How frustration can make us more creative | Tim Harford

Översättare: Anders Björk Granskare: Annika Bidner

Late in January 1975,

I slutet av januari 1975,

a 17-year-old German girl called Vera Brandes

fanns det en 17-årig tysk flicka som hette Vera Brandes

walked out onto the stage of the Cologne Opera House.

som gick ut på scenen i Kölns operahus.

The auditorium was empty.

Konsertsalen var tom.

Det var bara belyst av det gröna ljuset som nödutgångsskylten gav.

It was lit only by the dim, green glow of the emergency exit sign.

This was the most exciting day of Vera's life.

Det var den mest spännande dagen

i Veras liv.

Hon var den yngsta konsertpromotorn i Tyskland,

She was the youngest concert promoter in Germany,

and she had persuaded the Cologne Opera House

och hon hade övertalat Kölns operahus

to host a late-night concert of jazz

att anordna en jazzkonsert sent på kvällen

med den amerikanska musikern Keith Jarrett.

from the American musician, Keith Jarrett.

1,400 people were coming.

1 400 människor skulle komma.

And in just a few hours,

Om bara några få timmar så skulle

Jarrett would walk out on the same stage,

Jarrett gå ut på just den där scenen,

he'd sit down at the piano

han skulle sitta vid pianot

and without rehearsal or sheet music,

och utan repetitioner eller notblad,

så skulle han börja spela.

he would begin to play.

But right now,

Men just då,

Vera was introducing Keith to the piano in question,

så introducerade Vera Keith till pianot i fråga

och det gick inte så bra.

and it wasn't going well.

Jarrett inspekterade instrumentet noga,

Jarrett looked to the instrument a little warily,

played a few notes,

spelade några toner,

walked around it,

gick runt det,

played a few more notes,

spelade några fler toner,

muttrade något till sin producent.

muttered something to his producer.

Then the producer came over to Vera and said ...

Sen kom producenten över till Vera och sa ...

"If you don't get a new piano, Keith can't play."

"Om du inte kan ordna ett nytt piano, så kan inte Keith spela."

Ett misstag hade begåtts.

There'd been a mistake.

The opera house had provided the wrong instrument.

Operahuset hade tagit fram fel instrument.

This one had this harsh, tinny upper register,

Detta hade ett hårt, metalliskt övre register

because all the felt had worn away.

därför att all filt hade nötts bort.

The black notes were sticking,

De svarta tonerna fastnade,

the white notes were out of tune,

de vita tonerna var ostämda,

the pedals didn't work

pedalerna fungerade inte

and the piano itself was just too small.

och pianot var i sig självt för litet.

It wouldn't create the volume

Det kunde inte skapa volymen

som behövs för att fylla ett så stort rum som Kölns operahus.

that would fill a large space such as the Cologne Opera House.

So Keith Jarrett left.

Så Keith Jarrett gick.

He went and sat outside in his car,

Han gick ut och satte sig i sin bil

och överlät till Vera Brandes

leaving Vera Brandes

att på telefon försöka få fram ett ersättningspiano.

to get on the phone to try to find a replacement piano.

Now she got a piano tuner,

En pianostämmare fick hon tag på

but she couldn't get a new piano.

men inte ett nytt piano.

Så hon gick ut

And so she went outside

and she stood there in the rain,

och stod där i regnet,

talking to Keith Jarrett,

pratade med Keith Jarrett

och bad honom att inte ställa in konserten.

begging him not to cancel the concert.

Han tittade ut ur hans bil

And he looked out of his car

at this bedraggled, rain-drenched German teenager,

på den bedrövade dyngsura tyska tonåringen,

took pity on her,

tyckte synd om henne,

och sa,

and said,

"Never forget ... only for you."

"Glöm aldrig ... bara för dig."

Bara några timmar senare

And so a few hours later,

Jarrett did indeed step out onto the stage of the opera house,

klev sannerligen Jarrett ut på scenen i operahuset,

he sat down at the unplayable piano

han satte sig vid det ospelbara pianot

and began.

och började.

