Why we need the explorers | Brian Cox

Översättare: Jonas Hedberg Granskare: Johan Cegrell

We live in difficult and challenging

Vi lever i svåra och utmanande

economic times, of course.

ekonomiska tider, som bekant.

And one of the first victims

Och ett av de första offren

of difficult economic times,

vid ekonomiskt svåra tider,

I think, is public spending of any kind,

enligt mig, är statliga utgifter av alla slag,

but certainly in the firing line at the moment

men det som framför allt blir lidande för tillfället

is public spending for science,

är budgeten för vetenskap,

and particularly curiosity-led science

och speciellt forskning och vetenskap driven av nyfikenhet

and exploration.

och utforskning.

So I want to try and convince you in about 15 minutes

Så, jag vill försöka övertyga er på ungefär 15 minuter

that that's a ridiculous

att det är en befängd

and ludicrous thing to do.

och löjlig sak att göra.

But I think to set the scene,

Men för att slå an tonen,

I want to show -- the next slide is not my attempt

vill jag visa -- nästa diabild är inte mitt försök

to show the worst TED slide in the history of TED,

att visa den sämsta diabilden i TED´s historia,

but it is a bit of a mess.

men den är lite rörig.

(Laughter)

(Skratt)

But actually, it's not my fault; it's from the Guardian newspaper.

Men det är faktiskt inte mitt fel, den är tagen ifrån tidningen the Guardian.

And it's actually a beautiful demonstration

Och den är faktiskt en vacker uppvisning

of how much science costs.

av forskningens kostnad.

Because, if I'm going to make the case

Om jag ska argumentera för

for continuing to spend on curiosity-driven science and exploration,

fortsatta anslag till vetenskap driven av nyfikenhet och utforskning,

I should tell you how much it costs.

borde jag också berätta hur mycket det kostar.

So this is a game called "spot the science budgets."

Den här leken kallas "var är vetenskapsbudgeten."

This is the U.K. government spend.

Det här är Storbrittaniens statsbudget.

You see there, it's about 620 billion a year.

Ni ser där, att den är på ca 620 miljarder per år.

The science budget is actually --

Vetenskapsbudgeten är faktiskt --

if you look to your left, there's a purple set of blobs

om ni tittar till vänster, ser ni en samling lila cirklar

and then yellow set of blobs.

bredvid en samling gula cirklar.

And it's one of the yellow set of blobs

Och det är en av de gula cirklarna

around the big yellow blob.

kring den stora gula cirkeln.

It's about 3.3 billion pounds per year

Det är ungefär 3.3 miljarder pund per år

out of 620 billion.

av 620 miljarder.

That funds everything in the U.K.

Det finansierar allting i Storbrittanien

from medical research, space exploration,

från medicinsk forskning, rymdutforskning,

where I work, at CERN in Geneva, particle physics,

där jag jobbar, på CERN i Genéve, partikelfysik,

engineering, even arts and humanities,

ingenjörskonst, till och med kultur, konst och humanoria,

funded from the science budget,

allt finansierat från vetenskapsbudgeten,

which is that 3.3 billion, that little, tiny yellow blob

som är på 3.3 miljarder, den där lilla, lilla, gula cirkeln

around the orange blob at the top left of the screen.

runt den oranga cirkeln i det övre vänstra hörnet på skärmen.

So that's what we're arguing about.

Det är den vi diskuterar om.

That percentage, by the way, is about the same

Den procenten är för övrigt ungefär den samma

in the U.S. and Germany and France.

i USA, Tyskland och Frankrike.

R&D in total in the economy,

Forskning och Utveckling i den totala ekonomin,

publicly funded, is about

statligt finansierat, är ungefär

0.6 percent of GDP.

0.6 procent av GNP.

So that's what we're arguing about.

Så det är det vi diskuterar om.

The first thing I want to say,

Det första jag vill säga,

and this is straight from "Wonders of the Solar System,"

och det här är taget från "Wonders of the Solar System,"

is that our exploration of the solar system and the universe

är att vår utforskning av solsystemet och universum

has shown us that it is indescribably beautiful.

har visat oss att att det är obeskrivligt vackert.

