The Beauty of What We'll Never Know | Pico Iyer | TED

Översättare: Nina Lindholm Granskare: Lisbeth Pekkari

One hot October morning,

En varm oktobermorgon,

I got off the all-night train

klev jag av nattåget

in Mandalay,

i Mandalay,

the old royal capital of Burma,

Burmas gamla kungliga huvudstad

now Myanmar.

som nu heter Myanmar.

And out on the street, I ran into a group of rough men

Och ute på gatan sprang jag på en grupp tuffa män

standing beside their bicycle rickshaws.

som stod bredvid sina cykelrikshor.

And one of them came up

Och en av dem kom fram

and offered to show me around.

och erbjöd sig att visa mig runt.

The price he quoted was outrageous.

Priset han föreslog var chockerande.

It was less than I would pay for a bar of chocolate at home.

Det var mindre än vad jag skulle betala för en chokladkaka hemma.

So I clambered into his trishaw,

Så jag klättrade in i hans riksha,

and he began pedaling us slowly between palaces and pagodas.

och han började sakta trampa oss mellan palats och pagoder.

And as he did, he told me how he had come to the city from his village.

Och medan han gjorde det, berättade han hur han kom till staden från sin by.

He'd earned a degree in mathematics.

Han hade tagit en examen i matematik.

His dream was to be a teacher.

Hans dröm var att bli lärare.

But of course, life is hard under a military dictatorship,

Men givetvis är livet svårt under ett militärt diktatorskap,

and so for now, this was the only way he could make a living.

så för tillfället var detta hans enda sätt att livnära sig på.

Many nights, he told me, he actually slept in his trishaw

Många nätter berättade han för mig att han faktiskt sov i sin riksha

so he could catch the first visitors off the all-night train.

så att han kunde fånga de första besökarna som steg av nattåget.

And very soon, we found that in certain ways,

Och väldigt snart fann vi att på vissa sätt,

we had so much in common --

hade vi så mycket gemensamt -

we were both in our 20s,

vi var båda i 20-årsåldern,

we were both fascinated by foreign cultures --

vi var båda fascinerade av andra kulturer

that he invited me home.

att han bjöd med mig hem.

So we turned off the wide, crowded streets,

Så vi avvek från de breda, packade gatorna,

and we began bumping down rough, wild alleyways.

och började guppa fram i tuffa, vilda gränder.

There were broken shacks all around.

Det fanns söndriga hyddor överallt.

I really lost the sense of where I was,

Jag förlorade verkligen känslan för var jag var,

and I realized that anything could happen to me now.

och jag insåg att vad som helst skulle kunna hända mig nu.

I could get mugged or drugged

Jag skulle kunna rånas eller bli drogad

or something worse.

eller något värre.

Nobody would know.

Ingen skulle veta om det.

Finally, he stopped and led me into a hut,

Till slut stannade han och ledde mig till en hydda,

which consisted of just one tiny room.

som endast bestod av ett enda litet rum.

And then he leaned down,

Och sedan lutade han sig ner,

and reached under his bed.

och sträckte sig under sin säng.

And something in me froze.

Och något i mig frös till.

I waited to see what he would pull out.

Jag väntade på att få se vad han drog ut.

And finally he extracted a box.

Och till slut tog han fram en låda.

Inside it was every single letter he had ever received

Inuti den fanns vartenda brev som han någonsin fått

from visitors from abroad,

från besökare från utlandet,

and on some of them he had pasted

och på några av dem hade han klistrat fast

little black-and-white worn snapshots

små svart-vita slitna ögonblicksbilder

of his new foreign friends.

av hans nya utländska vänner.

So when we said goodbye that night,

Så när vi sa hejdå den kvällen,

I realized he had also shown me

insåg jag att han också visat mig

the secret point of travel,

den hemliga poängen med att resa,

which is to take a plunge,

vilket är att dyka i,

to go inwardly as well as outwardly

att gå inåt så väl som utåt

to places you would never go otherwise,

till platser man aldrig skulle besöka annars,

to venture into uncertainty,

att ge sig in i osäkerheten,

ambiguity,

tvetydligheten,

even fear.

till och med rädslan.

At home, it's dangerously easy

Hemma är det farligt lätt

to assume we're on top of things.

att anta att vi har kontroll över saker.

Out in the world, you are reminded every moment that you're not,

Ute i världen påminns man varje gång som man inte är det,

and you can't get to the bottom of things, either.

och du kan inte gå till botten med saker heller.

