Is it normal to talk to yourself?

Översättare: Se Kal Granskare: Kerstin Brodelius

As your morning alarm blares, you mutter to yourself,

När din väckarklocka ringer muttrar du för dig själv:

“Why did I set it so early?”

“Varför ställde jag den så tidigt?”

While brushing your teeth, you think,

När du borstar tänderna sä tänker du:

“I need a haircut... unless?”

“Jag behöver en frisyr... om inte?”

Rushing out the front door, you reach for your keys

När du rusar ut genom ytterdörren sträcker du dig efter dina nycklar

and realize they’re not there.

och inser att de inte är där.

Frustrated you shout, “I can’t do anything right!”

Frustrerad skriker du: “Jag kan inte göra någonting rätt!”.

just in time to notice your neighbor.

Precis då får du syn på din granne.

Being caught talking to yourself can feel embarrassing,

Att bli ertappad med att prata med sig själv kan kännas pinsamt.

and some people even stigmatize this behavior as a sign of mental instability.

En del anser att det är ett tecken på mental ohälsa.

But decades of psychology research show that talking to yourself

Men årtionden av psykologiforskning visar att det är helt normalt

is completely normal.

att prata med sig själv.

In fact, most, if not all, of us engage in some form of self-talk

Faktum är att nästan alla pratar med sig själv

every single day.

vareviga dag

So why do we talk to ourselves?

Så varför pratar vi med oss ​​själva?

And does what we say matter?

Och spelar det någon roll vad vi säger?

Self-talk refers to the narration inside your head,

Att prata med sig själv handlar om berättandet inuti ditt huvud.

sometimes called inner speech.

Det som ibland kallas för inre tal.

It differs from mental imagery or recalling facts and figures.

Det skiljer sig från mentala bilder eller återkallandet av fakta och siffror.

Specifically, psychologists define self-talk

Speciellt psykologer brukar säga att den som pratar med sig själv

as verbalized thoughts directed toward yourself or some facet of your life.

verbaliserar tankar riktade mot sig själv eller någon aspekt av sitt liv.

This includes personal conversations like “I need to work on my free throw.”

Detta inkluderar personliga samtal som: “Jag måste jobba på mitt frikast.”

But it also includes reflections you have throughout the day,

Men det innehåller också reflektioner du har under dagen,

like “The gym is crowded tonight. I’ll come back tomorrow.”

som: “Gymmet är trångt idag.

Jag kommer tillbaka imorgon.”

And while most self-talk in adults tends to be silent,

Vuxna ofta talar tyst med sig själva, men att tala till sig själv högt ingår

speaking to yourself out loud also falls into this category.

också i denna kategori.

In fact, psychologists believe our first experiences with self-talk

Psykologerna tror att när vi börjar prata med oss själva

are mostly vocal,

är vi oftast ljudliga.

as children often speak to themselves out loud as they play.

Barn talar ofta högt till sig själva när de leker.

In the 1930s, Russian psychologist Lev Vygotsky hypothesized

På 1930-talet antog den rysk psykologen Lev Vygotsky att

that this kind of speech was actually key to development.

den här typen av tal faktiskt var nyckeln till utveckling.

By repeating conversations they’ve had with adults,

Genom att upprepa konversationer de har haft med vuxna,

children practice managing their behaviors and emotions on their own.

tränar barn på att hantera sina beteenden och känslor på egen hand.

Then, as they grow older, this outward self-talk tends to become internalized,

Sedan, när de blir äldre, tenderar detta ljudliga prat med sig själv

morphing into a private inner dialogue.

att förvandlas till en privat inre dialog.

We know this internal self-talk is important,

Vi känner till att detta tysta prat är viktigt och att

and can help you plan, work through difficult situations,

det hjälper dig planera, arbeta förbi svåra lägen

and even motivate you throughout the day.

och motivera dig hela dagen. Men att studera självprat kan vara svårt.

But studying self-talk can be difficult.

It relies on study subjects clearly tracking a behavior that’s spontaneous

Man förlitar sig enbart på att spåra ett beteende som är spontant

and often done without conscious control.

och ofta utan medveten kontroll.

