How equal do we want the world to be? You'd be surprised | Dan Ariely

Översättare: Annika Bidner Granskare: Lisbeth Pekkari

It would be nice to be objective in life,

Det vore trevligt att vara objektiv i livet,

in many ways.

på många sätt.

The problem is that we have these color-tinted glasses

Problemet är att vi har en slags tonade glasögon

as we look at all kinds of situations.

när vi ser på alla sorters situationer.

For example, think about something as simple as beer.

Tänk till exempel på något enkelt som öl.

If I gave you a few beers to taste

Om jag gav dig ett smakprov på olika sorters öl

and I asked you to rate them on intensity and bitterness,

och bad dig att rangordna dem efter intensitet och bitterhet,

different beers would occupy different space.

skulle olika sorter ta olika platser.

But what if we tried to be objective about it?

Men om vi försöker vara objektiva?

In the case of beer, it would be very simple.

I fallet med öl skulle det bli väldigt enkelt.

What if we did a blind taste?

Om vi gör ett blint smaktest?

Well, if we did the same thing, you tasted the same beer,

Om vi gjorde samma sak, och du fick smaka på samma ölsort,

now in the blind taste, things would look slightly different.

men nu ett i blint smaktest skulle allt se lite annorlunda ut.

Most of the beers will go into one place.

De flesta ölsorterna skulle hamna på samma plats.

Du skulle i princip inte kunna skilja dem från varandra,

You will basically not be able to distinguish them,

and the exception, of course, will be Guinness.

och undantaget kommer givetvis att vara Guinness.

(Laughter)

(Skratt)

Similarly, we can think about physiology.

Vi kan tänka på samma sätt om fysiologi.

What happens when people expect something from their physiology?

Vad händer när folk förväntar sig något från sin fysiologi?

For example, we sold people pain medications.

Vi sålde till exempel värktabletter till folk.

Some people, we told them the medications were expensive.

Till vissa sa vi att läkemedlen var dyra.

Some people, we told them it was cheap.

Till andra sa vi att de var billiga.

And the expensive pain medication worked better.

Den dyrare värktabletten fungerade bättre.

It relieved more pain from people,

Den tog bort mer av människors smärta,

because expectations do change our physiology.

eftersom förväntningar ändrar vår fysiologi.

And of course, we all know that in sports,

Självklart vet vi alla att inom sport,

if you are a fan of a particular team,

om man är supporter till ett visst lag,

you can't help but see the game

kan man inte hjälpa att man ser spelet

develop from the perspective of your team.

ur sitt lags perspektiv.

So all of those are cases in which our preconceived notions

I alla dessa fall har våra förutfattade meningar

and our expectations color our world.

och förväntningar färgat vår värld.

But what happened in more important questions?

Men vad hände i viktigare frågor?

What happened with questions that had to do with social justice?

Vad hände i frågor som handlade om social rättvisa?

So we wanted to think about what is the blind tasting version

Vi började fundera på vad som kunde vara ett blindtest

for thinking about inequality?

för hur vi tänker på ojämlikhet?

So we started looking at inequality,

Så vi började kolla på ojämlikhet,

and we did some large-scale surveys

och vi gjorde några storskaliga enkäter

around the U.S. and other countries.

runtom i USA och andra länder.

So we asked two questions:

Vi frågade två frågor:

Do people know what kind of level of inequality we have?

Vet folk om vilken grad av ojämlikhet vi har?

And then, what level of inequality do we want to have?

och sen, vilken grad av ojämlikhet vill vi ha?

So let's think about the first question.

Tänk på den första frågan.

Tänk om jag tog alla människor i USA

Imagine I took all the people in the U.S.

and I sorted them from the poorest on the right

och sorterade dem med de fattigaste till höger

to the richest on the left,

och de rikaste till vänster,

and then I divided them into five buckets:

och sedan delade in dem i fem hinkar:

the poorest 20 percent, the next 20 percent,

de fattigaste 20 procenten, nästa 20 procent,

the next, the next, and the richest 20 percent.

nästa, nästa, och de rikaste 20 procenten.

And then I asked you to tell me how much wealth do you think

Sen frågar jag om ni kan berätta för mig hur stora tillgångar

is concentrated in each of those buckets.

som finns i varje hink.

So to make it simpler, imagine I ask you to tell me,

För att förenkla det, tänk att jag ber dig säga

how much wealth do you think is concentrated

hur stora tillgångar som är koncentrerade

in the bottom two buckets,

i de två lägsta hinkarna,

de lägsta 40 procenten?

the bottom 40 percent?

Take a second. Think about it and have a number.

Tänk en stund och kom fram till ett nummer.

Usually we don't think.

Oftast tänker vi inte.

Tänk en sekund, ha en riktig siffra i huvudet.

Think for a second, have a real number in your mind.

You have it?

Har du det?

Okej, så här säger många amerikaner.

Okay, here's what lots of Americans tell us.

They think that the bottom 20 percent

De tror att de understa 20 procenten

has about 2.9 percent of the wealth,

har ungefär 2,9 procent av tillgångarna,

the next group has 6.4,

nästa grupp har 6,4,

so together it's slightly more than nine.

tillsammans är det lite mer än 9.