(Music)

(Musik)

Within moments it became clear that something magical was happening.

På bara några sekunder stod det klart att något magiskt höll på att hända.

Jarrett undvek de övre registren,

Jarrett was avoiding those upper registers,

he was sticking to the middle tones of the keyboard,

han hölls sig till tonerna i mitten av klaviaturen,

which gave the piece a soothing, ambient quality.

vilket gav verket en lugnande, omslutande känsla.

But also, because the piano was so quiet,

Men även eftersom pianot var så tyst,

he had to set up these rumbling, repetitive riffs in the bass.

så var han var tvungen lägga in bullrande repetitiva riff på bastonerna.

And he stood up twisting, pounding down on the keys,

Han stod upp och vred sig, han bankade ned tangenterna,

desperately trying to create enough volume to reach the people in the back row.

försökte desperat skapa volym

för att räcka till personerna på sista raden.

It's an electrifying performance.

De var en sprakande uppvisning.

It somehow has this peaceful quality,

Den hade på något sätt en stillhet

and at the same time it's full of energy,

och var samtidigt fylld med energi,

it's dynamic.

en dynamik.

And the audience loved it.

Publiken älskade det.

Audiences continue to love it

Publiken fortsatte älska det

because the recording of the Köln Concert

eftersom inspelningen av Kölnkonserten

is the best-selling piano album in history

är det bäst säljande pianoalbumet någonsin

and the best-selling solo jazz album in history.

och det bäst säljande solojazzalbumet någonsin.

Keith Jarrett had been handed a mess.

Keith Jarrett hade fått ta emot en röra.

He had embraced that mess, and it soared.

Han hade omfamnat röran och fått den att lyfta.

But let's think for a moment about Jarrett's initial instinct.

Men låt oss fundera en stund på Jarretts första instinkt.

He didn't want to play.

Han vill inte spela.

Of course,

Förstås,

I think any of us, in any remotely similar situation,

tänk om någon av oss hamnade i en liknande situation,

så skulle vi känna på samma sätt, ha samma instinkter.

would feel the same way, we'd have the same instinct.

We don't want to be asked to do good work with bad tools.

Vi vill inte bli ombedda att göra ett gott arbete med dåliga verktyg.

Vi vill inte behöva arbeta oss runt onödiga hinder.

We don't want to have to overcome unnecessary hurdles.

Men Jaretts instinkt var felaktig

But Jarrett's instinct was wrong,

och gudskelov ändrade han sig.

and thank goodness he changed his mind.

And I think our instinct is also wrong.

Och jag tror

att även vår instinkt är felaktig.

I think we need to gain a bit more appreciation

Jag tror vi måste lära oss uppskatta

for the unexpected advantages of having to cope with a little mess.

de oväntade fördelarna med att behöva hantera lite röra.

So let me give you some examples

Så låt mig ge er några exempel

from cognitive psychology,

från kognitiv psykologi,

from complexity science,

från komplexitetsforskning,

from social psychology,

och från socialpsykologi,

och naturligtvis rock'n'roll.

and of course, rock 'n' roll.

So cognitive psychology first.

Så först kognitiv psykologi.

We've actually known for a while

Man har faktiskt vetat ett tag nu

that certain kinds of difficulty,

att olika typer av svårigheter,

certain kinds of obstacle,

ett visst krångel

can actually improve our performance.

kan förbättra vår prestation.

For example,

Till exempel

samarbetade psykologen Daniel Oppenheimer

the psychologist Daniel Oppenheimer,

a few years ago,

för några år sen

tillsammans med gymnasielärare.

teamed up with high school teachers.

Han bad dem att omformatera stenciler

And he asked them to reformat the handouts

that they were giving to some of their classes.

som de delade ut i några av sina klasser.

So the regular handout would be formatted in something straightforward,

En vanlig stencil formaterades med något vanligt,

such as Helvetica or Times New Roman.

som Helvetica eller Times New Roman.

