Amy Purdy: Living beyond limits

Translator: Paola B Reviewer: Elena Montrasio

Översättare: Matilda Landelius Granskare: Lisbeth Pekkari

Om ditt liv var en bok

If your life were a book

and you were the author,

och du var författaren,

how would you want your story to go?

hur skulle du vilja att din historia var?

That's the question that changed my life forever.

Det är frågan

som förändrade mitt liv för alltid.

Growing up in the hot Last Vegas desert,

Jag växte upp i den varma Las Vegas-öknen,

all I wanted was to be free.

och allt jag ville var att vara fri.

I would daydream about traveling the world,

Jag brukade dagdrömma om att resa jorden runt,

living in a place where it snowed,

bo på ett ställe med snö,

and I would picture all of the stories

och jag brukade föreställa mig alla de historier

that I would go on to tell.

som jag skulle kunna berätta.

At the age of 19,

När jag var 19,

the day after I graduated high school,

dagen efter jag gått ut gymnasiet

I moved to a place where it snowed

flyttade jag till en plats med snö,

och jag blev massageterapeut.

and I became a massage therapist.

With this job all I needed were my hands

Det enda jag behövde var mina händer

and my massage table by my side

och mitt massagebord bredvid mig

and I could go anywhere.

och jag skulle kunna åka varsomhelst.

For the first time in my life,

För första gången i mitt liv,

I felt free, independent

kände jag mig fri, oberoende

and completely in control of my life.

och i total kontroll över mitt liv.

That is, until my life took a detour.

Det vill säga,

tills mitt liv tog en omväg.

I went home from work early one day

Jag gick hem från jobbet tidigt en dag

with what I thought was the flu,

med något jag trodde var influensa,

and less than 24 hours later

och mindre än 24 timmar senare

var jag på sjukhuset

I was in the hospital

på livsuppehållande vård

on life support

med mindre än två procents chans

with less than a two percent chance of living.

att överleva.

It wasn't until days later

Det var inte förrän dagar senare

as I lay in a coma

när jag låg i koma

that the doctors diagnosed me

som läkarna diagnostiserade mig

with bacterial meningitis,

med hjärnhinneinflammation,

a vaccine-preventable blood infection.

en blodinfektion som kunde hindras med vaccin.

Over the course of two and a half months

De närmsta två och en halv månaderna

I lost my spleen, my kidneys,

förlorade jag min mjälte,

mina njurar,

the hearing in my left ear

hörseln på mitt vänstra öra

and both of my legs below the knee.

och båda mina ben nedanför knäna.

När mina föräldrar rullade ut mig från sjukhuset i rullstol

When my parents wheeled me out of the hospital

I felt like I had been pieced back together

kändes det som om jag blivit ihopsatt på nytt

like a patchwork doll.

som en trasdocka.

I thought the worst was over

Jag trodde att det värsta var över

until weeks later when I saw my new legs

tills jag veckor senare fick se mina nya ben för första gången.

for the first time.

The calves were bulky blocks of metal

Vaderna var klumpiga bitar av metall

with pipes bolted together for the ankles

med ihopsatta rör till vrister

and a yellow rubber foot

och en gul gummifot

with a raised rubber line from the toe to the ankle

med en gummilinje från tån till vristen

to look like a vein.

som skulle föreställa en ådra.

I didn't know what to expect,

Jag vet inte vad jag förväntat mig,

men det var i alla fall inte det.

but I wasn't expecting that.

With my mom by my side

Med mamma vid min sida

and tears streaming down our faces,

och tårar rinnande nerför våra kinder,

I strapped on these chunky legs

spände jag på mig de klumpiga benen

and I stood up.

och stod upp.

They were so painful and so confining

Det var så smärtfullt och så begränsande

that all I could think was,

att allt jag kunde tänka var,

how am I ever going to travel the world

hur ska jag någonsin kunna resa jorden runt med de här benen?

in these things?

How was I ever going to live

Hur skulle jag någonsin kunna leva

the life full of adventure and stories,

det liv fullt av äventyr och historier,

as I always wanted?

som jag alltid drömt om?

And how was I going to snowboard again?

Och hur skulle jag någonsin kunna åka snowboard igen?

