Why Brexit happened -- and what to do next | Alexander Betts

Översättare: Annika Bidner Granskare: Lisbeth Pekkari

I am British.

Jag är brittisk.

(Laughter)

(Skratt)

(Applause)

(Applåder)

Never before has the phrase "I am British" elicited so much pity.

Aldrig förut har frasen "Jag är brittisk" utlöst så mycket medkänsla.

(Laughter)

(Skratt)

I come from an island where many of us like to believe

Jag kommer från en ö som många av oss vill tro

there's been a lot of continuity over the last thousand years.

har präglats av kontinuitet under det senaste årtusendet.

We tend to have historically imposed change on others

Vi har historiskt sett tvingat på förändring hos andra

but done much less of it ourselves.

men inte gjort lika mycket själva.

So it came as an immense shock to me

Så det kom som en enorm chock för mig

when I woke up on the morning of June 24

när jag vaknade upp på morgonen den 24 juni

to discover that my country had voted to leave the European Union,

och upptäckte att mitt land hade röstat för att lämna EU,

my Prime Minister had resigned,

min premiärminister hade avgått

and Scotland was considering a referendum

och Skottland övervägde en folkomröstning

that could bring to an end the very existence of the United Kingdom.

som skulle kunna medföra ett slut på Storbritanniens existens.

So that was an immense shock for me,

Det var en enorm chock för mig,

and it was an immense shock for many people,

och det var en enorm chock för många människor,

but it was also something that, over the following several days,

men det var också något som under de följande dagarna

created a complete political meltdown

skapade en total politisk härdsmälta

in my country.

i mitt land.

There were calls for a second referendum,

Det talades om en andra folkomröstning,

almost as if, following a sports match,

nästan som efter en match i någon sport,

we could ask the opposition for a replay.

där vi kunde be motståndarlaget

om ett omspel.

Everybody was blaming everybody else.

Alla skyllde på alla.

People blamed the Prime Minister

Folk skyllde på premiärministern

for calling the referendum in the first place.

för att han hade anordnat en folkröstning.

They blamed the leader of the opposition for not fighting it hard enough.

De beskyllde oppositionsledaren

för att inte ha kämpat emot tillräckligt.

The young accused the old.

De unga anklagade de äldre.

The educated blamed the less well-educated.

De högutbildade skyllde på de lågutbildade.

That complete meltdown was made even worse

Den totala härdsmältan gjordes ännu värre

by the most tragic element of it:

av det mesta tragiska inslaget:

levels of xenophobia and racist abuse in the streets of Britain

graden av främlingsfientlighet och rasistiska attacker på brittiska gator

at a level that I have never seen before

steg till en nivå som jag aldrig tidigare sett

in my lifetime.

i hela mitt liv.

People are now talking about whether my country is becoming a Little England,

Folk pratar nu om ifall mitt land håller på att bli ett "Little England",

or, as one of my colleagues put it,

eller som en av mina kollegor sa,

whether we're about to become a 1950s nostalgia theme park

om vi höll på att bli en nöjespark med 50-talstema

floating in the Atlantic Ocean.

som flyter omkring i Atlanten.

(Laughter)

(Skratt)

But my question is really,

Men min fråga är den här,

should we have the degree of shock that we've experienced since?

borde vi vara så chockerade som vi har varit på sista tiden?

Was it something that took place overnight?

Var det något som händer över natten?

Or are there deeper structural factors that have led us to where we are today?

Eller finns det djupare strukturella faktorer

som har lett oss dit vi är idag?

So I want to take a step back and ask two very basic questions.

Jag vill ta ett steg tillbaka och ställa två grundläggande frågor.

First, what does Brexit represent,

För det första, vad innebär Brexit,

not just for my country,

inte bara för mitt land,

but for all of us around the world?

utan för oss alla runt om i världen?

And second, what can we do about it?

För det andra, vad kan vi göra åt det?

How should we all respond?

Hur ska vi reagera?

So first, what does Brexit represent?

Så vad står Brexit för?

Hindsight is a wonderful thing.

Det är underbart att vara efterklok.

Brexit teaches us many things about our society

Brexit lär oss många saker om vårt samhälle

and about societies around the world.

och om samhällen runt om i världen.

It highlights in ways that we seem embarrassingly unaware of

Det understryker på sätt som vi verkar pinsamt omedvetna om

how divided our societies are.

hur uppdelade våra samhällen är.

