Enough with the fear of fat | Kelli Jean Drinkwater

Översättare: Lisbeth Pekkari Granskare: Annika Bidner

I'm here today to talk to you about a very powerful little word,

Jag är här idag för att prata med er om ett väldigt kraftfullt litet ord,

one that people will do almost anything

ett som folk gör nästan vad som helst

to avoid becoming.

för att undvika att bli.

Billion-dollar industries thrive

Miljardindustrier blomstrar

because of the fear of it,

tack vare skräcken för det,

and those of us who undeniably are it

och de av oss som odiskutabelt är det

are left to navigate a relentless storm

är utlämnade till att ta oss genom en obarmhärtig storm som omger det.

surrounding it.

I'm not sure if any of you have noticed,

Jag vet inte om ni har lagt märke till det,

but I'm fat.

men jag är fet.

Not the lowercase, muttered-behind-my-back kind,

Inte på det där viskar-bakom-min-rygg-sättet,

or the seemingly harmless chubby or cuddly.

inte heller det till synes harmlösa knubbig eller kramgo.

I'm not even the more sophisticated voluptuous or curvaceous kind.

Jag är inte ens av den mer sofistikerade yppiga eller kurviga sorten.

Let's not sugarcoat it.

Låt oss inte linda in det.

I am the capital F-A-T kind of fat.

Jag är stora-bokstäver-F-E-T-fet.

I am the elephant in the room.

Jag är elefanten i rummet.

When I walked out on stage,

När jag gick ut på scenen

some of you may have been thinking,

kanske några av er tänkte,

"Aww, this is going to be hilarious,

"Åå, det här kommer bli hysteriskt roligt,

because everybody knows that fat people are funny."

för alla vet

att feta människor är roliga."

(Laughter)

(Skratt)

Or you may have been thinking, "Where does she get her confidence from?"

Eller så tänkte ni kanske, "Varifrån får hon självförtroendet?"

Because a confident fat woman is almost unthinkable.

För en självsäker, fet kvinna är nästan otänkbar.

The fashion-conscious members of the audience

De modemedvetna i publiken

may have been thinking how fabulous I look

tänkte kanske på hur fantastisk jag ser ut

in this Beth Ditto dress --

i den här Beth Ditto-klänningen -

(Cheers)

(Jubel)

thank you very much.

tack så mycket.

Whereas some of you might have thought,

Medan några av er kanske tänkte,

"Hmm, black would have been so much more slimming."

"Hmm, hon skulle ju se så mycket smalare ut i svart."

(Laughter)

(Skratt)

You may have wondered, consciously or not,

Ni undrade kanske, medvetet eller inte,

if I have diabetes, or a partner,

om jag har diabetes, eller en partner,

or if I eat carbs after 7pm.

eller om jag äter kolhydrater efter kl 19.

(Laughter)

(Skratt)

You may have worried that you ate carbs after 7pm last night,

Du oroade dig kanske över att du åt kolhydrater efter kl 19 igår,

and that you really should renew your gym membership.

och tänkte att du verkligen borde förnya gymkortet.

These judgments are insidious.

Dessa bedömningar är lömska.

They can be directed at individuals and groups,

De kan riktas till individer och grupper,

and they can also be directed at ourselves.

och också riktas till oss själva.

And this way of thinking is known as fatphobia.

Detta tankesätt kallas fettfobi.

Like any form of systematic oppression,

Precis som alla former av systematiskt förtryck,

fatphobia is deeply rooted in complex structures

är fettfobi djupt rotat i komplexa strukturer

like capitalism, patriarchy and racism,

som kapitalism, patriarkat och rasism,

and that can make it really difficult to see,

vilket kan göra det väldigt svårt att se,

let alone challenge.

och än svårare att utmana.

We live in a culture

Vi lever i en kultur

where being fat is seen as being a bad person --

där man, om man är fet, ses som en dålig person -

lazy, greedy, unhealthy, irresponsible

lat, girig, ohälsosam, oansvarig

and morally suspect.

och moraliskt tvivelaktig.

And we tend to see thinness

Och vi tenderar att se magerhet

as being universally good --

som något universellt gott -

responsible, successful,

ansvarsfullt, framgångsrikt,

and in control of our appetites, bodies and lives.

kontroll över vår aptit, våra kroppar och våra liv.

We see these ideas again and again

Vi ser dessa tankar om och om igen

in the media, in public health policy,

i media, i allmänna folkhälsopolicys,

doctors' offices,

på läkarmottagningen,

in everyday conversations

i vardagliga konversationer

and in our own attitudes.

och i våra egna attityder.