Everywhere, "People wish to be settled,"

Överallt vill folk "stadga sig,"

Ralph Waldo Emerson reminded us,

Ralph Waldo Emerson påminde oss,

"but only insofar as we are unsettled

"men endast så länge vi inte är stadgade

is there any hope for us."

finns det något hopp för oss."

At this conference, we've been lucky enough

På den här konferensen, har vi varit tursamma nog

to hear some exhilarating new ideas and discoveries

att höra några spännande nya idéer och upptäckter

and, really, about all the ways

och, faktiskt, om alla de sätt

in which knowledge is being pushed excitingly forwards.

som kunskap spännande skjuts framåt.

But at some point, knowledge gives out.

Men vid någon punkt tar kunskapen slut.

And that is the moment

Och det är punkten

when your life is truly decided:

där ditt liv verkligen avgörs:

you fall in love;

du blir kär;

you lose a friend;

du förlorar en vän;

the lights go out.

du lämnar stället.

And it's then, when you're lost or uneasy or carried out of yourself,

Och det är då, när du är vilse, orolig eller bortförd från dig själv,

that you find out who you are.

som du får reda på vem du är.

I don't believe that ignorance is bliss.

Jag tror inte att okunnighet är salighet.

Science has unquestionably made our lives

Vetenskap har tveklöst gjort våra liv

brighter and longer and healthier.

ljusare, längre och hälsosammare.

And I am forever grateful to the teachers who showed me the laws of physics

Och jag är evigt tacksam de lärare som visade mig fysikens lagar

and pointed out that three times three makes nine.

och påpekade att tre gånger tre blir nio.

I can count that out on my fingers

Jag kan räkna det på mina fingrar

any time of night or day.

vilken tid på som helst på dygnet.

But when a mathematician tells me

Men när en matematiker säger till mig

that minus three times minus three makes nine,

att minus tre gånger minus tre blir nio,

that's a kind of logic that almost feels like trust.

är det en sorts logik som känns som tillit.

The opposite of knowledge, in other words, isn't always ignorance.

Motsatsen till kunskap är med andra ord inte alltid okunnighet.

It can be wonder.

Det kan vara under.

Or mystery.

Eller mystik.

Possibility.

Möjligheter.

And in my life, I've found it's the things I don't know

I mitt liv har jag förstått att de saker jag inte vet om

that have lifted me up and pushed me forwards

har lyft mig och tryckt mig framåt

much more than the things I do know.

mycket mer än de saker jag redan känner till.

It's also the things I don't know

Det är också de saker jag inte känner till

that have often brought me closer to everybody around me.

som ofta fört mig närmare alla runtomkring mig.

For eight straight Novembers, recently,

I åtta raka november-månader, nyligen,

I traveled every year across Japan with the Dalai Lama.

reste jag varje år genom Japan med Dalai Lama.

And the one thing he said every day

Och den sak som han sa varje dag

that most seemed to give people reassurance and confidence

som mest verkade ge människor trygghet och förtroende

was, "I don't know."

var "jag vet inte."

"What's going to happen to Tibet?"

"Vad kommer hända med Tibet?"

"When are we ever going to get world peace?"

"När ska vi få världsfred?"

"What's the best way to raise children?"

"Hur uppfostrar man barn på bästa sätt?"

"Frankly," says this very wise man,

"Ärligt talat," säger den mycket visa mannen,

"I don't know."

"jag vet inte."

The Nobel Prize-winning economist Daniel Kahneman

Den nobelprisvinnande ekonomen Daniel Kahneman,

has spent more than 60 years now researching human behavior,

har lagt ner mer än 60 år på att forska i mänskligt beteende,

and his conclusion is

och hans slutsats är

that we are always much more confident of what we think we know

att vi alltid är mycket mer säkra på vad vi tror att vi vet

than we should be.

än vad vi borde vara.

We have, as he memorably puts it,

Vi har, som han minnesvärt sagt,

an "unlimited ability to ignore our ignorance."

en "obegränsad förmåga att bortse från vår okunnighet."

We know -- quote, unquote -- our team is going to win this weekend,

Vi vet - citat, slutcitat - att vårt lag kommer vinna denna helg,

and we only remember that knowledge

och vi kommer bara ihåg den kunskapen

on the rare occasions when we're right.

vid de sällsynta tillfällena då vi har rätt.

Most of the time, we're in the dark.

För det mesta svävar vi i ovisshet.

And that's where real intimacy lies.

Och det är där som den sanna intimiteten ligger.

Do you know what your lover is going to do tomorrow?

Vet du vad din älskare kommer göra imorgon?