This is a picture that actually was sent back

Det här är faktiskt en bild skickad

by the Cassini space probe around Saturn,

från Cassini-rymdsonden som cirkulerar kring Saturnus,

after we'd finished filming "Wonders of the Solar System."

efter att vi hade avslutat inspelningen av "Wonders of the Solar System."

So it isn't in the series.

Så den är inte med i serien.

It's of the moon Enceladus.

På bilden ser vi månen Enceladus.

So that big sweeping, white

Så det där stora svepande, vita

sphere in the corner is Saturn,

klotet i hörnet är Saturnus,

which is actually in the background of the picture.

som faktiskt är i bakgrunden av bilden.

And that crescent there is the moon Enceladus,

Och den där halvmånen är Enceladus,

which is about as big as the British Isles.

som är ungefär lika stor som de brittiska öarna.

It's about 500 kilometers in diameter.

Den är ungefär 500 km i diameter.

So, tiny moon.

Alltså, en liten, liten måne.

What's fascinating and beautiful ...

Det som är fascinerande och vackert ...

this an unprocessed picture, by the way, I should say,

för övrigt värt att nämna är att den här bilden inte redigerad.

it's black and white, straight from Saturnian orbit.

Den är i svart-vitt, direkt från Saturnus omlopp.

What's beautiful is, you can probably see on the limb there

Det vackra är, ni kan säkert se det längst kanten där

some faint, sort of,

nån slags, vag,

wisps of almost smoke

nästan dimmliknande rök

rising up from the limb.

som reser sig från ytan.

This is how we visualize that in "Wonders of the Solar System."

Så här visualiserade vi det i "Wonders of the Solar System."

It's a beautiful graphic.

Det är en fantastisk visualisering.

What we found out were that those faint wisps

Det vi fann var att denna dimmliknande rök

are actually fountains of ice

i själva verket var isfontäner

rising up from the surface of this tiny moon.

som steg upp ifrån den här lilla, lilla månens yta.

That's fascinating and beautiful in itself,

Det är fascinerande och fantastiskt i sig,

but we think that the mechanism

men vi tror att mekanismen

for powering those fountains

som driver dessa fontäner

requires there to be lakes of liquid water

förutsätter att det finns sjöar av flytande vatten

beneath the surface of this moon.

under denna månes yta.

And what's important about that

Och det viktiga med det faktumet

is that, on our planet, on Earth,

är att, på vår planet, Jorden,

wherever we find liquid water,

vart vi än finner flytande vatten,

we find life.

finner vi liv.

So, to find strong evidence

Så, att hitta starka bevis

of liquid, pools of liquid, beneath the surface of a moon

för vätska, samlingar med vätska, under en månes yta

750 million miles away from the Earth

1,2 miljarder km från Jorden

is really quite astounding.

är faktiskt häpnadsväckande.

So what we're saying, essentially,

Så det vi i grunden säger,

is maybe that's a habitat for life in the solar system.

är att det kanske är ett hem för liv i solsystemet.

Well, let me just say, that was a graphic. I just want to show this picture.

Ok, låt mig bara säga, det där var en animerad sekvens. Jag vill bara visa den här bilden.

That's one more picture of Enceladus.

Det är ytterligare en bild av Enceladus.

This is when Cassini flew beneath Enceladus.

Den är tagen när Cassini flög under Enceladus.

So it made a very low pass,

Så den gjorde en väldigt låg genomfart,

just a few hundred kilometers above the surface.

bara några hundratals kilometer över ytan.

And so this, again, a real picture of the ice fountains rising up into space,

Återigen, en faktisk bild av hur isfontänerna stiger upp mot rymden,

absolutely beautiful.

helt fantastiskt.

But that's not the prime candidate for life in the solar system.

Men Enceladus är inte första valet när det gäller liv i solsystemet.

That's probably this place,

Det är förmodligen det här stället,

which is a moon of Jupiter, Europa.

Jupiters måne, Europa.