We may even blame fat people themselves

Vi kan till och med skuldbelägga feta människor

for the discrimination they face

för den diskriminering de möter,

because, after all, if we don't like it, we should just lose weight.

för när allt kommer omkring, om vi inte gillar det så kan vi ju banta.

Easy.

Enkelt.

This antifat bias has become so integral, so ingrained

Partiskheten mot fett har blivit så integrerad, så genomgående

to how we value ourselves and each other

i hur vi värderar oss själva och andra

that we rarely question why we have such contempt for people of size

att vi sällan ifrågasätter

varför vi hyser ett sånt förakt för kraftiga människor

and where that disdain comes from.

och varifrån det föraktet kommer.

But we must question it,

Men vi måste ifrågasätta det,

because the enormous value we place on how we look

för det enorma värde vi lägger i hur vi ser ut,

affects every one of us.

påverkar var och en av oss.

And do we really want to live in a society

Och vill vi verkligen leva i ett samhälle

where people are denied their basic humanity

där människor förnekas sin grundläggande mänsklighet

if they don't subscribe to some arbitrary form of acceptable?

om de inte ställer upp på

nån godtycklig variant av vad som är accepterat?

So when I was six years old,

När jag var sex år,

my sister used to teach ballet to a bunch of little girls in our garage.

lärde min syster ut balett till ett gäng småflickor i vårt garage.

I was about a foot taller and a foot wider than most of the group.

Jag var en fot längre och en fot bredare än de flesta i gruppen.

When it came to doing our first performance,

När vi skulle göra vårt första uppträdande,

I was so excited about wearing a pretty pink tutu.

var jag så uppspelt över att få ha på en rosa balettkjol, en tutu.

I was going to sparkle.

Jag skulle glittra.

As the other girls slipped easily into their Lycra and tulle creations,

De andra flickorna gled enkelt i sina lycra- och tyllkreationer,

not one of the tutus was big enough to fit me.

men ingen av kjolarna var stor nog för att passa mig.

I was determined not to be excluded from the performance,

Jag var fast besluten att inte bli exkluderad från uppträdandet,

so I turned to my mother

så jag vände mig till min mamma

and loud enough for everyone to hear

och sa, högt så att alla hörde,

said, "Mom, I don't need a tutu.

"Mamma, jag behöver ingen tutu.

I need a fourfour."

Jag behöver en fourfour."

(Laughter)

(Skratt)

Thanks, Mom.

Tack, mamma.

(Applause)

(Applåder)

And although I didn't recognize it at the time,

Och fastän jag inte insåg det då,

claiming space for myself in that glorious fourfour

att jag hävdade min plats i min fantastiska fourfour,

was the first step towards becoming a radical fat activist.

var det första steget mot att bli en radikal fettaktivist.

Now, I'm not saying that this whole body-love thing

Jag säger inte att hela den här kroppskärleksgrejen

has been an easy skip along a glittering path of self-acceptance

har varit en enkel resa längs en glittrande väg av självacceptans

since that day in class.

sedan den där dagen.

Far from it.

Långt därifrån.

I soon learned that living outside what the mainstream considers normal

Jag lärde mig snart att leva utanför normen,

can be a frustrating and isolating place.

kan vara frustrerande och isolerande.

I've spent the last 20 years unpacking and deprogramming these messages,

Jag har tillbringat de senaste 20 åren med att avprogrammera dessa budskap,

and it's been quite the roller coaster.

och det har varit en berg- och dalbana.

I've been openly laughed at, abused from passing cars

Jag har blivit öppet utskrattad, hånad från passerande bilar

and been told that I'm delusional.

och fått höra att jag har vanföreställningar.

I also receive smiles from strangers

Jag får också leenden från främlingar

who recognize what it takes to walk down the street

som förstår vad som krävs för att gå längs gatan

with a spring in your step and your head held high.

med lätta steg och huvudet högt.

(Cheer)

(Jubel)

Thanks.

Tack.

And through it all, that fierce little six-year-old has stayed with me,

Och genom allt har den där ilskna sexåringen funnits med mig,

and she has helped me stand before you today

och hon har hjälpt mig stå framför er idag

as an unapologetic fat person,

som en fet person som inte ber om ursäkt,

a person that simply refuses to subscribe

en person som helt enkelt vägrar ställa upp

to the dominant narrative

på den dominerande bilden

about how I should move through the world in this body of mine.

av hur jag borde ta mig genom världen i den här kroppen.

(Applause)

(Applåder)

And I'm not alone.

Och jag är inte ensam.

