppskattas

att ca 15-30 miljoner människor runt om i världen

have this disease.

har den här sjukdomen.

In the US, where I'm from, it's about one million people.

I USA, som jag kommer ifrån, är det runt en miljon människor.

That makes it roughly twice as common as multiple sclerosis.

Det gör den ungefär dubbelt så vanlig som MS.

Patients can live for decades with the physical function

Patienter kan leva i decennier med samma funktionsnivå

of someone with congestive heart failure.

som någon med hjärtsvikt.

Twenty-five percent of us are homebound or bedridden,

Tjugofem procent av oss är hemmabunda eller sängbundna,

and 75 to 85 percent of us can't even work part-time.

och 75-85 procent av oss kan inte ens arbeta deltid.

Yet doctors do not treat us

Ändå behandlar inte läkare oss,

och vetenskapen studerar oss inte.

and science does not study us.

Hur kan en sjukdom som är så vanlig - och så förödande

How could a disease this common and this devastating

have been forgotten by medicine?

ha glömts bort av läkarvetenskapen?

When my doctor diagnosed me with conversion disorder,

När min doktor gav mig diagosen konversionsstörning

he was invoking a lineage of ideas about women's bodies

uppväckte han ett idéarv om kvinnokroppen

that are over 2,500 years old.

som är över 2 500 år gammalt.

The Roman physician Galen thought

Den romerske läkaren Galenos trodde

that hysteria was caused by sexual deprivation

att hysteri orsakades av brist på sexuell kontakt

in particularly passionate women.

hos särskilt passionerade kvinnor.

Grekerna trodde att livmodern bokstavligen torkade ut

The Greeks thought the uterus would literally dry up

and wander around the body in search of moisture,

och vandrade runt i kroppen för att hitta fukt,

pressing on internal organs --

och tryckte sig mot inre organ - ja -

yes --

causing symptoms from extreme emotions

och orsakade symptom - från extrema känslor

to dizziness and paralysis.

till yrsel och förlamning.

The cure was marriage and motherhood.

Boten var giftermål och moderskap.

These ideas went largely unchanged for several millennia until the 1880s,

Dessa idéer levde kvar i stort oförändrade i flera årtusenden, fram till 1880-talet,

when neurologists tried to modernize the theory of hysteria.

då neurologer försökte modernisera teorin kring hysteri.

Sigmund Freud developed a theory

Sigmund Freud utvecklade en teori

that the unconscious mind could produce physical symptoms

om att det undermedvetna kunde skapa fysiska symptom

when dealing with memories or emotions

för att hantera minnen eller känslor

too painful for the conscious mind to handle.

som är för smärtsamma för medvetandet.

It converted these emotions into physical symptoms.

Det omvandlade känslorna till fysiska symptom.

This meant that men could now get hysteria,

Det innebar att även män nu kunde få hysteri,

but of course women were still the most susceptible.

men kvinnor var förstås fortfarande mer mottagliga.

When I began investigating the history of my own disease,

När jag undersökte historien kring min egen sjukdom,

blev jag överraskad hur djupt rotade dessa idéer ännu är.

I was amazed to find how deep these ideas still run.

År 1934,

In 1934,

198 doctors, nurses and staff at the Los Angeles County General Hospital

när 198 doktorer, sköterskor och personal vid Los Angeles regionsjukhus

blev allvarligt sjuka.

became seriously ill.

They had muscle weakness, stiffness in the neck and back, fevers --

hade de muskelsvaghet, stelhet i nacke och rygg, feber -

precis samma symptom som jag hade när jag fick min diagnos.

all of the same symptoms I had when I first got diagnosed.

Doctors thought it was a new form of polio.

Läkarna trodde att det var en ny form av polio.

Sedan dess har det varit över 70 dokumenterade utbrott

Since then, there have been more than 70 outbreaks documented

runt om i världen,

around the world,

of a strikingly similar post-infectious disease.

av en slående lik infektionsutlöst sjukdom.

All of these outbreaks have tended to disproportionately affect women,

Alla dessa utbrott har tenderat att drabba fler kvinnor än män,

and in time, when doctors failed to find the one cause of the disease,

och med tiden,

när läkarna inte hade lyckats finna en orsak till sjukdomen,

they thought that these outbreaks were mass hysteria.

trodde de att utbrotten var uttryck för masshysteri.

Varför har denna idé levt kvar så länge?

Why has this idea had such staying power?