That day, I went home, I crawled into bed

Samma dag åkte jag hem, kröp ner i sängen

and this is what my life looked like

och så här såg mitt liv ut de närmsta månaderna:

for the next few months:

me passed out, escaping from reality,

Jag flydde från verkligheten,

with my legs resting by my side.

med benen vid min sida.

I was absolutely physically and emotionally broken.

Jag var totalt fysiskt och känslomässigt krossad.

But I knew that in order to move forward,

Men jag visste att för att kunna gå vidare,

I had to let go of the old Amy

var jag tvungen att släppa taget om den gamla Amy

and learn to embrace the new Amy.

och lära mig att omfamna den nya Amy.

And that is when it dawned on me

Och det var då det slog mig

that I didn't have to be five-foot-five anymore.

att jag inte behövde vara 165 cm lång längre.

I could be as tall as I wanted!

Jag kunde vara precis så lång jag ville!

(Laughter) (Applause)

(Skratt) (Applåder)

Or as short as I wanted, depending on who I was dating.

Eller så kort jag ville, beroende på vem jag dejtade.

(Laughter)

(Skratt)

And if I snowboarded again,

Och om jag åkte snowboard igen,

my feet aren't going to get cold.

skulle jag aldrig frysa om fötterna.

(Laughter)

And best of all, I thought,

Och det bästa av allt, tänkte jag,

I can make my feet the size of all the shoes

jag kunde skapa mina fötter

i samma storlek som de skor som är på rea.

that are on the sales rack. (Laughter)

And I did!

Och det gjorde jag!

So there were benefits here.

Så det fanns också fördelar.

It was this moment that I asked myself

Det var i den stunden jag frågade mig själv

that life-defining question:

den livsavgörande frågan:

If my life were a book

Om mitt liv var en bok

and I were the author,

och jag var författaren,

how would I want the story to go?

hur skulle jag vilja att min historia var?

And I began to daydream.

Och jag började dagdrömma.

I daydreamed like I did as a little girl

Så som jag dagdrömde när jag var liten.

and I imagined myself

Och jag föreställde mig

walking gracefully,

att gå elegant,

hjälpa andra människor genom min resa

helping other people through my journey

and snowboarding again.

och åka snowboard igen.

Och jag inte bara såg mig själv

And I didn't just see myself

åkandes nerför en berg med pudersnö,

carving down a mountain of powder,

I could actually feel it.

jag kunde till och med känna det.

I could feel the wind against my face

Jag kände vinden i ansiktet

and the beat of my racing heart

mitt hjärtas snabba slag

as if it were happening in that very moment.

som om det faktiskt hände i just det ögonblicket

And that is when a new chapter in my life began.

Och det var då ett nytt kapitel i mitt liv började.

Four months later I was back up on a snowboard,

Fyra månader senare var jag tillbaka på en snowboard,

although things didn't go quite as expected:

även om det inte gick precis som jag förväntat mig:

My knees and my ankles wouldn't bend

Mina knän och vrister kunde inte böja sig

and at one point I traumatized all the skiers on the chair lift

och vid ett tillfälle skrämde jag alla skidåkare i liften

when I fell and my legs,

när jag ramlade

och båda mina ben, fortfarande fast på min bräda -

still attached to my snowboard —

(Laughter) —

(Skratt) -

flög nerför berget (Skratt)

went flying down the mountain,

and I was on top of the mountain still.

och jag var kvar på toppen.

I was so shocked,

Jag var så chockad, precis som alla andra,

I was just as shocked as everybody else, and I was so discouraged,

och jag var så avskräckt,

but I knew that if I could find the right pair of feet

men jag visste att om jag kunde hitta rätt par fötter

så skulle jag kunna göra detta igen.

that I would be able to do this again.

And this is when I learned that our borders

Och det var då jag lärde mig att våra gränser

och våra hinder kan bara göra två saker:

and our obstacles can only do two things:

one, stop us in our tracks

ett: stoppa oss på vår väg

or two, force us to get creative.

eller två: tvinga oss att vara kreativa.

I did a year of research, still couldn't figure out

I ett år sökte jag, men kunde ändå inte komma på

what kind of legs to use,

vilka sorts ben jag kunde använda och hittade ingen som kunde hjälpa mig.

couldn't find any resources that could help me.

So I decided to make a pair myself.

Så jag bestämde mig för att tillverka ett par själv.