I am part of an international community of people

Jag är del av en internationell grupp människor

who choose to, rather than passively accepting

som väljer att, snarare än att passivt acceptera

that our bodies are and probably always will be big,

att våra kroppar är, och troligen alltid kommer vara stora,

we actively choose to flourish in these bodies as they are today.

vi väljer aktivt att frodas i våra kroppar som de är idag.

People who honor our strength and work with, not against,

Människor som hedrar vår styrka och arbetar med, inte emot,

our perceived limitations,

våra uppfattade begränsningar,

people who value health

människor som värderar hälsa

as something much more holistic

som något mycket mer holistiskt

than a number on an outdated BMI chart.

än siffror i en förlegad BMI-tabell.

Instead, we value mental health, self-worth and how we feel in our bodies

Istället värderar vi mental hälsa, egenvärde och hur vi känner oss

as vital aspects to our overall well-being.

som vitala aspekter av vårt allmänna välmående.

People who refuse to believe that living in these fat bodies

Människor som vägrar tro att livet i dessa feta kroppar

is a barrier to anything, really.

stoppar en från något alls.

There are doctors, academics and bloggers

Det finns läkare, akademiker och bloggare

who have written countless volumes

som har skrivit otaliga volymer

on the many facets of this complex subject.

om de många sidorna av detta komplexa ämne.

There are fatshionistas who reclaim their bodies and their beauty

Det finns fatshionistas som återtar sin kropp och sin skönhet

by wearing fatkinis and crop tops,

genom att ha på sig fatkinis och korta tröjor,

exposing the flesh that we're all taught to hide.

och visa den hud som vi alla lärt oss att dölja.

There are fat athletes

Det finns feta idrottare

who run marathons, teach yoga or do kickboxing,

som springer maraton, lär ut yoga eller utövar kickboxning,

all done with a middle finger firmly held up to the status quo.

med långfingret stadigt pekande mot normen.

And these people have taught me that radical body politics

Dessa människor har lärt mig att radikal kroppspolitik

is the antidote to our body-shaming culture.

är motgiftet mot vår kroppsskammande kultur.

But to be clear, I'm not saying that people shouldn't change their bodies

För att vara tydlig, jag säger inte att folk inte ska förändra sina kroppar

if that's what they want to do.

om det är det de vill göra.

Reclaiming yourself can be one of the most gorgeous acts of self-love

Att återta sig själv kan vara en av de finaste självälskande handlingarna,

and can look like a million different things,

och det kan se ut på en miljon olika sätt,

from hairstyles to tattoos to body contouring

från frisyrer till tatueringar till plastikkirurgi

to hormones to surgery and yes, even weight loss.

till hormoner till operation och ja, till och med viktnedgång.

It's simple: it's your body,

Det är enkelt: det är din kropp,

and you decide what's best to do with it.

och du bestämmer vad som är bäst för den.

My way of engaging in activism

Mitt sätt att delta i aktivism

is by doing all the things that we fatties aren't supposed to do,

är att göra allt sånt som vi fetton inte ska göra,

and there's a lot of them,

och det finns mycket sånt,

inviting other people to join me and then making art about it.

jag bjuder in andra att vara med och så gör jag konst av det.

The common thread through most of this work

Den röda tråden genom det mesta av detta,

has been reclaiming spaces that are often prohibitive to bigger bodies,

har varit att återta de utrymmen som ofta är förbjudna för stora kroppar,

from the catwalk to club shows,

från modevisningar till dansklubbar,

from public swimming pools to prominent dance stages.

från offentliga simbassänger till framstående dansscener.

And reclaiming spaces en masse is not only a powerful artistic statement

Att återta utrymmen tillsammans ger inte bara ett starkt konstnärligt budskap,

but a radical community-building approach.

utan är också ett radikalt sätt att bygga gemenskap.

This was so true of "AQUAPORKO!" --

Detta var tydligt med "AQUAPORKO!" -

(Laughter)

(Skratt)

the fat fem synchronized swim team

det feta, kvinnliga konstsimlag

I started with a group of friends in Sydney.

som jag startade med en grupp vänner i Sydney.

The impact of seeing a bunch of defiant fat women

Effekten av att se ett gäng trotsiga, feta kvinnor

in flowery swimming caps and bathers

i blommiga badmössor och baddräkter,

throwing their legs in the air without a care

som utan bekymmer viftar med benen i luften,

should not be underestimated.

ska inte underskattas.

(Laughter)

(Skratt)

Throughout my career, I have learned that fat bodies are inherently political,

Genom min karriär har jag lärt mig att feta kroppar automatiskt är politiska,

and unapologetic fat bodies

och feta kroppar som inte ber om ursäkt

can blow people's minds.

kan förbluffa människor.