I do think it has to do with sexism,

Jag tror det handlar om kvinnoförtryck,

but I also think that fundamentally, doctors want to help.

men jag tror också att läkare i grunden vill hjälpa.

They want to know the answer,

De vill veta svaret.

and this category allows doctors to treat what would otherwise be untreatable,

Denna idé ger läkarna möjlighet

att behandla något som annars inte kunde behandlas,

to explain illnesses that have no explanation.

att förklara sjukdomar som ännu inte har en förklaring.

Problemet är att detta kan orsaka ordentlig skada.

The problem is that this can cause real harm.

In the 1950s, a psychiatrist named Eliot Slater

På 50-talet studerade en psykiatriker vid namn Eliot Slater

85 patienter som fått diagnosen hysteri.

studied a cohort of 85 patients who had been diagnosed with hysteria.

Nine years later, 12 of them were dead and 30 had become disabled.

Nio år senare var 12 av dem döda och 30 hade blivit handikappade.

Many had undiagnosed conditions like multiple sclerosis,

Många hade odiagnosticerade sjukdomar som multipel skleros,

epilepsy, brain tumors.

epilepsi och hjärntumörer.

In 1980, hysteria was officially renamed "conversion disorder."

1980 omdöptes officiellt hysteri till "konversionsstörning".

When my neurologist gave me that diagnosis in 2012,

När min neurolog gav mig den diagnosen 2012

he was echoing Freud's words verbatim,

upprepade han Freuds ord, ordagrant,

and even today,

och än idag

women are 2 to 10 times more likely to receive that diagnosis.

får kvinnor diagnosen 2-10 gånger oftare än män.

The problem with the theory of hysteria or psychogenic illness

Problemet med teorin om hysteri eller psykogen sjukdom

is that it can never be proven.

är att den aldrig kan bevisas.

It is by definition the absence of evidence,

Den definieras av frånvaro av bevis,

and in the case of ME,

och när det gäller ME,

psychological explanations have held back biological research.

har psykologiska förklaringar hållit tillbaka biomedicinsk forskning.

All around the world, ME is one of the least funded diseases.

Världen över är ME

en av de minst finansierade sjukdomarna.

In the US, we spend each year roughly 2,500 dollars per AIDS patient,

I USA spenderar vi årligen ca 2 500 dollar per AIDS-patient,

250 dollars per MS patient

250 dollar per MS-patient

men bara 5 dollar per år per ME-patient.

and just 5 dollars per year per ME patient.

Detta har inte bara råkat bli så.

This was not just lightning.

I was not just unlucky.

Jag hade inte bara otur.

The ignorance surrounding my disease has been a choice,

Okunskapen om min sjukdom

är ett val,

a choice made by the institutions that were supposed to protect us.

ett val gjort av institutioner avsedda att skydda oss.

We don't know why ME sometimes runs in families,

Vi vet inte varför ME ibland drabbar flera i samma familj

why you can get it after almost any infection,

varför man kan få det efter nästan vilken infektion som helst,

from enteroviruses to Epstein-Barr virus to Q fever,

från enterovirus, till Epstein-Barr-virus,

till Q-feber.

Eller varför det drabbar kvinnor 2-3 gånger oftare än män.

or why it affects women at two to three times the rate of men.

Problemet är mycket större än bara min sjukdom.

This issue is much bigger than just my disease.

When I first got sick,

När jag blev sjuk

old friends were reaching out to me.

hörde gamla vänner av sig till mig.

I soon found myself a part of a cohort of women in their late 20s

Jag insåg att jag ingick i en grupp kvinnor i övre 20-årsåldern

whose bodies were falling apart.

med kroppar som gått sönder.

Det som var slående var hur stora problem vi hade

What was striking was just how much trouble we were having

being taken seriously.

att bli tagna på allvar.

I learned of one woman with scleroderma,

En kvinna med systemisk skleros,

an autoimmune connective tissue disease,

en autoimmun bindvävssjukdom,

who was told for years that it was all in her head.

som fått höra i åratal att allt satt i hennes huvud.

Between the time of onset and diagnosis,

Under tiden mellan utbrott och diagnos

her esophagus was so thoroughly damaged,

hann hennes matstrupe bli så skadad

she will never be able to eat again.

att hon aldrig kommer kunna äta igen.

Another woman with ovarian cancer,

En kvinna med äggstockscancer

who for years was told that it was just early menopause.

fick i flera år höra att det bara var tidigt klimakterium.