The next group, they say, has 12 percent,

Nästa grupp har 12 procent,

20 percent,

20 procent,

and the richest 20 percent, people think has 58 percent of the wealth.

och de rikaste 20 procenten tror folk har 58 procent av tillgångarna.

You can see how this relates to what you thought.

Du kan se hur detta relaterar till vad du trodde.

Hur ser verkligheten ut?

Now, what's reality?

Reality is slightly different.

Verkligheten är lite annorlunda.

The bottom 20 percent has 0.1 percent of the wealth.

De lägsta 20 procenten har 0,1 procent av tillgångarna.

The next 20 percent has 0.2 percent of the wealth.

Nästa 20 procent har 0,2 procent av tillgångarna.

Together, it's 0.3.

Tillsammans är det 0,3.

The next group has 3.9,

Nästa grupp har 3,9,

11.3,

11,3,

and the richest group has 84-85 percent of the wealth.

och den rikaste gruppen har 84-85 procent av tillgångarna.

So what we actually have and what we think we have

Det vi faktiskt har och vad vi tror vi har

are very different.

är väldigt olika.

What about what we want?

Hur är det med vad vi vill ha?

How do we even figure this out?

Hur räknar man ens ut det?

So to look at this,

För att kolla på detta,

to look at what we really want,

på vad vi verkligen vill ha,

we thought about the philosopher John Rawls.

tänkte vi på filosofen John Rawls.

If you remember John Rawls,

Om du minns John Rawls,

hade han en tanke om vad som är ett rättvist samhälle.

he had this notion of what's a just society.

He said a just society

Han sa att ett rättvist samhälle

är ett samhälle där, om man visste allt om det,

is a society that if you knew everything about it,

you would be willing to enter it in a random place.

kan tänka sig att hamna var som helst.

And it's a beautiful definition,

Det är en vacker definition,

because if you're wealthy, you might want the wealthy

för om man är rik kanske man vill att rika

ska ha mer pengar, och de fattiga mindre.

to have more money, the poor to have less.

If you're poor, you might want more equality.

Om man är fattig vill man kanske ha mer jämlikhet.

But if you're going to go into that society

Men om man ska in i det samhället

in every possible situation, and you don't know,

i vilken situation som helst, och man inte vet vilken,

you have to consider all the aspects.

måste man överväga alla aspekter.

It's a little bit like blind tasting in which you don't know

Det är lite som blinda smaktester där man inte vet

what the outcome will be when you make a decision,

vad som kommer att hända när man tagit ett beslut,

and Rawls called this the "veil of ignorance."

och detta kallade Rawls för "okunnighetens slöja".

So, we took another group, a large group of Americans,

Vi tog en annan grupp, en stor grupp amerikaner,

and we asked them the question in the veil of ignorance.

och ställde en fråga i okunnighetens slöja.

What are the characteristics of a country that would make you want to join it,

Vilka karaktäristiska drag har ett land som gör att du vill tillhöra det,

knowing that you could end randomly at any place?

när du vet att du helt slumpmässigt hamnar någonstans?

And here is what we got.

Det här fick vi fram.

What did people want to give to the first group,

Vad ville folk ge den första gruppen,

the bottom 20 percent?

de lägsta 20 procenten?

They wanted to give them about 10 percent of the wealth.

De ville ge dem ca 10 procent av tillgångarna.

The next group, 14 percent of the wealth,

Nästa grupp, 14 procent av tillgångarna,

21, 22 and 32.

21, 22 och 32.

Now, nobody in our sample wanted full equality.

Ingen i vårt test ville ha full jämlikhet.

Nobody thought that socialism is a fantastic idea in our sample.

Ingen trodde att socialism är en fantastisk idé i vårt exempel.

But what does it mean?

Men vad betyder det?

It means that we have this knowledge gap

Vi har en kunskapsklyfta

between what we have and what we think we have,

mellan vad vi har och vad vi tror vi har,

but we have at least as big a gap between what we think is right

men vi har en minst lika stor klyfta mellan vad vi tycker är rätt

to what we think we have.

och vad vi tror vi har.

Now, we can ask these questions, by the way, not just about wealth.

Vi kan ställa de här frågorna, inte bara om tillgångar.

We can ask it about other things as well.

Vi kan lika gärna fråga om andra saker.

So for example, we asked people from different parts of the world

Vi ställde till exempel frågan

till folk från olika delar av världen

about this question,

people who are liberals and conservatives,

folk som är liberala och konservativa,

and they gave us basically the same answer.

och de gav oss samma svar.

We asked rich and poor, they gave us the same answer,

Vi frågade rika och fattiga, de gav oss samma svar

men and women,

män och kvinnor,

NPR listeners and Forbes readers.

NPR-lyssnare och Forbes-läsare.

Vi frågade folk i England, Australien, USA -

We asked people in England, Australia, the U.S. --

very similar answers.

väldigt lika svar.

We even asked different departments of a university.

Vi frågade olika fakulteter på ett universitet.