But half these classes were getting handouts that were formatted

Men i hälften av klasserna var stencilerna formaterade

in something sort of intense, like Haettenschweiler,

i något som var intensivt som Haettenschweiler,

or something with a zesty bounce, like Comic Sans italicized.

eller livligt piffigt som kursiv Comic Sans.

Now, these are really ugly fonts,

Nu är dessa verkligen hemska fonter,

and they're difficult fonts to read.

som är svåra att läsa.

But at the end of the semester,

Men i slutet av terminen

students were given exams,

fick eleverna göra prov

and the students who'd been asked to read the more difficult fonts,

och studenterna som fått de svårare fonterna att läsa

hade fått bättre resultat på proven,

had actually done better on their exams,

in a variety of subjects.

i flera olika ämnen.

And the reason is,

Förklaringen till detta är

the difficult font had slowed them down,

att de svåra fonterna hade fått dem att hejda sig,

forced them to work a bit harder,

tvingat dem att jobba en aning hårdare,

to think a bit more about what they were reading,

att tänka lite extra på vad de läste om,

att tolka det ...

to interpret it ...

and so they learned more.

och då lärde de sig mer.

Another example.

Ett annat exempel:

The psychologist Shelley Carson has been testing Harvard undergraduates

Psykologen Shelley Carson har testat uppmärksamhetsfiltren

for the quality of their attentional filters.

hos grundutbildningsstudenter på Harvard.

What do I mean by that?

Vad menar jag med det?

What I mean is, imagine you're in a restaurant,

Jag menar, föreställ dig att du är på restaurang,

you're having a conversation,

du för en konversation,

there are all kinds of other conversations going on in the restaurant,

alla olika typer av konversationer pågår på restaurangen,

you want to filter them out,

du vill filtrera bort dem,

you want to focus on what's important to you.

du vill fokusera på vad som är viktigt för dig.

Can you do that?

Kan du göra det?

If you can, you have good, strong attentional filters.

Om du kan det, har du goda och starka uppmärksamhetsfilter.

But some people really struggle with that.

Några människor kämpar verkligen med detta.

Some of Carson's undergraduate subjects struggled with that.

Några av Carsons grundutbildningsstudenter kämpade verkligen med detta.

De hade svaga filter, de hade porösa filter -

They had weak filters, they had porous filters --

som släppte igenom massor med extern information.

let a lot of external information in.

And so what that meant is they were constantly being interrupted

Och vad detta betydde var att de konstant avbröts

by the sights and the sounds of the world around them.

av synintrycken och ljuden i världen runt om dem.

Om det fanns en tv på medan de gjorde sina uppsatser

If there was a television on while they were doing their essays,

kunde de inte filtera ut den.

they couldn't screen it out.

Now, you would think that that was a disadvantage ...

Nu kanske du tror att det var en stor nackdel ...

but no.

men icke.

When Carson looked at what these students had achieved,

När Carson tittade på vad studenterna hade presterat,

the ones with the weak filters

hade de med svaga filter

were vastly more likely

en ofantligt högre sannolikhet

to have some real creative milestone in their lives,

att haft en verklig kreativ milstolpe i deras liv,

to have published their first novel,

att ha publicerat sin första roman,

att ha släppt sitt första album.

to have released their first album.

These distractions were actually grists to their creative mill.

Det var dessa störningsmoment som var deras kreativa källa.

They were able to think outside the box because their box was full of holes.

De hade förmågan att tänka utanför boxen, eftersom deras box var full av hål.

Vi går över till komplexitetsforskning.

Let's talk about complexity science.

So how do you solve a really complex --

Hur löser man komplexa problem - världen är full av dem -

the world's full of complicated problems --

hur löser man ett riktigt komplext problem?

how do you solve a really complicated problem?

Till exempel när man ska göra en jetmotor.

For example, you try to make a jet engine.

There are lots and lots of different variables,

Det är många, många olika variabler,

the operating temperature, the materials,

driftstemperaturen, materialen,

all the different dimensions, the shape.

alla olika dimensioner och formen.

You can't solve that kind of problem all in one go,

Men kan inte lösa denna typ av problem i ett svep,

it's too hard.

det är för svårt.

So what do you do?