A friend from college,

En vän från universitetet,

whose brain tumor was misdiagnosed for years as anxiety.

vars hjärntumör i flera år misstogs för att vara ångest.

Here's why this worries me:

Varför oroar detta mig?

Sedan 1950-talet har andelen drabbade av många autoimmuna sjukdomar

since the 1950s, rates of many autoimmune diseases

have doubled to tripled.

fördubblats till trefaldigats.

Forty-five percent of patients who are eventually diagnosed

Fyrtiofem procent av de patienter som till slut diagnosticeras

with a recognized autoimmune disease

med en känd autoimmun sjukdom,

are initially told they're hypochondriacs.

har först fått höra att de är hypokondriker.

Like the hysteria of old, this has everything to do with gender

Som för gamla tiders hysteri handlar det om vilket kön man tillhör,

and with whose stories we believe.

och vems berättelser vi tror på.

Seventy-five percent of autoimmune disease patients are women,

75 procent av dem som drabbas av autoimmuna sjukdomar är kvinnor.

and in some diseases, it's as high as 90 percent.

För vissa av dessa sjukdomar är siffran så hög som 90 procent.

Även om dessa sjukdomar drabbar en högre andel kvinnor

Even though these diseases disproportionately affect women,

they are not women's diseases.

så är de inte inte kvinnosjukdomar.

ME affects children and ME affects millions of men.

ME drabbar barn och ME drabbar miljoner män.

And as one patient told me,

Som en patient sa,

det är svårt oavsett -

we get it coming and going --

if you're a woman, you're told you're exaggerating your symptoms,

om du är en kvinna får du höra att du överdriver dina symptom,

but if you're a guy, you're told to be strong, to buck up.

och om du är en man blir du tillsagd att vara stark, ta dig samman.

And men may even have a more difficult time getting diagnosed.

Och män kan ha ännu svårare att få en diagnos.

My brain is not what it used to be.

Min hjärna är inte vad den brukade vara.

Here's the good part:

Här är de goda nyheterna:

despite everything, I still have hope.

Trots allt, är jag hoppfull.

So many diseases were once thought of as psychological

Så många sjukdomar var en gång sedda som psykiska,

until science uncovered their biological mechanisms.

tills vetenskapen avtäckte deras biologiska mekanismer.

Patients with epilepsy could be forcibly institutionalized

Patienter med epilepsi kunde tvångsomhändertas

until the EEG was able to measure abnormal electrical activity in the brain.

tills EEG visade på

en onormal elektrisk aktivitet i hjärnan.

Multiple sclerosis could be misdiagnosed as hysterical paralysis

MS kunde feldiagnosticeras som förlamning orsakad av hysteri

until the CAT scan and the MRI discovered brain lesions.

tills datortomografi och MRI-scanning upptäckte förändringar i hjärnan

And recently, we used to think

Och nyligen, trodde vi

that stomach ulcers were just caused by stress,

att magsår enbart orsakades av stress,

until we discovered that H. pylori was the culprit.

tills vi upptäckte att bakterien H.pylori var orsaken.

ME has never benefited from the kind of science

ME har aldrig forskats på på samma sätt som andra sjukdomar,

that other diseases have had,

men detta börjar förändras.

but that's starting to change.

In Germany, scientists are starting to find evidence of autoimmunity,

I Tyskland har forskare börjat hitta bevis på autoimmunitet,

and in Japan, of brain inflammation.

och i Japan, på hjärninflammation.

In the US, scientists at Stanford are finding abnormalities

I USA har forskare på Stanford hittat förändringar

in energy metabolism

i energimetabolismen

that are 16 standard deviations away from normal.

som är 16 standardavvikelser från de normala.

And in Norway, researchers are running a phase-3 clinical trial

Och i Norge pågår en klinisk fas-3 studie

on a cancer drug that in some patients causes complete remission.

på ett cancerläkemedel som gör vissa ME-patienter helt symptomfria.

What also gives me hope

Det som också ger mig hopp

is the resilience of patients.

är patienternas gemensamma kraft och uthållighet.

Online we came together,

Internet förde oss samman

och vi delade våra historier.

and we shared our stories.

We devoured what research there was.

Vi slukade

alla forskningsrapporter som fanns.

We experimented on ourselves.

Vi experimenterade på oss själva.

We became our own scientists and our own doctors

Vi blev våra egna forskare och våra egna läkare,

because we had to be.

eftersom vi var tvungna.