And again, we had to fly to the Jovian system

Och återigen var vi tvungna att ta oss till Jupiter

to get any sense that this moon, as most moons,

för att förstå att denna måne, precis som de flesta andra månar,

was anything other than a dead ball of rock.

var allt annat än ett dött stenklot.

It's actually an ice moon.

Det är faktiskt en ismåne.

So what you're looking at is the surface of the moon Europa,

Så det ni ser är månen Europas´s yta,

which is a thick sheet of ice, probably a hundred kilometers thick.

vilken består av ett tjockt lager is, förmodligen hundra kilometer tjockt.

But by measuring the way that

Men efter att ha mätt hur

Europa interacts

Europa interagerar

with the magnetic field of Jupiter,

med Jupiters magnetfält,

and looking at how those cracks in the ice

och genom att titta på hur sprickorna i isen

that you can see there on that graphic move around,

som ni ser på bilden, rör sig omkring,

we've inferred very strongly

så har vi dragit slutsatsen

that there's an ocean of liquid surrounding

att det finns ett hav av vätska som omger

the entire surface of Europa.

Europas hela yta.

So below the ice, there's an ocean of liquid around the whole moon.

Så under isen, finns ett hav av vätska runt hela månen.

It could be hundreds of kilometers deep, we think.

Vi tror att det kan vara hundratals kilometer djupt.

We think it's saltwater, and that would mean that

Vi tror att det består av saltvatten, och det skulle innebära att

there's more water on that moon of Jupiter

det finns mer vatten på den månen

than there is in all the oceans of the Earth combined.

än vad det finns i alla hav på Jorden tillsammans.

So that place, a little moon around Jupiter,

Så det stället, en liten månen kring Jupiter,

is probably the prime candidate

är förmodligen första valet

for finding life on a moon

för att hitta liv på en måne

or a body outside the Earth, that we know of.

eller en himlakropp bortom Jorden, som vi känner till.

Tremendous and beautiful discovery.

En oerhört vacker upptäckt.

Our exploration of the solar system

Vår utforskning av solsystemet

has taught us that the solar system is beautiful.

har lärt oss att solsystemet är vackert.

It may also have pointed the way to answering

Utforskningen kan också ha lett till svaret

one of the most profound questions that you can possibly ask,

på en av de djupaste frågorna vi möjligen kan ställa oss,

which is: "Are we alone in the universe?"

"Är vi ensamma i universum?"

Is there any other use to exploration and science,

Finns det någon annan användning av utforskning och vetenskap,

other than just a sense of wonder?

förutom att stilla våran nyfikenhet?

Well, there is.

Faktum är att det faktiskt gör det.

This is a very famous picture

Det här är ett väldigt känt fotografi

taken, actually, on my first Christmas Eve,

som faktiskt togs, på min första Julafton,

December 24th, 1968,

24 December, 1968,

when I was about eight months old.

när jag var knappt åtta månader gammal.

It was taken by Apollo 8

Den togs av Apollo Eight

as it went around the back of the moon.

när den tog sig runt månen.

Earthrise from Apollo 8.

Jorden stiger, från Apollo 8.

A famous picture; many people have said that it's the picture

Ett välkänt fotografi; många anser att det är bilden

that saved 1968,

som räddade 1968,

which was a turbulent year --

som var ett turbulent år --

the student riots in Paris,

studentupproren i Paris,

the height of the Vietnam War.

Vietnamkriget var i full färd.

The reason many people think that about this picture,

Anledningen till att många anser detta om den här bilden,

and Al Gore has said it many times, actually, on the stage at TED,

och Al Gore har sagt det många gånger, faktiskt, på TED´s scen,

is that this picture, arguably, was

är att den här bilden enligt många, var

the beginning of the environmental movement.

början på miljörörelsen.

Because, for the first time,

Därför att, för första gången,

we saw our world,

såg vi våran värld,

not as a solid, immovable,

inte som, ett solidt, orörligt,

kind of indestructible place,

slags oförstörbart ställe,

but as a very small, fragile-looking world

men som en väldigt liten, skör värld

just hanging against the blackness of space.

hängandes mot rymdens svärta.