Do you want to know?

Vill du veta?

The parents of us all, as some people call them,

Allas våra föräldrar, som vissa kallar dem,

Adam and Eve,

Adam och Eva,

could never die, so long as they were eating from the tree of life.

kunde aldrig dö, så länge de åt från livets träd.

But the minute they began nibbling

Men så fort de började käka

from the tree of the knowledge of good and evil,

från trädet som ger kunskap om gott och ont,

they fell from their innocence.

föll de från sin oskuld.

They grew embarrassed and fretful,

De blev generade och missnöjda,

self-conscious.

självmedvetna.

And they learned, a little too late, perhaps,

Och de lärde sig, kanske lite för sent,

that there are certainly some things that we need to know,

att det verkligen finns vissa saker som vi måste veta,

but there are many, many more that are better left unexplored.

men det finns många, långt fler som inte bör utforskas.

Now, when I was a kid,

När jag var liten, visste jag allt, förstås.

I knew it all, of course.

I had been spending 20 years in classrooms collecting facts,

Jag hade tillbringat 20 år i klassrum, samlat in fakta,

and I was actually in the information business,

och jag befann mig faktiskt i informationsbranschen,

writing articles for Time Magazine.

och skrev artiklar åt Time Magazine.

And I took my first real trip to Japan for two-and-a-half weeks,

Och jag reste till Japan för första gången och stannade i två och en halv vecka,

and I came back with a 40-page essay

och kom tillbaka med en uppsats på 40 sidor

explaining every last detail about Japan's temples,

där jag förklarade varenda liten detalj om Japans tempel,

its fashions, its baseball games,

dess mode, baseballspel,

its soul.

dess själ.

But underneath all that,

Men under allt det,

something that I couldn't understand

fanns det något jag inte kunde förstå

so moved me for reasons I couldn't explain to you yet,

som rörde mig så, av anledningar jag inte kan förklara för er,

that I decided to go and live in Japan.

att jag beslutade att bo i Japan.

And now that I've been there for 28 years,

Och nu när jag varit där i 28 år,

I really couldn't tell you very much at all

kan jag inte säga mycket alls

about my adopted home.

om mitt adopterade hem.

Which is wonderful,

Vilket är underbart,

because it means every day I'm making some new discovery,

för det betyder att jag varje dag gör en ny upptäckt,

and in the process,

och under tiden,

looking around the corner and seeing the hundred thousand things

ser jag runt hörnet på hundratusentals saker

I'll never know.

som jag aldrig kommer veta.

Knowledge is a priceless gift.

Kunskap är en ovärderlig gåva.

But the illusion of knowledge can be more dangerous than ignorance.

Men illusionen om kunskap kan vara farligare än okunnighet.

Thinking that you know your lover

Att tro att du känner din älskare

or your enemy

eller din fiende

can be more treacherous

kan vara mer förrädiskt

than acknowledging you'll never know them.

än att erkänna att du aldrig kommer känna dem.

Every morning in Japan, as the sun is flooding into our little apartment,

Varje morgon i Japan, när solen strålar in i vår lilla lägenhet,

I take great pains not to consult the weather forecast,

gör jag mig besväret att inte titta på väderprognosen,

because if I do,

för om jag gör det,

my mind will be overclouded, distracted,

kommer mitt huvud vara förmörkat, distraherat,

even when the day is bright.

även när dagen är ljus.

I've been a full-time writer now for 34 years.

Jag har varit heltidsskribent i 34 år.

And the one thing that I have learned

Och den sak som jag lärt mig

is that transformation comes when I'm not in charge,

är att transformation kommer när det inte är jag som bestämmer,

when I don't know what's coming next,

när jag inte vet som kommer hända härnäst,

when I can't assume I am bigger than everything around me.

när jag inte kan anta att jag är större än allt runtom mig.

And the same is true in love

Och samma sak gäller i kärlek

or in moments of crisis.

eller vid kristillfällen.

Suddenly, we're back in that trishaw again

Plötsligt är vi tillbaka i rikshan igen

and we're bumping off the broad, well-lit streets;

och vi guppar bort från de stora, välupplysta vägarna;

and we're reminded, really, of the first law of travel

och vi påminns, faktiskt, om resandets första lag

and, therefore, of life:

och därför, om livet:

you're only as strong as your readiness to surrender.

du är bara så stark som din villighet att ge upp.

In the end, perhaps,

I slutet, kanske,

being human

är att vara mänsklig

is much more important

mycket viktigare

than being fully in the know.

än att ha fullständiga kunskaper.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)