And slowly I added five percent here, five percent there,

Och sakta la jag till 5 procent här, och 5 procent där,

tills jag till slut, på en bra dag,

until eventually, on a good day,

I was able to leave my home.

kunde lämna mitt hem.

I still had to make ridiculous choices:

Jag måste fortfarande göra löjliga val:

Will I sit in the garden for 15 minutes, or will I wash my hair today?

Ska jag sitta i trädgården i 15 minuter, eller ska jag tvätta håret idag?

But it gave me hope that I could be treated.

Men det gav mig hopp att det fanns en behandling.

I had a sick body; that was all.

Jag hade en sjuk kropp, det var allt.

And with the right kind of help, maybe one day I could get better.

Och med rätt hjälp kunde jag kanske bli bättre en dag.

I came together with patients around the world,

Jag gick samman med patienter över hela världen

and we started to fight.

och vi började slåss.

We have filled the void with something wonderful,

Vi har fyllt tomrummet med något underbart

but it is not enough.

men det är inte tillräckligt.

I still don't know if I will ever be able to run again,

Jag vet fortfarande inte om jag någonsin kommer att kunna springa igen,

or walk at any distance,

eller gå en sträcka

or do any of those kinetic things that I now only get to do in my dreams.

eller göra några av dessa rörliga saker som jag nu bara kan göra i mina drömmar.

Men jag är så tacksam för hur långt jag har kommit.

But I am so grateful for how far I have come.

Progress is slow,

Framsteg sker långsamt,

and it is up

det går upp

and it is down,

och det går ned,

but I am getting a little better each day.

men jag blir lite bättre för varje dag.

Jag minns hur det var, när jag var fast i det där sovrummet,

I remember what it was like when I was stuck in that bedroom,

when it had been months since I had seen the sun.

när jag inte hade sett solen på månader.

I thought that I would die there.

Jag trodde att jag skulle dö där.

But here I am today,

Men här är jag idag,

with you,

med er,

and that is a miracle.

och det är ett mirakel.

I don't know what would have happened had I not been one of the lucky ones,

Jag vet inte vad som skulle ha hänt om jag inte hade varit en av dem med tur,

had I gotten sick before the internet,

om jag hade blivit sjuk innan internet,

had I not found my community.

och inte kunnat hitta en gemenskap där.

I probably would have already taken my own life,

Jag hade förmodligen redan tagit mitt eget liv,

som så många andra har gjort.

as so many others have done.

Hur många liv kunde vi ha räddat, för decennier sedan,

How many lives could we have saved, decades ago,

if we had asked the right questions?

om vi hade ställt de rätta frågorna?

How many lives could we save today

Hur många liv kan vi rädda idag

if we decide to make a real start?

om vi bestämmer oss för att börja på riktigt?

Even once the true cause of my disease is discovered,

Även när den sanna orsaken till min sjukdom har upptäckts -

if we don't change our institutions and our culture,

om vi inte förändrar våra institutioner och vår kultur,

we will do this again to another disease.

kommer vi låta samma sak ske med en annan sjukdom.

Living with this illness has taught me

Att leva med denna sjukdom har lärt mig

that science and medicine are profoundly human endeavors.

att vetenskap och medicin är djupt mänskliga verksamheter.

Doktorer, forskare och beslutsfattare

Doctors, scientists and policy makers

are not immune to the same biases

är inte immuna mot de fördomar

that affect all of us.

som vi alla bär på.

Vi måste tänka på mer nyanserade sätt

We need to think in more nuanced ways about women's health.

om kvinnors hälsa.

Våra immunsystem är lika mycket ett slagfält för jämlikhet

Our immune systems are just as much a battleground for equality

som resten av våra kroppar.

as the rest of our bodies.

We need to listen to patients' stories,

Vi behöver lyssna på patienternas berättelser

and we need to be willing to say, "I don't know."

och vi behöver kunna säga "Jag vet inte".

"Jag vet inte" är en vacker sak.

"I don't know" is a beautiful thing.

"I don't know" is where discovery starts.

"Jag vet inte" är där upptäcktsfärden börjar.

And if we can do that,

Och om vi kan göra det,

if we can approach the great vastness of all that we do not know,

om vi kan närma oss vidden av allt det vi inte vet,

utan att bli rädda för osäkerheten -

and then, rather than fear uncertainty,

då kanske vi istället kan välkomna den, med förundran.

maybe we can greet it with a sense of wonder.

Thank you.

Tack.

Tack.

Thank you.