The vote split along lines of age, education, class and geography.

Röstandet var uppdelat efter ålder, utbildning, klass och geografi.

Young people didn't turn out to vote in great numbers,

Unga människor röstade inte i någon större utsträckning,

but those that did wanted to remain.

men de som gjorde det ville stanna.

Older people really wanted to leave the European Union.

Äldre människor ville verkligen lämna EU.

Geographically, it was London and Scotland that most strongly committed

Geografiskt sett var det London och Skottland som var starkast motiverade

to being part of the European Union,

att vara en del av EU,

while in other parts of the country there was very strong ambivalence.

medan det i andra delar av landet fanns en stark ambivalens.

Those divisions are things we really need to recognize and take seriously.

Dessa uppdelningar är något vi måste erkänna och ta på allvar.

But more profoundly, the vote teaches us something

På ett djupare plan lär oss röstresultatet något

about the nature of politics today.

om hur politik fungerar idag.

Contemporary politics is no longer just about right and left.

Nutida politik handlar inte bara om höger och vänster.

It's no longer just about tax and spend.

Det är inte längre bara skatt och utgifter.

It's about globalization.

Det handlar om globalisering.

The fault line of contemporary politics is between those that embrace globalization

Skiljelinjen i dagens politik ligger mellan de som omfamnar globalisering

and those that fear globalization.

och de som fruktar globalisering.

(Applause)

(Applåder)

If we look at why those who wanted to leave --

Om vi ser på varför de som vill lämna –

we call them "Leavers," as opposed to "Remainers" --

vi kallar dem "Lämnare", i motsats till "Stannare" –

we see two factors in the opinion polls

ser vi två faktorer i valundersökningarna

that really mattered.

som verkligen spelade roll.

The first was immigration, and the second sovereignty,

Den första var immigration, och det andra var självstyre,

and these represent a desire for people to take back control of their own lives

och dessa representerar en önskan hos folk att ta tillbaka kontrollen över sina liv

and the feeling that they are unrepresented by politicians.

och att de inte känner att några politiker representerar dem.

But those ideas are ones that signify fear and alienation.

Men det är idéer som tyder på rädsla och främlingsskap.

They represent a retreat back towards nationalism and borders

De representerar en tillbakagång till nationalism och gränser

in ways that many of us would reject.

som många av oss inte står för.

What I want to suggest is the picture is more complicated than that,

Men jag menar att helhetsbilden är mer komplicerad än så,

that liberal internationalists,

att liberala internationalister

like myself, and I firmly include myself in that picture,

som jag själv, och jag inkluderar verkligen mig själv där,

need to write ourselves back into the picture

vi behöver skriva tillbaka oss själva i den helhetsbilden för att förstå

in order to understand how we've got to where we are today.

hur vi hamnade där vi är idag.

When we look at the voting patterns across the United Kingdom,

När vi ser på hur det röstades runt omkring i Storbritannien

we can visibly see the divisions.

kan vi se uppdelningarna med blotta ögat.

The blue areas show Remain

De blå områdena visar Stanna

and the red areas Leave.

och de röda områdena Lämna.

When I looked at this,

När jag såg det här

what personally struck me was the very little time in my life

tänkte jag personligen på hur väldigt lite tid i mitt liv

I've actually spent in many of the red areas.

som jag faktiskt hade tillbringat i många av de röda områdena.

I suddenly realized that, looking at the top 50 areas in the UK

Jag insåg plötsligt, när jag såg på de 50 områden i Storbritannien

that have the strongest Leave vote,

med starkast röststöd för Lämna,

I've spent a combined total of four days of my life in those areas.

att jag hade tillbringat totalt fyra dagar av mitt liv i dessa områden.

In some of those places,

På vissa av dessa platser

I didn't even know the names of the voting districts.

visste jag inte ens vad röstdistrikten hette.

It was a real shock to me,

Det var en riktig chock för mig,

and it suggested that people like me

och det antydde att människor som mig

who think of ourselves as inclusive, open and tolerant,

som tänker på oss själva som inkluderande, öppna och toleranta,

perhaps don't know our own countries and societies

kanske inte känner till våra egna länder och samhällen

nearly as well as we like to believe.

på långa vägar så bra som vi vill tro.