What's also not often said

Något som sällan nämns

about the space exploration, about the Apollo program,

angående utforskningen av rymden, angående Apolloprogramet,

is the economic contribution it made.

är det ekonomiska bidrag det stod för.

I mean while you can make arguments that it was wonderful

Jag menar, även om man kan hävda att det var en fantastisk

and a tremendous achievement

bedrift

and delivered pictures like this,

som levererade bilder som den här,

it cost a lot, didn't it?

så kostade det ju därefter, eller hur?

Well, actually, many studies have been done

Faktum är att många studier har genomförts

about the economic effectiveness,

kring den ekonomiska effektiviteten,

the economic impact of Apollo.

Apollos ekonomiska genomslagskraft.

The biggest one was in 1975 by Chase Econometrics.

Den största genomfördes 1975 av Chase Econometrics.

And it showed that for every $1 spent on Apollo,

Den visade att för varje dollar som spenderades på Apollo,

14 came back into the U.S. economy.

fick USA´s ekonomi tillbaka 14 dollar.

So the Apollo program paid for itself

Apolloprogrammet betalade med andra ord för sig självt

in inspiration,

genom inspiration,

in engineering, achievement

genom ingengörskonst, bedrifter

and, I think, in inspiring young scientists and engineers

och, enligt mig, genom att inspirera unga vetenskapsmän och ingenjörer

14 times over.

14 gånger om.

So exploration can pay for itself.

Så, utforskning kan vara självförsörjande.

What about scientific discovery?

Och om vetenskapliga upptäcker?

What about driving innovation?

Och om att driva innovationer framåt?

Well, this looks like a picture of virtually nothing.

Ok, det här ser ut som en bild av nästan ingenting.

What it is, is a picture of the spectrum

Det är faktiskt en bild av vätes

of hydrogen.

spektrum.

See, back in the 1880s, 1890s,

Ni förstår, under 1880-1890 talet,

many scientists, many observers,

så tittade många vetenskapsmän och observatörer,

looked at the light given off from atoms.

på ljuset som avges från atomer.

And they saw strange pictures like this.

Och de såg underliga bilder som den här.

What you're seeing when you put it through a prism

Det man ser när man bryter ljuset genom ett prisma

is that you heat hydrogen up and it doesn't just glow

är att man hettar upp väte och det glöder inte bara

like a white light,

som vitt ljus,

it just emits light at particular colors,

den avger bara ljus vid specifika färger,

a red one, a light blue one, some dark blue ones.

en röd, en ljusblå, några mörkblåa.

Now that led to an understanding of atomic structure

Det ledde till en förståelse för atomers struktur

because the way that's explained

därför att sättet som det förklaras på

is atoms are a single nucleus

är att atomer är ensamma kärnor

with electrons going around them.

med elektroner i omlopp kring dem.

And the electrons can only be in particular places.

Och att elektronerna bara kan vara på vissa givna platser.

And when they jump up to the next place they can be,

Och när de hoppar upp till nästa givna plats de kan befinna sig på

and fall back down again,

och faller ner igen,

they emit light at particular colors.

så avger de ljus med specifika färger.

And so the fact that atoms, when you heat them up,

Det faktum att atomer, när de hettas upp,

only emit light at very specific colors,

bara avger ljus vid specifika färger,

was one of the key drivers

var en av de centrala orsakerna

that led to the development of the quantum theory,

som ledde till utvecklingen av kvantteorien,

the theory of the structure of atoms.

teorien om atomers struktur.

I just wanted to show this picture because this is remarkable.

Jag ville bara visa den här bilden eftersom den är anmärkningsvärd.

This is actually a picture of the spectrum of the Sun.

Det här är faktiskt en bild av Solens spektrum.

And now, this is a picture of atoms in the Sun's atmosphere

Och det här är en bild av atomer i Solens atmosfär

absorbing light.

som absorberar ljus.

And again, they only absorb light at particular colors

Återigen, de absorberar bara ljus vid specifika färger

when electrons jump up and fall down,

när elektroner hoppar upp och faller ner,

jump up and fall down.

hoppar upp och faller ner.