We went to Harvard and we checked almost every department,

På Harvard kollade vi nästan varenda fakultet,

and in fact, from Harvard Business School,

och på Harvard Business School,

where a few people wanted the wealthy to have more and the [poor] to have less,

där några ville att förmögna ska ha mer och rika mindre,

the similarity was astonishing.

var likheten förbluffande.

I know some of you went to Harvard Business School.

Jag vet att vissa av er gick på Harvard Business School.

We also asked this question about something else.

Vi ställde också frågan om något annat.

Vi frågade om skillnaden mellan VD:ars lön och arbetarnas lön.

We asked, what about the ratio of CEO pay to unskilled workers?

So you can see what people think is the ratio,

Då ser man vilken skillnad folk tror finns,

and then we can ask the question, what do they think should be the ratio?

och sen frågade vi hur stor skillnaden borde vara?

And then we can ask, what is reality?

Och sen kan vi fråga: Hur är det i verkligheten?

What is reality? And you could say, well, it's not that bad, right?

Vad är det i verkligheten? Man kan säga att det är inte är så illa?

The red and the yellow are not that different.

Det röda och det gula är inte så olika.

But the fact is, it's because I didn't draw them on the same scale.

Men det beror på att jag inte ritade dem enligt samma skala.

It's hard to see, there's yellow and blue in there.

Det är svårt att se att det finns gult och blått där.

So what about other outcomes of wealth?

Hur är det med andra konsekvenser av rikedom?

Wealth is not just about wealth.

Rikedom handlar inte bara om rikedom.

We asked, what about things like health?

Vi undrade, hur är det med saker som hälsa?

What about availability of prescription medication?

Att kunna få mediciner utskrivna?

What about life expectancy?

Hur är det med förväntad livslängd?

What about life expectancy of infants?

Eller spädbarns livslängd?

How do we want this to be distributed?

Hur vill vi att den ska fördelas?

What about education for young people?

Hur är det med utbildning för unga?

And for older people?

Och för äldre människor?

And across all of those things, what we learned was that people

Och när vi tittade på allt det här såg vi att människor

don't like inequality of wealth,

inte tycker om ojämlika tillgångar, men det finns andra områden

but there's other things where inequality, which is an outcome of wealth,

där ojämlikhet, som beror på ojämnt fördelade tillgångar,

is even more aversive to them:

anses vara ännu värre:

for example, inequality in health or education.

till exempel ojämlikhet inom hälsa eller utbildning.

We also learned that people are particularly open

Vi såg också att människor är speciellt öppna inför

to changes in equality when it comes to people

att ändra ojämlikheten för människor

who have less agency --

som har mindre egen makt,

basically, young kids and babies,

som små barn och spädbarn,

because we don't think of them as responsible for their situation.

för vi tycker inte att de är ansvariga för sin situation.

Så vad kan vi lära oss av det här?

So what are some lessons from this?

We have two gaps:

Vi har två klyftor:

We have a knowledge gap and we have a desirability gap

Vi har en kunskapsklyfta och en klyfta i vad vi strävar efter.

And the knowledge gap is something that we think about,

Kunskapsklyftan är något som vi tänker på,

how do we educate people?

hur ska vi utbilda människor?

Hur ska vi få människor att tänka annorlunda på ojämlikhet

How do we get people to think differently about inequality

and the consequences of inequality in terms of health, education,

och konsekvenserna av ojämlikhet när det gäller hälsa, utbildning,

jealousy, crime rate, and so on?

avundsjuka, kriminalitet och så vidare?

Then we have the desirability gap.

Sen har vi klyftan i vad vi strävar efter.

How do we get people to think differently about what we really want?

Hur ska vi få folk att tänka annorlunda på vad de faktiskt önskar sig?

You see, the Rawls definition, the Rawls way of looking at the world,

Rawls definition, Rawls sätt att se på världen,

the blind tasting approach,

att använda blindtest som modell,

takes our selfish motivation out of the picture.

suddar ut våra själviska motiv.

How do we implement that to a higher degree

Hur ska vi kunna implementera det

on a more extensive scale?

i större skala?

And finally, we also have an action gap.

Och slutligen har vi också en handlingsklyfta.

How do we take these things and actually do something about it?

Hur kan vi ta de här sakerna och faktiskt göra något åt dem?

I think part of the answer is to think about people

Jag tror att en del av svaret är att tänka på människor

like young kids and babies that don't have much agency,

som små barn och spädbarn som inte har mycket makt,

because people seem to be more willing to do this.

för människor verkar vara mer villiga att göra det.

To summarize, I would say, next time you go to drink beer or wine,

För att sammanfatta vill jag säga att nästa gång du dricker öl eller vin,

first of all, think about, what is it in your experience that is real,

tänk först och främst på vad i din upplevelse som är verkligt,

and what is it in your experience that is a placebo effect

och vad i din upplevelse som är en placeboeffekt

som skapas av förväntningar?

coming from expectations?

And then think about what it also means for other decisions in your life,

Tänk sen på vad det betyder för andra beslut i ditt liv,

och förhoppningsvis också för policyfrågor

and hopefully also for policy questions

that affect all of us.

som påverkar oss alla.

Thanks a lot.

Tack så mycket.

(Applause)

(Applåder)