(Applause)

(Applåder)

And the challenge that comes from that is we need to find a new way

Och utmaningen som det leder till är att vi behöver hitta ett nytt sätt

to narrate globalization to those people,

att prata om globalisering med dessa människor,

to recognize that for those people who have not necessarily been to university,

att erkänna att för de människor som kanske inte har gått på högskola,

who haven't necessarily grown up with the Internet,

som kanske inte har växt upp med internet,

that don't get opportunities to travel,

som inte haft möjlighet att resa,

they may be unpersuaded by the narrative that we find persuasive

kanske inte övertalas av de berättelser som övertygar oss

in our often liberal bubbles.

inuti våra liberala bubblor.

(Applause)

(Applåder)

It means that we need to reach out more broadly and understand.

Det betyder att vi måste sträcka oss längre ut och förstå.

In the Leave vote, a minority have peddled the politics of fear and hatred,

På Lämna-sidan har en minoritet

prånglat ut en politik fylld av rädsla och hat,

creating lies and mistrust

skapat lögner och misstänksamhet,

around, for instance, the idea that the vote on Europe

till exempel runt idén om att en röst för Europa

could reduce the number of refugees and asylum-seekers coming to Europe,

skulle kunna öka antalet flyktingar och asylsökande som kommer till Europa

when the vote on leaving had nothing to do with immigration

när rösten om att lämna inte hade något att göra med immigration

from outside the European Union.

som kom utifrån EU.

But for a significant majority of the Leave voters

Men en stor majoritet av Lämna-röstarna

the concern was disillusionment with the political establishment.

var uppgivna inför det politiska etablissemanget.

This was a protest vote for many,

Det var en proteströst för många,

a sense that nobody represented them,

en känsla av att ingen representerade dem,

that they couldn't find a political party that spoke for them,

att de inte kunde hitta ett politiskt parti som talade för dem,

and so they rejected that political establishment.

och därför vände de ryggen åt det politiska etablissemanget.

This replicates around Europe and much of the liberal democratic world.

Detta syns på många ställen i Europa och i den liberala demokratiska världen.

We see it with the rise in popularity of Donald Trump in the United States,

Vi ser det i den popularitet som Donald Trump har fått i USA,

with the growing nationalism of Viktor Orbán in Hungary,

i den växande nationalism som Viktor Orbán visar i Ungern,

with the increase in popularity of Marine Le Pen in France.

i den ökade popularitet som Marine Le Pen har i Frankrike.

The specter of Brexit is in all of our societies.

Brexitspöket finns i alla våra samhällen.

So the question I think we need to ask is my second question,

Frågan jag tror vi behöver ställa oss är min andra fråga,

which is how should we collectively respond?

det vill säga hur vi kollektivt ska agera?

For all of us who care about creating liberal, open, tolerant societies,

Alla vi som vill skapa liberala, öppna, toleranta samhällen

we urgently need a new vision,

är i desperat behov av en ny vision,

a vision of a more tolerant, inclusive globalization,

en vision om en mer tolerant, inkluderande globalisering,

one that brings people with us rather than leaving them behind.

en som gör att vi tar människor med oss istället för att lämna kvar dem.

That vision of globalization

Den visionen om globalisering

is one that has to start by a recognition of the positive benefits of globalization.

måste börja med att erkänna de fördelar som globalisering för med sig.

The consensus amongst economists

Ekonomerna är överens om

is that free trade, the movement of capital,

att fri handel, rörligt kapital,

the movement of people across borders

att människor kan röra sig över landsgränser

benefit everyone on aggregate.

är positivt för alla, totalt sett.

The consensus amongst international relations scholars

Experter på internationella relationer

är överens om

is that globalization brings interdependence,

att globalisering ger ömsesidigt beroende

which brings cooperation and peace.

vilket skapar samarbete och fred.

But globalization also has redistributive effects.

Men globalisering har också omfördelande effekter.

It creates winners and losers.

Den skapar vinnare och förlorare.

To take the example of migration,

Om vi tar exemplet migration,

we know that immigration is a net positive for the economy as a whole

så vet vi att immigration ger en positiv nettoeffekt på ekonomin

under almost all circumstances.

under nästan alla omständigheter.

But we also have to be very aware

Men vi måste också vara medvetna om

that there are redistributive consequences,

att den skapar omfördelande konsekvenser,

that importantly, low-skilled immigration

viktigast att nämna är att invandrad lågutbildad arbetskraft

can lead to a reduction in wages for the most impoverished in our societies

kan leda till en lägre lönenivå för de fattigaste i våra samhällen

and also put pressure on house prices.

och det kan också öka prisnivån på bostäder.