For this reason, scientists are still working to answer basic questions,

Därför jobbar fortfarande forskare med att svara på basala frågor

like, why do some people self-talk more than others?

som, varför pratar en del människor mer med sig själva än andra?

What areas of the brain are activated during self-talk?

Vilka delar av hjärnan är aktiverade när man pratar med sig själv?

And how does this activation differ from normal conversation?

Och hur skiljer sig denna aktivering från vanliga samtal?

One thing we know for certain, however,

En sak vet vi dock säkert.

is that what you say in these conversations can have real impacts

Det är att vad du säger i dessa konversationer kan få verkliga effekter

on your attitude and performance.

på din attityd och på din prestation.

Engaging in self-talk that’s instructional or motivational

Att prata instruerande eller motiverande med sig själv

has been shown to increase focus, boost self-esteem,

har visat sig öka fokus, öka självkänslan,

and help tackle everyday tasks.

och hjälpa till att ta itu med vardagliga uppgifter.

For example, one study of collegiate tennis players

Till exempel en studie av kollegiala tennisspelare

found that incorporating instructional self-talk into practice

fann att om man inkluderade ett instruktivt självprat

increased their concentration and accuracy.

ökade koncentrationen och noggrannheten.

And just as chatting to a friend can help decrease stress,

Och precis som att chatta med en vän kan hjälpa till att minska stress,

speaking directly to yourself may also help you regulate your emotions.

att tala direkt till dig själv kan också hjälpa dig att reglera dina känslor.

Distanced self-talk is when you talk to yourself,

Distanssamtal är när du pratar med dig själv

as if in conversation with another person.

som i ett samtal med en annan person.

So, rather than “I’m going to crush this exam,”

Så snarare än: “Jag kommer att klara den här examen”

you might think, “Caleb, you are prepared for this test!”

ska du kanske tänka: “Caleb, du är förberedd för detta test!”

One study found that this kind of self-talk was especially beneficial

En studie fann att denna typ av självprat var särskilt fördelaktigt

for reducing stress when engaging in anxiety-inducing tasks,

för att minska stress när man deltar i ångestframkallande uppgifter

such as meeting new people or public speaking.

som att träffa nya människor eller att tala inför publik.

But where positive self-talk can help you, negative self-talk can harm you.

Men där positivt självprat kan hjälpa dig, kan negativt självprat skada dig.

Most people are critical of themselves occasionally,

De flesta är kritiska mot sig själva ibland,

but when this behavior gets too frequent or excessively negative,

men när detta blir alltför vanligt eller överdrivet negativt,

it can become toxic.

då kan det bli giftigt.

High levels of negative self-talk are often predictive

Höga nivåer av negativt självprat är ofta prediktiva

of anxiety in children and adults.

för ångest hos barn och vuxna.

And those who constantly blame themselves for their problems

Och de som hela tiden skuldbelägger sig själva för sina problem

and ruminate on those situations

och grubblar över de där tillfällena

typically experience more intense feelings of depression.

vanligtvis erfar mer intensiva känslor av depression.

Today, there’s a field of psychological treatment

Idag finns det ett fält inom psykologisk behandling

called cognitive behavioral therapy, or CBT,

som kallas kognitiv beteendeterapi, eller KBT,

which is partially focused on regulating the tone of self-talk.

som delvis är inriktat på att reglera tonen i självprat.

Cognitive behavioral therapists often teach strategies

Kognitiva beteendeterapeuter lär ofta ut strategier

to identify cycles of negative thoughts

att identifiera cykler av negativa tankar

and replace them with neutral or more compassionate reflections.

och byta ut dem mot neutrala eller mer medkännande reflektioner.

Over time, these tools can improve one's mental health.

Med tiden kan dessa verktyg förbättras ens mentala hälsa.

So the next time you find yourself chatting with yourself,

Så nästa gång du kommer på dig med att prata med dig själv,

remember to be kind.

kom ihåg att vara snäll.

That inner voice is a partner you’ll be talking to for many years to come.

Den inre rösten är en partner du kommer att prata med i många år framöver.