Så vad gör man?

Well, one thing you can do is try to solve it step-by-step.

Tja, ett sätt man kan göra det på är att lösa det steg-för-steg.

So you have some kind of prototype

Så man har någon slags prototyp

and you tweak it, you test it, you improve it.

och sen justerar man den, testar den och förbättrar den.

Man justerar man den, testar den och förbättrar den.

You tweak it, you test it, you improve it.

Det är idén med ständiga förbättringar som ger en bra jetmotor.

Now, this idea of marginal gains will eventually get you a good jet engine.

And it's been quite widely implemented in the world.

Och den har tillämpats runt om i världen.

So you'll hear about it, for example, in high performance cycling,

Man hör talas om det till exempel inom proffscykling,

web designers will talk about trying to optimize their web pages,

när webbdesigners pratar om att optimera webbsidorna,

they're looking for these step-by-step gains.

de tittar på förbättringar steg-för-steg.

Det är ett bra sätt att lösa ett komplext problem.

That's a good way to solve a complicated problem.

But you know what would make it a better way?

Vet du som skulle göra det ett snäpp bättre?

A dash of mess.

En skvätt oreda.

You add randomness,

Man lägger till lite slumpmässighet

early on in the process,

tidigt i processen,

you make crazy moves,

man tar galna steg,

you try stupid things that shouldn't work,

man prövar dumma saker som inte borde funka,

and that will tend to make the problem-solving work better.

och det tenderar få arbetet med att lösa problem gå bättre.

And the reason for that is

Skälet till detta är

the trouble with the step-by-step process,

att problemet med steg-för-steg processen,

the marginal gains,

ständiga förbättringar

is they can walk you gradually down a dead end.

är att man så småningom gradvis når vägs ände.

Om man startar med lite slumpmässighet är det inte så troligt detta händer,

And if you start with the randomness, that becomes less likely,

and your problem-solving becomes more robust.

och problemlösandet blir mer robust.

Let's talk about social psychology.

Låt oss prata om socialpsykologi.

So the psychologist Katherine Phillips, with some colleagues,

Psykologen Katherine Phillips tillsammans med några kollegor

recently gave murder mystery problems to some students,

gav nyligen några problem med mordgåtor till några studenter.

and these students were collected in groups of four

Studenterna var uppdelade i grupper om fyra

and they were given dossiers with information about a crime --

och gavs en mapp med information om brottet -

alibin och bevis, vittnesmål och tre misstänkta.

alibis and evidence, witness statements and three suspects.

Varje grupp om fyra studenter ombads att klura ut vem som gjort det,

And the groups of four students were asked to figure out who did it,

who committed the crime.

vem som begick brottet.

And there were two treatments in this experiment.

Det fanns två upplägg i detta experiment.

In some cases these were four friends,

I några fall var alla fyra vänner,

som kände varandra väl.

they all knew each other well.

I andra fall,

In other cases,

three friends and a stranger.

tre vänner och en främling.

Och ni ser vart jag är på väg med detta.

And you can see where I'm going with this.

Uppenbart kommer jag att säga

Obviously I'm going to say

that the groups with the stranger solved the problem more effectively,

att gruppen med främlingen löste problemet mer effektivt,

which is true, they did.

vilket är sant, de gjorde de.

Actually, they solved the problem quite a lot more effectively.

Faktiskt så löste de problemet en hel del mycket effektivare.

So the groups of four friends,

Gruppen med fyra vänner,

de hade bara 50 procents chans att hitta rätt svar.

they only had a 50-50 chance of getting the answer right.

Vilket inte är strålande - på en flervalsfråga med tre svar?

Which is actually not that great --

in multiple choice, for three answers? 50-50's not good.

50-50 är inte bra.

(Laughter)

(Skratt)

De tre vännerna och en främling,

The three friends and the stranger,

even though the stranger didn't have any extra information,

trots att främlingen inte hade någon extra information,

even though it was just a case

trots att det bara var ett fall av

of how that changed the conversation to accommodate that awkwardness,

hur man ändrade konversationen så att den blev lite obekväm,

the three friends and the stranger,

de tre vänner och främlingen,

så hade de en 75-procentig chans att finna rätt svar.

they had a 75 percent chance of finding the right answer.