That doesn't detract from the fact that it's positive,

Det hindrar inte att det är positivt,

but it means more people have to share in those benefits

men det betyder att fler människor måste dela på de fördelarna

and recognize them.

och erkänna att de finns.

In 2002, the former Secretary-General of the United Nations, Kofi Annan,

2002 höll Kofi Annan, FN:s generalsekreterare

gave a speech at Yale University,

ett tal vid Yale University,

and that speech was on the topic of inclusive globalization.

och det talet handlade om inkluderade globalisering.

That was the speech in which he coined that term.

Det var det tal som myntade den termen.

And he said, and I paraphrase,

Han sa, och jag citerar,

"The glass house of globalization has to be open to all

"Globaliseringens glashus måste vara öppet för alla

if it is to remain secure.

om det ska fortsätta vara säkert.

Bigotry and ignorance

Trångsynthet och okunnighet

are the ugly face of exclusionary and antagonistic globalization."

är det fula tryne som visar sig i exkluderade och fientlig globalisering"

That idea of inclusive globalization was briefly revived in 2008

Idén om inkluderande globalisering återupplivades kortvarigt 2008

in a conference on progressive governance

under en konferens om progressiv styrning

involving many of the leaders of European countries.

där många ledare från Europas länder deltog.

But amid austerity and the financial crisis of 2008,

Men i det hårda klimat som uppstod under finanskrisen 2008

the concept disappeared almost without a trace.

försvann konceptet nästan utan spår.

Globalization has been taken to support a neoliberal agenda.

Globaliseringen har kidnappats för att stödja en nyliberal agenda.

It's perceived to be part of an elite agenda

Den anses ofta vara en elitistisk agenda

rather than something that benefits all.

snarare än något som är till allas fördel.

And it needs to be reclaimed on a far more inclusive basis

Och den behöver återtas i en mycket mer inkluderande form

than it is today.

är den har idag.

So the question is, how can we achieve that goal?

Så frågan är, hur kan vi uppnå det här målet?

How can we balance on the one hand addressing fear and alienation

Hur ska vi kunna balansera att hantera rädsla och främlingsskap

while on the other hand refusing vehemently

medan vi samtidigt protesterar våldsamt

to give in to xenophobia and nationalism?

mot att ge efter för xenofobi och nationalism?

That is the question for all of us.

Det är frågan för oss alla.

And I think, as a social scientist,

Jag är forskare inom samhällsvetenskap

that social science offers some places to start.

och jag tror att samhällsvetenskapen kan ge ledtrådar till var vi kan börja.

Our transformation has to be about both ideas and about material change,

Vår förändring måste handla om både idéer och ägodelar

and I want to give you four ideas as a starting point.

och jag vill ge er fyra idéer att utgå ifrån.

The first relates to the idea of civic education.

Den första handlar om medborgarutbildning.

What stands out from Brexit

Vad som är tydligt från Brexit

is the gap between public perception and empirical reality.

är glappet mellan folks uppfattning och den empiriska verkligheten.

It's been suggested that we've moved to a postfactual society,

Någon har sagt att vi har förflyttat oss till ett samhälle bortom fakta,

where evidence and truth no longer matter,

där bevis och sanning inte längre spelar någon roll,

and lies have equal status to the clarity of evidence.

och lögner har lika hög status som klara bevis.

So how can we --

Så hur kan vi ...

(Applause)

(Applåder)

How can we rebuild respect for truth and evidence into our liberal democracies?

Hur kan vi bygga upp respekten för sanning och bevis i våra liberala demokratier?

It has to begin with education,

Det måste börja med utbildning,

but it has to start with the recognition that there are huge gaps.

men den måste utgå ifrån att det finns enorma skillnader.

In 2014, the pollster Ipsos MORI

2014 publicerade opinionsinstitutet Ipsos MORI

published a survey on attitudes to immigration,

en undersökning om attityder till immigration

and it showed that as numbers of immigrants increase,

och den visade att när antalet invandrare ökar

so public concern with immigration also increases,

så ökar också folkets oro över immigrationen,

although it obviously didn't unpack causality,

även om den inte redde ut något orsakssamband,

because this could equally be to do not so much with numbers

för det kan också ha att göra med något annat än antalet människor,

but the political and media narrative around it.

till exempel den politiska och mediala berättelsen runt dem.