But look at the number of black lines in that spectrum.

Men titta på antalet svarta linjer i det spektrumet.

And the element helium

Och ämnet helium

was discovered just by staring at the light from the Sun

upptäcktes genom att observera ljuset som kom från Solen

because some of those black lines were found

eftersom vissa av de svarta linjerna som upptäcktes

that corresponded to no known element.

återfanns inte i något då känt ämne.

And that's why helium's called helium.

Och det är därför helium kallas just helium.

It's called "helios" -- helios from the Sun.

Det kallas "helios" -- helios från Solen.

Now, that sounds esoteric,

Visst låter det esoteriskt,

and indeed it was an esoteric pursuit,

och visst var det en esoterisk sysselsättning,

but the quantum theory quickly led

men kvantteorin ledde snabbt

to an understanding of the behaviors of electrons in materials

till en förståelse för elektroners egenskaper i material,

like silicon, for example.

till exempel i kisel.

The way that silicon behaves,

Sättet som kisel beter sig på,

the fact that you can build transistors,

faktumet att man kan bygga transistorer,

is a purely quantum phenomenon.

är helt och hållet ett kvantfenomen.

So without that curiosity-driven

Så utan den av nyfikenhet drivna,

understanding of the structure of atoms,

förståelsen för atomers struktur,

which led to this rather esoteric theory, quantum mechanics,

som ledde till denna något esoteriska teori, kvantmekanik,

then we wouldn't have transistors, we wouldn't have silicon chips,

skulle vi inte ha transistorer, vi skulle inte ha kiselchips,

we wouldn't have pretty much the basis

vi skulle inte ha, i princip basen

of our modern economy.

för den moderna ekonomin.

There's one more, I think, wonderful twist to that tale.

Det finns, enligt mig, ytterligare en fantastisk knorr på den historien.

In "Wonders of the Solar System,"

I "Wonders of the Solar System,"

we kept emphasizing the laws of physics are universal.

lade vi fokus på att framhäva att fysikens lagar är universiella.

It's one of the most incredible things about the physics

Det är en av de mest otroliga aspekterna av fysiken

and the understanding of nature that you get on Earth,

och förståelsen för naturen som man får på Jorden,

is you can transport it, not only to the planets,

är att man kan använda sig av den, inte bara på planeterna,

but to the most distant stars and galaxies.

utan på de mest avlägsna stjärnor och galaxer.

And one of the astonishing predictions

Och en av de häpnadsväckande förutsägelserna

of quantum mechanics,

kring kvantmekanik,

just by looking at the structure of atoms --

bara genom att observera atomers struktur --

the same theory that describes transistors --

samma teori som beskriver transistorer --

is that there can be no stars in the universe

är att det inte kan finnas stjärnor i universum

that have reached the end of their life

som har nått sitt livs slut

that are bigger than, quite specifically, 1.4 times the mass of the Sun.

som är större än, ganska exakt, 1.4 gånger Jordens massa.

That's a limit imposed on the mass of stars.

Det är en påtvingad gräns för stjärnors massa.

You can work it out on a piece of paper in a laboratory,

Man kan räkna ut det på ett papper i ett laboratorie,

get a telescope, swing it to the sky,

få tag på ett teleskop, svinga det mot himlen

and you find that there are no dead stars

och man finner att det inte finns några döda stjärnor

bigger than 1.4 times the mass of the Sun.

som är större än 1.4 gånger Jordens massa.

That's quite an incredible prediction.

Det är en smått otrolig förutsägelse.

What happens when you have a star that's right on the edge of that mass?

Vad händer när man har en stjärna som är precis på gränsen av den massan?

Well, this is a picture of it.

Här är en bild på det.

This is the picture of a galaxy, a common "our garden" galaxy

Det här är en bild på en galax, en vanlig "helt vardaglig" galax

with, what, 100 billion

med, vad?, 100 miljarder

stars like our Sun in it.

stjärnor likt våran Sol inuti.

It's just one of billions of galaxies in the universe.

Det är bara en av miljardtals galaxer i universum.