When director Kate Champion,

När regissören Kate Champion,

of acclaimed dance theater company Force Majeure,

vid det erkända dansteaterkompaniet

Force Majeure,

asked me to be the artistic associate

bad mig vara konstnärlig partner

on a work featuring all fat dancers,

i ett verk med bara feta dansare,

I literally jumped at the opportunity.

kastade jag mig bokstavligen över möjligheten.

And I mean literally.

Och jag menar bokstavligen.

"Nothing to Lose" is a work made in collaboration with performers of size

"Nothing to Lose" är ett verk skapat i samarbete med kraftiga artister

who drew from their lived experiences

som använde sina upplevda erfarenheter

to create a work as varied and authentic as we all are.

för att skapa ett verk lika varierat och äkta som vi alla är.

And it was as far from ballet as you could imagine.

Och det var så långt ifrån balett som du kan tänka dig.

The very idea of a fat dance work by such a prestigious company

Själva idén med ett fett dansverk av ett så erkänt danskompani

was, to put it mildly, controversial,

var, milt uttryckt, kontroversiell,

because nothing like it had ever been done on mainstream dance stages before

för inget liknande hade nånsin gjorts på konventionella dansscener förut,

anywhere in the world.

någonstans i världen.

People were skeptical.

Folk var skeptiska.

"What do you mean, 'fat dancers?'

"Vad menar du, 'feta dansare?'

Like, size 10, size 12 kind of fat?

Typ, storlek 38 eller 40-fet?

Where did they do their dance training?

Var fick de sin dansutbildning?

Are they going to have the stamina for a full-length production?"

Är de uthålliga nog för en hel föreställning?

But despite the skepticism,

Men trots tvivlen,

"Nothing to Lose" became a sellout hit of Sydney Festival.

blev "Nothing to Lose" slutsåld på Sydney Festival.

We received rave reviews, toured,

Vi fick strålande recensioner, turnerade,

won awards and were written about in over 27 languages.

vann priser och blev omskrivna på fler än 27 språk.

These incredible images of our cast were seen worldwide.

Dessa otroliga bilder av våra dansare sågs runtom i hela världen.

I've lost count of how many times people of all sizes

Jag har tappat räkningen på hur många gånger folk av alla storlekar

have told me that the show has changed their lives,

har sagt till mig att föreställningen förändrat deras liv,

how it helped them shift their relationship

hur den hjälpte dem förändra attityden

to their own and other people's bodies,

till sina egna och andras kroppar,

and how it made them confront their own bias.

och hur den fick dem att ifrågasätta deras egna fördomar.

But of course, work that pushes people's buttons

Men verk som trycker på folks knappar

is not without its detractors.

är förstås inte utan belackare.

I have been told that I'm glorifying obesity.

Jag har fått höra att jag glorifierar fetma.

I have received violent death threats

Jag har fått våldsamma mordhot

and abuse for daring to make work that centers fat people's bodies and lives

och hat för att jag vågar göra verk som fokuserar på fetas kroppar och liv

and treats us as worthwhile human beings with valuable stories to tell.

och behandlar oss som värdefulla människor med viktiga historier att berätta.

I've even been called

Jag har till och med kallats

"the ISIS of the obesity epidemic" --

"fetmaepidemins IS" -

(Laughter)

(Skratt)

a comment so absurd that it is funny.

en kommentar som är så absurd att den blir rolig.

But it also speaks to the panic,

Men det visar också på paniken,

the literal terror,

den bokstavliga fasa

that the fear of fat can evoke.

som fettskräcken kan väcka.

It is this fear that's feeding the diet industry,

Det är denna skräck som föder bantningsindustrin,

which is keeping so many of us from making peace with our own bodies,

som hindrar så många av oss från att sluta fred med våra egna kroppar,

for waiting to be the after-photo

för att vi väntar på efter-bilden

before we truly start to live our lives.

innan vi verkligen börjar leva våra liv.

Because the real elephant in the room here is fatphobia.

För den verkliga elefanten i rummet är fettfobi.

Fat activism refuses to indulge this fear.

Fettaktivism vägrar att ställa upp på denna rädsla.

By advocating for self-determination and respect for all of us,

Genom att förespråka självbestämmande och respekt för oss alla,

we can shift society's reluctance to embrace diversity

kan vi förändra samhällets motvilja att omfamna mångfald,

and start to celebrate the myriad ways there are to have a body.

och börja hylla alla de otaliga sätt som finns att ha en kropp.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)