What I learned from 2,000 obituaries | Lux Narayan

Översättare: Lisbeth Pekkari Granskare: Annika Bidner

Joseph Keller used to jog around the Stanford campus,

Joseph Keller brukade jogga runt campus på Stanford,

and he was struck by all the women jogging there as well.

och han noterade alla de kvinnor som också joggade där.

Why did their ponytails swing from side to side like that?

Varför svängde deras hästsvansar från sida till sida på det där viset?

Being a mathematician, he set out to understand why.

Som matematiker bestämde han sig för att ta reda på det.

(Laughter)

(Skratt)

Professor Keller was curious about many things:

Professor Keller var nyfiken på många saker:

why teapots dribble

varför tekannor droppar

or how earthworms wriggle.

eller hur daggmaskar slingrar sig.

Until a few months ago, I hadn't heard of Joseph Keller.

För ett par månader sedan kände jag inte till Joseph Keller.

I read about him in the New York Times,

Jag läste om honom i New York Times,

in the obituaries.

bland dödsrunorna.

The Times had half a page of editorial dedicated to him,

The Times hade en halvsidesartikel tillägnad honom,

which you can imagine is premium space for a newspaper of their stature.

vilket, som ni förstår, är ett förstklassigt utrymme i en sådan tidning.

I read the obituaries almost every day.

Jag läser dödsrunorna nästan varje dag.

My wife understandably thinks I'm rather morbid

Min fru tycker, förståeligt nog, att jag är ganska morbid

to begin my day with scrambled eggs and a "Let's see who died today."

som börjar min dag med äggröra och, "Låt oss se vem som dog idag."

(Laughter)

(Skratt)

But if you think about it,

Men om man tänker på det,

the front page of the newspaper is usually bad news,

så innehåller ju tidningarnas förstasidor oftast dåliga nyheter,

and cues man's failures.

och visar på människans misslyckanden.

An instance where bad news cues accomplishment

En plats där dåliga nyheter visar på bedrifter

is at the end of the paper, in the obituaries.

är i slutet av tidningen, i dödsrunorna.

In my day job,

På mitt jobb

I run a company that focuses on future insights

leder jag ett företag som fokuserar på framtida insikter

that marketers can derive from past data --

som marknadsförare kan få utifrån tidigare data -

a kind of rearview-mirror analysis.

ett slags backspegelsanalys.

And we began to think:

Och vi började fundera,

What if we held a rearview mirror to obituaries from the New York Times?

tänk om vi höll upp en backspegel mot dödsrunorna i New York Times.

Were there lessons on how you could get your obituary featured --

Fanns det lärdomar där om hur man kan få sin dödsruna som en skriven artikel -

even if you aren't around to enjoy it?

även om man själv inte får uppleva det?

(Laughter)

(Skratt)

Would this go better with scrambled eggs?

Skulle detta passa bättre med äggröra?

(Laughter)

(Skratt)

And so, we looked at the data.

Så, vi tittade på datan.

2,000 editorial, non-paid obituaries

2 000 artiklar, ej köpta dödsrunor

over a 20-month period between 2015 and 2016.

under 20 månader från 2015 till 2016.

What did these 2,000 deaths -- rather, lives -- teach us?

Vad lärde vi oss

av dessa 2 000 dödsfall, eller snarare, liv?

Well, first we looked at words.

Först tittade vi på orden.

This here is an obituary headline.

Detta är en rubrik i en dödsruna.

This one is of the amazing Lee Kuan Yew.

Det handlar om den fantastiske Lee Kuan Yew.

If you remove the beginning and the end,

Om man tar bort början och slutet

you're left with a beautifully worded descriptor

så får man en vackert formulerad beskrivning

that tries to, in just a few words, capture an achievement or a lifetime.

som i några få ord försöker fånga en bedrift eller en livstid.

Just looking at these is fascinating.

Det är fascinerande att titta på dem.

Here are a few famous ones, people who died in the last two years.

Här är några kända, för människor som dog de senaste två åren.

Try and guess who they are.

Försök gissa vilka de är.

[An Artist who Defied Genre]

[En artist som trotsade genrer]

That's Prince.

Det är Prince.

[Titan of Boxing and the 20th Century]

[1900-talets boxningsjätte]

Oh, yes.

O ja.

[Muhammad Ali]

[Muhammad Ali]

[Groundbreaking Architect]

[Banbrytande arkitekt]

Zaha Hadid.

Zaha Hadid.

So we took these descriptors

Vi tog dessa beskrivningar

and did what's called natural language processing,

och gjorde något som kallas naturlig språkbehandling,

where you feed these into a program,

där man matar in dem i ett program,

it throws out the superfluous words --

den sållar ut överflödiga ord -

"the," "and," -- the kind of words you can mime easily in "Charades," --

"den", "och" - ord som man enkelt kan mima när man leker charader -

and leaves you with the most significant words.

och lämnar kvar de mest betydelsefulla orden.

And we did it not just for these four,

Vi gjorde det inte bara för dessa fyra,

but for all 2,000 descriptors.

utan för alla 2 000 beskrivningarna.