But the same survey also revealed

Men samma undersökning avslöjade också

huge public misinformation

ett enormt informationsglapp i befolkningen

and misunderstanding about the nature of immigration.

och en missuppfattning om vad immigration beror på.

For example, in these attitudes in the United Kingdom,

Attityderna i Storbritannien visar till exempel

the public believed that levels of asylum

att allmänheten trodde att asylsökande

were a greater proportion of immigration than they were,

var en större andel av immigrationen än de var,

but they also believed the levels of educational migration

men de trodde också att andelen invandring som var relaterad till utbildning

were far lower as a proportion of overall migration

var mycket lägre sett till den totala invandringen

than they actually are.

än den verkligen är.

So we have to address this misinformation,

Så vi måste hantera den här desinformationen,

the gap between perception and reality on key aspects of globalization.

glappet mellan uppfattning och verklighet för nyckelaspekter av globalisering.

And that can't just be something that's left to our schools,

Och det kan inte bara vara något som vi överlåter till skolan,

although that's important to begin at an early age.

även om det är viktigt att börja i tidig ålder.

It has to be about lifelong civic participation

Det måste handla om ett livslångt deltagande som medborgare

and public engagement that we all encourage as societies.

och ett engagemang bland befolkningen som alla samhällen borde uppmuntra.

The second thing that I think is an opportunity

Den andra saken, som jag tror är en möjlighet,

is the idea to encourage more interaction across diverse communities.

är tanken att uppmuntra mer interaktion mellan olika grupperingar.

(Applause)

(Applåder)

One of the things that stands out for me very strikingly,

En av de saker som jag tycker sticker ut

looking at immigration attitudes in the United Kingdom,

när jag ser på attityderna till immigration i Storbritannien

is that ironically, the regions of my country

är att de regioner i mitt land

that are the most tolerant of immigrants

som är mest toleranta mot invandrare

have the highest numbers of immigrants.

ironiskt nog också har de högsta antalet invandrare.

So for instance, London and the Southeast have the highest numbers of immigrants,

London och sydöstra delen har till exempel flest invandrare

and they are also by far the most tolerant areas.

och de är också med bred marginal de mest toleranta områdena.

It's those areas of the country that have the lowest levels of immigration

Det är i de områden av landet som har de lägsta nivåerna av immigration

that actually are the most exclusionary and intolerant towards migrants.

som faktiskt är de mest exkluderande och intoleranta mot invandrare.

So we need to encourage exchange programs.

Så vi behöver uppmuntra utbytesprogram.

We need to ensure that older generations who maybe can't travel

Vi behöver se till de äldre generationer som kanske inte kan resa

get access to the Internet.

får tillgång till internet.

We need to encourage, even on a local and national level,

Vi behöver uppmuntra, både på lokal och nationell nivå,

more movement, more participation,

större rörlighet, mer deltagande,

more interaction with people who we don't know

mer interaktion med människor som vi inte känner

and whose views we might not necessarily agree with.

och vars åsikter vi kanske inte håller med om.

The third thing that I think is crucial, though,

Den tredje saken som jag tror är avgörande,

and this is really fundamental,

och det här är verkligen grundläggande,

is we have to ensure that everybody shares

är att vi måste se till att alla får ta del

in the benefits of globalization.

av fördelarna med globaliseringen.

This illustration from the Financial Times post-Brexit is really striking.

Den här illustrationen från Financial Times

efter Brexit är verkligen slående.

It shows tragically that those people who voted to leave the European Union

Den visar på ett tragiskt sätt att de som röstade för att lämna EU

were those who actually benefited the most materially

var de som faktiskt skulle ha tjänat mest materiellt sett

from trade with the European Union.

på handeln med EU.

But the problem is that those people in those areas

Men problemet är att människorna i de områdena

didn't perceive themselves to be beneficiaries.

inte såg sig själva som förmånstagare.

They didn't believe that they were actually getting access

De trodde inte att de faktiskt fick tillgång

to material benefits of increased trade and increased mobility around the world.

till materiella fördelar av ökad handel och ökad rörlighet i världen.