There are a billion stars in the galactic core,

Det finns en miljard stjärnor i den galaktiska kärnan,

which is why it's shining out so brightly.

vilket är anledningen till att den skiner så starkt.

This is about 50 million light years away,

Det här är ungefär 50 miljoner ljusår bort,

so one of our neighboring galaxies.

en av våra angränsande galaxer.

But that bright star there

Men den där lysande stjärnar där

is actually one of the stars in the galaxy.

är faktiskt en av stjärnorna i galaxen.

So that star is also

Den stjärnan är också

50 million light years away.

50 miljoner ljusår bort.

It's part of that galaxy, and it's shining as brightly

Den är en del av den galaxen, och den skiner lika starkt

as the center of the galaxy

som galaxens center

with a billion suns in it.

som består av en miljard solar.

That's a Type Ia supernova explosion.

Det är en Typ 1a supernova explosion.

Now that's an incredible phenomena,

Det är ett otroligt fenomen,

because it's a star that sits there.

eftersom det är en stjärna som befinner sig där.

It's called a carbon-oxygen dwarf.

Den kallas för en kol-syre dvärg.

It sits there about, say, 1.3 times the mass of the Sun.

Den är, ungefär, 1.3 gånger Solens massa.

And it has a binary companion that goes around it,

Och den har en binär kompanjon i sin omloppsbana,

so a big star, a big ball of gas.

så en stor stjärna, en stor gasfylld boll.

And what it does is it sucks gas

Och det den gör är att den suger gas

off its companion star,

från sin kompanjerande stjärna,

until it gets to this limit called the Chandrasekhar limit,

ända till den når denna gräns som kallas för Chandrasekhar-gränsen,

and then it explodes.

sedan exploderar den.

And it explodes, and it shines as brightly

Den exploderar, och skiner lika starkt

as a billion suns for about two weeks,

som en miljard stjärnor i ungefär två veckor,

and releases, not only energy,

och avger, inte bara energi,

but a huge amount of chemical elements into the universe.

utan en enorm mängd kemiska grundstenar ut i universum.

In fact, that one is a carbon-oxygen dwarf.

Den där är faktiskt en kol-syre dvärg.

Now, there was no carbon and oxygen

Det fanns varken kol eller syre

in the universe at the Big Bang.

i universum när Big Bang inträffade.

And there was no carbon and oxygen in the universe

Och det fanns varken kol eller syre i universum

throughout the first generation of stars.

under de första generationerna av stjärnor.

It was made in stars like that,

Det skapades i stjärnor som den där,

locked away and then returned to the universe

upplåsta och sedan återgivna till universum

in explosions like that

i sådana explosioner

in order to recondense into planets,

för att åter kunna kondensera till planeter,

stars, new solar systems

stjärnor, nya solsystem

and, indeed, people like us.

och, inte minst, människor som oss.

I think that's a remarkable demonstration of the power

Jag tycker det är en anmärkningsvärd demonstration av kraft

and beauty and universality of the laws of physics,

och skönhet och universalitet av fysikens lagar,

because we understand that process,

eftersom vi förstår den processen,

because we understand

eftersom vi förstår

the structure of atoms here on Earth.

atomers struktur här på Jorden.

This is a beautiful quote that I found --

Här är ett vackert citat jag hittade --

we're talking about serendipity there -- from Alexander Fleming:

apropå serendipitet -- från Alexander Fleming.

"When I woke up just after dawn

" När jag vaknade upp strax efter gryningen

on September 28, 1928,

den 28:e September, 1928,

I certainly didn't plan to revolutionize all medicine

planerade jag sannerligen inte att revolutionera all medicin

by discovering the world's first antibiotic."

genom att upptäcka världens första antibiotika."

Now, the explorers of the world of the atom

Atomernas utforskare

did not intend to invent the transistor.

planerade inte att uppfinna transistoren.

And they certainly didn't intend to

Och de ämnade sannerligen inte att

describe the mechanics of supernova explosions,

beskriva mekaniken bakom supernova explosioner,

which eventually told us where

vilka så småningom visade oss vart

the building blocks of life

livets byggstenar

were synthesized in the universe.

skapades i universum.