And this is what it looks like.

Och så här ser det ut.

Film, theatre, music, dance and of course, art, are huge.

Film, teater, musik, dans och konst förstås, de är stora.

Over 40 percent.

Mer än 40 procent.

You have to wonder why in so many societies

Man undrar ju varför vi, i så många samhällen,

we insist that our kids pursue engineering or medicine or business or law

uppmanar våra barn att jobba

som ingenjörer, läkare, affärsmän, jurister

to be construed as successful.

för att ses som framgångsrika.

And while we're talking profession,

Och när vi ändå pratar om yrke,

let's look at age --

låt oss titta på ålder -

the average age at which they achieved things.

den genomsnittliga åldern för bedrifter.

That number is 37.

Den är 37.

What that means is, you've got to wait 37 years ...

Det innebär att du måste vänta 37 år ...

before your first significant achievement that you're remembered for --

innan den första bedrift som du blir ihågkommen för,

on average --

i genomsnitt,

44 år senare, när du dör vid 81 års ålder,

44 years later, when you die at the age of 81 --

on average.

i genomsnitt.

(Laughter)

(Skratt)

Talk about having to be patient.

Snacka om att behöva ha tålamod.

(Laughter)

(Skratt)

Of course, it varies by profession.

Det varierar förstås mellan yrken.

If you're a sports star,

Är du idrottsstjärna

you'll probably hit your stride in your 20s.

når du förmodligen toppen i 20-årsåldern.

And if you're in your 40s like me,

Och är du i 40-årsåldern, som jag,

you can join the fun world of politics.

kan du hoppa in i den roliga politiken.

(Laughter)

(Skratt)

Politicians do their first and sometimes only commendable act in their mid-40s.

Politiker gör sin första, och ibland enda berömvärda handling i 40-årsåldern.

(Laughter)

(Skratt)

If you're wondering what "others" are,

Om du undrar vad "övriga" är,

here are some examples.

så är detta några exempel.

Isn't it fascinating, the things people do

Visst är det fascinerande, det folk gör

and the things they're remembered for?

och vad de blir ihågkomna för?

(Laughter)

(Skratt)

Our curiosity was in overdrive,

Vår nyfikenhet var uppskruvad till max,

and we desired to analyze more than just a descriptor.

och vi ville analysera mer än bara en beskrivning.

So, we ingested the entire first paragraph of all 2,000 obituaries,

Så vi tog hela första stycket i alla 2 000 dödsrunorna,

but we did this separately for two groups of people:

men vi gjorde det uppdelat i två grupper av människor:

people that are famous and people that are not famous.

kända människor och okända människor.

Famous people -- Prince, Ali, Zaha Hadid --

Kända människor - Prince, Ali, Zaha Hadid -

people who are not famous are people like Jocelyn Cooper,

okända människor är såna som Jocelyn Cooper,

Reverend Curry

pastor Curry

or Lorna Kelly.

eller Lorna Kelly.

I'm willing to bet you haven't heard of most of their names.

Jag slår vad om att du inte känner till de flesta av dessa namn.

Amazing people, fantastic achievements, but they're not famous.

Otroliga människor, fantastiska bedrifter, men de är inte kända.

So what if we analyze these two groups separately --

Så vad händer om vi analyserar grupperna var för sig -

the famous and the non-famous?

de kända och de okända?

What might that tell us?

Vad kan det säga oss?

Take a look.

Titta.

Two things leap out at me.

Två saker sticker ut.

First:

För det första:

"John."

"John."

(Laughter)

(Skratt)

Anyone here named John should thank your parents --

Alla här som heter John borde tacka sina föräldrar -

(Laughter)

(Skratt)

and remind your kids to cut out your obituary when you're gone.

och påminna barnen om att klippa ut dödsrunan när ni är borta.

And second:

Och för det andra:

"help."

"hjälp."

We uncovered, many lessons from lives well-led,

Vi upptäckte många lärdomar från väl levda liv,

and what those people immortalized in print could teach us.

och vad dessa människor, förevigade i skrift, kan lära oss.

The exercise was a fascinating testament to the kaleidoscope that is life,

Övningen var ett fascinerande bevis på livets kalejdoskop,

and even more fascinating

och än mer fascinerande

was the fact that the overwhelming majority of obituaries

var att en överväldigande majoritet av dödsrunorna,

featured people famous and non-famous,

handlade om kända och okända människor,

who did seemingly extraordinary things.

som till synes gjorde enastående saker.

They made a positive dent in the fabric of life.

De lämnade ett positivt märke på livets väv.

They helped.

De hjälpte till.

So ask yourselves as you go back to your daily lives:

Så fråga dig själv, när du återgår till ditt vardagsliv:

How am I using my talents to help society?

Hur använder jag mina förmågor för att hjälpa samhället?

Because the most powerful lesson here is,

För den starkaste lärdomen här är,

if more people lived their lives trying to be famous in death,

om fler människor levde sina liv för att bli berömda efter döden,

the world would be a much better place.

så skulle världen vara mycket bättre.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)