My leg maker and I put random parts together

Min ortopedtekniker och jag satte ihop olika delar

and we made a pair of feet that I could snowboard in.

och vi gjorde ett par fötter som jag kunde åka snowboard i.

As you can see,

Som ni kan se

rostiga bultar, gummi,

rusted bolts, rubber, wood and neon pink duct tape.

trä, och neonrosa tejp.

And yes, I can change my toenail polish.

Och ja, jag kan måla mina tånaglar.

It was these legs

Det var de här benen

and the best 21st birthday gift I could ever receive —

och den bästa 21-årspresenten jag någonsin kunde få -

a new kidney from my dad —

en ny njure från min pappa -

that allowed me to follow my dreams again.

som gjorde det möjligt att följa mina drömmar igen.

I started snowboarding,

Jag började åka snowboard,

then I went back to work, then I went back to school.

sen började jag jobba igen, sen började jag skolan igen.

Then in 2005 I cofounded a nonprofit organization

Och 2005 var jag med och grundade en ideell organisation

for youth and young adults with physical disabilities

för ungdomar och unga vuxna med fysiska handikapp

so they could get involved with action sports.

så att de kunde involvera sig i extremsport.

From there, I had the opportunity to go to South Africa,

Via det fick jag möjligheten att åka till Sydafrika,

where I helped to put shoes on thousands of children's feet

där jag hjälpte tusentals barn att få skor på fötterna

so they could attend school.

så att de kunde börja skolan.

And just this past February,

Och nu i februari,

I won two back-to-back World Cup gold medals —

vann jag två guld i världscupen -

(Applause) —

(Applåder) -

which made me

vilket gjorde mig till

the highest ranked adaptive female snowboarder

den högst rankade kvinnan inom handikappsnowboard

in the world.

i världen.

Eleven years ago, when I lost my legs,

För elva år sedan, när jag förlorade mina ben,

I had no idea what to expect.

hade jag ingen aning om vad jag kunde vänta mig.

But if you ask me today,

Men om du frågar mig idag,

if I would ever want to change my situation,

om jag skulle vilja förändra min situation,

I would have to say no.

skulle jag vara tvungen att säga nej.

Because my legs haven't disabled me,

För mina ben har inte hindrat mig,

if anything they've enabled me.

om något så har de gett mig möjligheter.

They've forced me to rely on my imagination

De har tvingat mig att lita på min fantasi

och att tro på möjligheterna.

and to believe in the possibilities,

and that's why I believe

Och det är därför jag tror

that our imaginations can be used as tools

att våra fantasier kan användas som verktyg

for breaking through borders,

för att korsa gränser.

because in our minds, we can do anything

För i våra tankar, kan vi göra vad som helst

and we can be anything.

och vi kan vara vad som helst.

It's believing in those dreams

Det är genom att tro på drömmarna,

and facing our fears head-on

och rakt möta våra rädslor,

that allows us to live our lives

som vi kan leva våra liv

beyond our limits.

bortom våra gränser.

And although today is about innovation without borders,

Och även om den här dagen handlar om förändring utan gränser,

I have to say that in my life,

måste jag säga att i mitt liv,

innovation has only been possible

har förändring bara varit möjlig

because of my borders.

på grund av mina gränser.

I've learned that borders are where the actual ends,

Jag har lärt mig att gränser är var det verkliga tar slut,

men också där fantasin

but also where the imagination

och historien tar vid.

and the story begins.

So the thought that I would like to challenge you with today

Så tanken som jag skulle vilja utmana er med idag

is that maybe instead of looking at our challenges and our limitations

är att istället för att se våra utmaningar och begränsningar

som något negativt eller dåligt,

as something negative or bad,

kan vi börja se dem som välsignelser,

we can begin to look at them as blessings,

magnificent gifts that can be used to ignite our imaginations

storslagna gåvor som kan användas för att väcka fantasin

and help us go further than we ever knew we could go.

och hjälpa oss gå längre än vi någonsin trott vi kunde.

It's not about breaking down borders.

Det handlar inte om att bryta ner gränser.

It's about pushing off of them

Det handlar om att ta sats från dem

and seeing what amazing places

och se vilka fantastiska platser

they might bring us.

de kan ta oss till.

Thank you.

Tack.