So, I think science can be --

Så, jag tror att vetenskap kan vara --

serendipity is important.

serendipitet är viktigt.

It can be beautiful. It can reveal quite astonishing things.

Det kan vara vackert. Det kan avslöja häpnadsväckande saker.

It can also, I think, finally

Det kan också, i slutändan

reveal the most profound

avslöja de mest djupgående

ideas to us

ideérna

about our place in the universe

kring vår plats i universum

and really the value of our home planet.

och värdet av vår hemplanet.

This is a spectacular picture of our home planet.

Det här är en spektakulär bild av vår hemplanet.

Now, it doesn't look like our home planet.

Det ser inte ut som vår hemplanet.

It looks like Saturn because, of course, it is.

Det ser ut som Saturnus eftersom det, självklart, är det.

It was taken by the Cassini space probe.

Bilden togs av rymdsonden Cassini.

But it's a famous picture, not because of

Det är en känd bild, inte på grund av

the beauty and majesty of Saturn's rings,

den majestätiska skönheten i Saturnus ringar,

but actually because of a tiny, faint blob

utan faktiskt på grund av ett litet, litet, svagt skinande klot

just hanging underneath one of the rings.

hängandes under en av ringarna.

And if I blow it up there, you see it.

Och om jag förstorar upp den, syns den.

It looks like a moon,

Det ser ut som en måne,

but in fact, it's a picture of Earth.

men det är i själva verket en bild av Jorden.

It was a picture of Earth captured in that frame of Saturn.

Det var en bild av Jorden fångat i Saturnus ram.

That's our planet from 750 million miles away.

Det där är våran planet från 1.2 miljarder kilometers avstånd.

I think the Earth has got a strange property

Jag tycker att Jorden har en underlig egenskap

that the farther away you get from it,

att ju längre från den du kommer,

the more beautiful it seems.

desto vackrare verkar den.

But that is not the most distant or most famous picture of our planet.

Men det är inte den mest avlägsna eller den kändaste bilden av vår planet.

It was taken by this thing, which is called the Voyager spacecraft.

Den togs av den här saken, som kallas Voyager rymdfarkost.

And that's a picture of me in front of it for scale.

Och det där är en bild av mig framför den för jämförandes skull.

The Voyager is a tiny machine.

Voyager är en liten, liten maskin.

It's currently 10 billion miles away from Earth,

Den är för närvarande 16 miljarder km från Jorden,

transmitting with that dish, with the power of 20 watts,

och sänder med den där disken, med 20 watts energi,

and we're still in contact with it.

och vi har fortfarande kontakt med den.

But it visited Jupiter, Saturn,

Men den besökte Jupiter, Saturnus,

Uranus and Neptune.

Uranus och Neptunus.

And after it visited all four of those planets,

Och efter den hade besökt dessa fyra planeter,

Carl Sagan, who's one of my great heroes,

Carl Sagan, som är en av mina största hjältar,

had the wonderful idea

hade en fantastisk idé

of turning Voyager around

om att låta Voyager vända om

and taking a picture of every planet it had visited.

och ta en bild av varje planet den hade besökt.

And it took this picture of Earth.

Och den tog den här bilden av Jorden.

Now it's very hard to see the Earth there, it's called the "Pale Blue Dot" picture,

Det är väldigt svårt att se Jorden i den här bilden, som kallas " Ljusblå Prick" bilden,

but Earth is suspended in that red shaft of light.

men Jorden svävar i den där ljusstaven.

That's Earth from four billion miles away.

Det är Jorden från 6.4 miljarder kilometers avstånd.

And I'd like to read you what

Jag skulle vilja läsa vad

Sagan wrote about it, just to finish,

Sagan skrev om bilden, bara för att avsluta,

because I cannot say words as beautiful as this

eftersom jag själv i ord inte kan säga det lika vackert

to describe what he saw

för att beskriva det han såg

in that picture that he had taken.

i den där bilden som han tagit.

He said, "Consider again that dot.

Han sade, "Betrakta åter igen den där pricken.