That's quite a big leap in performance.

Det är ett stort steg i prestation.

But I think what's really interesting

Men det jag tycker är riktigt intressant

is not just that the three friends and the stranger did a better job,

är inte bara att de tre vänner och främlingen gjorde ett bättre jobb,

but how they felt about it.

utan också hur de kände sig.

So when Katherine Phillips interviewed the groups of four friends,

När Katherine Phillips intervjuade gruppen med de fyra vännerna,

they had a nice time,

så hade de haft en bra stund,

they also thought they'd done a good job.

de tyckte även att de gjort ett bra jobb.

They were complacent.

De var nöjda.

When she spoke to the three friends and the stranger,

När hon pratade med de tre vännerna och främlingen,

så hade de inte haft en bra stund -

they had not had a nice time --

it's actually rather difficult, it's rather awkward ...

det var verkligen svårt, det var verkligen pinsamt ...

and they were full of doubt.

och de hade tvivel.

They didn't think they'd done a good job even though they had.

De trodde inte att de hade gjort ett bra jobb,

trots att de hade det.

Detta exemplifierar verkligen svårigheten som vi måste hantera här.

And I think that really exemplifies

the challenge that we're dealing with here.

Because, yeah --

Eftersom, ja visst -

the ugly font,

den fula fonten,

the awkward stranger,

den pinsamma främlingen,

the random move ...

slumpmässiga steg ...

these disruptions help us solve problems,

dessa omskakningar

hjälper oss att bli mera kreativa.

they help us become more creative.

Men de känns inte som de hjälper oss.

But we don't feel that they're helping us.

Vi känner de står i vägen för oss ...

We feel that they're getting in the way ...

så vi motstår dem.

and so we resist.

Det är därför som det sista exempel är så viktigt.

And that's why the last example is really important.

So I want to talk about somebody

Jag vill berätta om

from the background of the world of rock 'n' roll.

en av rock'n'roll-världens bakgrundsfigurer.

And you may know him, he's actually a TED-ster.

Du kanske känner han, han är i själva verket en TED-ster.

His name is Brian Eno.

Han heter Brian Eno.

He is an ambient composer -- rather brilliant.

Han är en stämningskompositör - ganska briljant sådan.

He's also a kind of catalyst

Han är en slags katalysator

som ligger bakom de bästa roll’n’roll-albumen

behind some of the great rock 'n' roll albums of the last 40 years.

från de senaste 40 åren.

He's worked with David Bowie on "Heroes,"

Han arbetade med David Bowie på "Heroes",

he worked with U2 on "Achtung Baby" and "The Joshua Tree,"

han arbetade med U2 på "Achtung Baby" och "The Joshua Tree",

han arbetade med DEVO,

he's worked with DEVO,

he's worked with Coldplay, he's worked with everybody.

han arbetade med Coldplay, han arbetade med alla.

Vad gör han som gör dessa stora rockband bättre?

And what does he do to make these great rock bands better?

Well, he makes a mess.

Han skapar oreda.

He disrupts their creative processes.

Han rubbar deras kreativa processer.

It's his role to be the awkward stranger.

Han har rollen som den pinsamma främlingen.

It's his role to tell them

Den som talar om för dem

that they have to play the unplayable piano.

att de måste spela på det ospelbara pianot.

And one of the ways in which he creates this disruption

Ett av sätten han skapar omvälvningar

är genom en egendomlig kortlek -

is through this remarkable deck of cards --

I have my signed copy here -- thank you, Brian.

Jag har en signerad kopia här -

tack, Brian.

They're called The Oblique Strategies,

De kallas de Förtäckta Strategierna,

he developed them with a friend of his.

som han utvecklade med en vän.

And when they're stuck in the studio,

När de har fastnat i studion

Brian Eno will reach for one of the cards.

tar Brian Eno fram ett av korten.