I work on questions predominantly to do with refugees,

Jag arbetar mest med flyktingfrågor

and one of the ideas I spent a lot of my time preaching,

och en av de idéer som jag lägger mest tid att predika om,

mainly to developing countries around the world,

ofta i utvecklingsländer runt om i världen,

is that in order to encourage the integration of refugees,

är att för att stödja integrationen av flyktingar

we can't just benefit the refugee populations,

kan vi inte bara ge fördelar till flyktingar,

we also have to address the concerns of the host communities in local areas.

vi måste också ta tag i problemen för den mottagande lokalbefolkningen.

But in looking at that,

Om vi ser på det

one of the policy prescriptions is that we have to provide

så föreslår jag en policy som tillhandahåller

disproportionately better education facilities, health facilities,

oproportionerligt bättre utbildningsmöjligheter, vårdinrättningar,

access to social services

tillgång till social service

in those regions of high immigration

i de regioner som har hög invandring

to address the concerns of those local populations.

för att dämpa oron bland lokalbefolkningen.

But while we encourage that around the developing world,

Men medan vi uppmuntrar det i många utvecklingsländer

we don't take those lessons home

lever vi inte som vi lär här hemma

and incorporate them in our own societies.

och tar in det i våra samhällen.

Furthermore, if we're going to really take seriously

Om vi på allvar ska se till

the need to ensure people share in the economic benefits,

att alla får dra nytta av de ekonomiska fördelarna

our businesses and corporations need a model of globalization

så behöver våra företag också en modell för globalisering

that recognizes that they, too, have to take people with them.

som tar människors välfärd med i beräkningen.

The fourth and final idea I want to put forward

Den fjärde och sista idén som jag vill ta upp med er

is an idea that we need more responsible politics.

är att vi behöver mer ansvarsfull politik.

There's very little social science evidence

Det finns väldigt lite samhällsvetenskaplig forskning

that compares attitudes on globalization.

som jämför attityder till globalisering.

But from the surveys that do exist,

Men utifrån de undersökningar som finns

what we can see is there's huge variation across different countries

kan vi se att skillnaderna är stora mellan olika länder

and time periods in those countries

och tidsperioder i dessa länder

for attitudes and tolerance

för de attityder och den tolerans

of questions like migration and mobility on the one hand

man har inför frågor som migration och fri rörlighet å ena sidan

and free trade on the other.

och fri handel å andra sidan.

But one hypothesis that I think emerges from a cursory look at that data

Men en hypotes som jag tycker träder fram vid en hastig blick på siffrorna

is the idea that polarized societies are far less tolerant of globalization.

är att tanken att polariserade samhällen

är mycket mindre toleranta mot globalisering.

It's the societies like Sweden in the past,

Det är i samhällen som Sverige förr i tiden,

like Canada today,

som Kanada idag,

where there is a centrist politics,

där det finns en mittenpolitik,

where right and left work together,

där höger och vänster samarbetar,

that we encourage supportive attitudes towards globalization.

där stödjande attityder mot globalisering uppmuntras.

And what we see around the world today is a tragic polarization,

Det vi ser i världen idag är en tragisk polarisering,

a failure to have dialogue between the extremes in politics,

ett sammanbrott i dialogen mellan extremerna i politiken,

and a gap in terms of that liberal center ground

och ett tomrum i det liberala mittområdet

that can encourage communication and a shared understanding.

som kan uppmuntra kommunikation och en gemensam förståelse.

We might not achieve that today,

Vi kanske inte kan uppnå det idag,

but at the very least we have to call upon our politicians and our media

men vi kan iallafall uppmärksamma våra politiker och media på detta

to drop a language of fear and be far more tolerant of one another.

för att de ska sluta använda rädslans språk

och bli mycket mer toleranta mot varandra.

(Applause)

(Applåder)

These ideas are very tentative,

De här idéerna är bara en början,

and that's in part because this needs to be an inclusive and shared project.

och det är delvis för att det här

behöver vara ett inkluderande och delat projekt.

I am still British.

Jag är fortfarande brittisk.

I am still European.

Jag är fortfarande europé.

I am still a global citizen.

Jag är fortfarande en världsmedborgare.

For those of us who believe

Alla vi som tror

that our identities are not mutually exclusive,

att våra identiteter inte är ömsesidigt uteslutande

we have to all work together

behöver jobba tillsammans

to ensure that globalization takes everyone with us

för att se till att globaliseringen tar med sig alla människor

and doesn't leave people behind.

och inte lämnar någon kvar i sticket.

Only then will we truly reconcile democracy and globalization.

Bara då kan vi verkligen förena demokrati och globalisering.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)