That's here. That's home. That's us.

Det är här. Det är hemma. Det är vi.

On it, everyone you love,

På den, alla du älskar,

everyone you know, everyone you've ever heard of,

alla du känner, alla du någonsin hört talas om,

every human being who ever was

varje människa som någonsin varit

lived out their lives.

levde sina liv.

The aggregates of joy and suffering

Sammanhopningen av glädje och lidande

thousands of confident religions,

tusentals övertygade religoner,

ideologies and economic doctrines,

ideologier och ekonomiska doktriner,

every hunter and forager, every hero and coward,

varje jägare och samlare, varje hjälte och ynkrygg,

every creator and destroyer of civilization,

varje skapare och förgörare av civilisation,

every king and peasant, every young couple in love,

varje kung och bonde, varje kärleksfullt ungt par,

every mother and father, hopeful child,

varje moder och fader, hoppfullt barn,

inventor and explorer,

uppfinnare och upptäckare,

every teacher of morals, every corrupt politician,

varje moralisk lärare, varje korrupt politiker,

every superstar, every supreme leader,

varje stjärna, varje högsta ledare,

every saint and sinner in the history of our species,

varje helgon och syndare i vår arts historia,

lived there, on a mote of dust,

levde där, på ett dammkorn,

suspended in a sunbeam.

svävandes i en solstråle.

It's been said that astronomy's a humbling

Det har sagts att astronomi är en upplevelse som bygger

and character-building experience.

både ens karaktär och ens ödmjukhet.

There is perhaps no better demonstration

Det finns kanske ingen bättre demonstration

of the folly of human conceits

av mänsklighetens dårskap och högmod

than this distant image of our tiny world.

än den här avlägsna bilden av vår lilla, lilla värld.

To me, it underscores our responsibility

För mig, så understryker den vårt ansvar

to deal more kindly with one another

att ta hand om varandra på ett mer vänligt sätt

and to preserve and cherish the pale blue dot,

och att bevara och glädjas över denna ljusblå prick,

the only home we've ever known."

det enda hem vi någonsin känt till."

Beautiful words about

Vackra ord om

the power of science and exploration.

vetenskapens och utforskningens kraft.

The argument has always been made, and it will always be made,

Argumentet har alltid lagts fram, och kommer alltid att läggas fram,

that we know enough about the universe.

att vi vet tillräckligt om universum.

You could have made it in the 1920s; you wouldn't have had penicillin.

Man skulle kunna ha sagt det under 1920 talet; då skulle vi inte ha penicillin.

You could have made it in the 1890s; you wouldn't have the transistor.

Man skulle kunna ha sagt det under 1890 talet; då skulle vi inte fått transistorn.

And it's made today in these difficult economic times.

Och argumentet läggs fram även idag i dessa ekonomiskt svåra tider.

Surely, we know enough.

Säkerligen vet vi tillräckligt.

We don't need to discover anything else about our universe.

Vi behöver inte upptäcka någonting annat om universum.

Let me leave the last words to someone

Låt mig lämna de sista orden till någon

who's rapidly becoming a hero of mine,

som snabbt börjar bli en av mina hjältar,

Humphrey Davy, who did his science at the turn of the 19th century.

Humphrey Davy, som utförde sin forskning i början av 1800 talet.

He was clearly under assault all the time.

Han var under tydligt angrepp hela tiden.

"We know enough at the turn of the 19th century.

Vi vet tillräckligt i början av 1800 talet.

Just exploit it; just build things."

Utnyttja det bara; bygg sakerna helt enkelt.

He said this, he said, "Nothing is more fatal

Han sade följande, " Ingenting är mer ödesdigert

to the progress of the human mind

för det mänskliga sinnets framsteg

than to presume that our views of science

än att utgå ifrån att våra syn på vetenskap

are ultimate,

är fullkomlig,

that our triumphs are complete,

att våra triumfer är slutgiltiga,

that there are no mysteries in nature,

att det inte finns några mysterier i naturen,

and that there are no new worlds to conquer."

och att det inte finns nya världar att erövra."

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)