He'll draw one at random,

Han drar det slumpmässigt,

and he'll make the band follow the instructions on the card.

och får bandet

att följa instruktionerna på kortet.

So this one ...

Som detta kort ...

"Byt instrumentroller"

"Change instrument roles."

Yeah, everyone swap instruments -- Drummer on the piano --

Så, allihop byter instrument - Trumslagaren på piano -

En briljant, briljant idé.

Brilliant, brilliant idea.

"Titta närmare på de mest genererande detaljerna. Förstärk dem."

"Look closely at the most embarrassing details. Amplify them."

"Make a sudden, destructive, unpredictable action. Incorporate."

"Gör något plötsligt, destruktivt och oförutsägbart. Inkludera."

These cards are disruptive.

Dessa kort är omvälvande.

De har nu visat sitt värde för album efter album.

Now, they've proved their worth in album after album.

The musicians hate them.

Musikerna hatar dem.

(Laughter)

(Skratt)

So Phil Collins was playing drums on an early Brian Eno album.

Som när Phil Collins spelade på trummor på ett tidigt Brian Eno-album.

Han blev så frustrerad

He got so frustrated he started throwing beer cans across the studio.

att han började kasta ölburkar tvärs över studion.

Carlos Alomar, great rock guitarist,

Carlos Alomar, en stor rockgitarrist,

working with Eno on David Bowie's "Lodger" album,

arbetade med Eno på David Bowies "Lodger"-album,

and at one point he turns to Brian and says,

och vid en tidpunkt vände han sig till Brian och sa,

"Brian, this experiment is stupid."

"Brian, det här experimentet är bara dumt."

But the thing is it was a pretty good album,

Men saken är att det är ett rätt bra album,

och även att Carlos Alomar, 35 år senare,

but also,

Carlos Alomar, 35 years later, now uses The Oblique Strategies.

nu använder de Förtäckta Strategierna.

And he tells his students to use The Oblique Strategies

Han ber sina studenter använda de Förtäckta Strategierna

because he's realized something.

eftersom han insett något.

Just because you don't like it doesn't mean it isn't helping you.

Bara för du inte gillar det, innebär det inte att det inte hjälper dig.

Strategierna var faktiskt inte en kortlek från början,

The strategies actually weren't a deck of cards originally,

they were just a list --

det var bara en lista -

en lista på inspelningsstudions vägg.

list on the recording studio wall.

A checklist of things you might try if you got stuck.

En checklista av saker som man kunde pröva om man fastnade.

The list didn't work.

Men listan funkade inte.

Vet ni varför?

Know why?

Not messy enough.

Inte tillräckligt rörig.

Your eye would go down the list

Ögon följde listan nedåt

and it would settle on whatever was the least disruptive,

och slog sig ned på vad som var det minst omvälvande,

the least troublesome,

det minst besvärande,

which of course misses the point entirely.

vilket gör att man missar poängen

helt och hållet.

Det var det som Brian Eno kom att förstå:

And what Brian Eno came to realize was,

yes, we need to run the stupid experiments,

Ja, vi måste göra de där dumma experimenten,

klara av de där jobbiga främlingarna,

we need to deal with the awkward strangers,

vi måste försöka läsa de fula fonterna.

we need to try to read the ugly fonts.

These things help us.

De här sakerna hjälper oss.

They help us solve problems,

De hjälper oss lösa problem,

det hjälper oss bli mer kreativa.

they help us be more creative.

But also ...

Men det är också så ...

we really need some persuasion if we're going to accept this.

att vi behöver en viss övertalning, om vi ska acceptera detta.

So however we do it ...

Hur vi än gör det ...

whether it's sheer willpower,

om det är genom ren viljestyrka,

whether it's the flip of a card

eller genom att dra kort,

or whether it's a guilt trip from a German teenager,

eller genom skuldkänslor över en tysk tonåring,

all of us, from time to time,

behöver alla av oss, från tid till annan,

need to sit down and try and play the unplayable piano.

sätta oss ned och spela det ospelbara pianot.

Thank you.

Tack så mycket.

(Applause)

(Applåder)