How childhood trauma affects health across a lifetime | Nadine Burke Harris | TED

Översättare: Stephanie Green Granskare: Lisbeth Pekkari

In the mid-'90s,

I mitten av 90-talet

the CDC and Kaiser Permanente

fann USA:s folkhälsomyndighet, och Kaiser Permanente

discovered an exposure that dramatically increased the risk

en exponering som dramatiskt ökade risken

for seven out of 10 of the leading causes of death in the United States.

för 7 av 10 av de främsta dödsorsakerna i USA.

In high doses, it affects brain development,

I höga doser påverkar det hjärnans utveckling,

the immune system, hormonal systems,

immunsystemet, hormonsystemen

and even the way our DNA is read and transcribed.

och till med hur vårt DNA blir läst och transkriberat.

Folks who are exposed in very high doses

De som utsätts för väldigt höga doser

have triple the lifetime risk of heart disease and lung cancer

har en tredubblad risk för hjärtsjukdomar och lungcancer

and a 20-year difference in life expectancy.

och en skillnad på 20 år i förväntad livslängd.

And yet, doctors today are not trained in routine screening or treatment.

Trots detta är inte läkare idag utbildade i rutinmässig screening eller behandling.

Now, the exposure I'm talking about is not a pesticide or a packaging chemical.

Exponeringen jag talar om är inte ett bekämpningsmedel eller annan kemikalie.

It's childhood trauma.

Det är barndomstrauma.

Okay. What kind of trauma am I talking about here?

Så, vilken sorts trauman pratar jag om?

I'm not talking about failing a test or losing a basketball game.

Inte om att misslyckas på prov eller att förlora en basketmatch.

I am talking about threats that are so severe or pervasive

Jag pratar om hot som är så allvarliga eller genomträngande

that they literally get under our skin and change our physiology:

att de bokstavligen kryper in under våra skinn och förändrar vår fysiologi:

things like abuse or neglect,

saker som misshandel eller försummelse,

or growing up with a parent who struggles with mental illness

eller att växa upp med en förälder som kämpar med en psykisk sjukdom

or substance dependence.

eller missbruk.

Now, for a long time,

Under lång tid

I viewed these things in the way I was trained to view them,

såg jag saker på det sätt jag utbildats att se dem på,

either as a social problem -- refer to social services --

antingen som ett socialt problem; hänvisa till sociala myndigheter,

or as a mental health problem -- refer to mental health services.

eller som ett psykiskt problem; hänvisa till psykiatrin.

And then something happened to make me rethink my entire approach.

Men så hände något som fick mig att omvärdera hela mitt förhållningssätt.

When I finished my residency,

När jag avslutade specialistutbildningen

I wanted to go someplace where I felt really needed,

ville jag någonstans där jag verkligen kände mig behövd,

someplace where I could make a difference.

en plats där jag kunde göra skillnad.

So I came to work for California Pacific Medical Center,

Så jag började arbeta för California Pacific Medical Center,

one of the best private hospitals in Northern California,

ett av de bästa privata sjukhusen i norra Kalifornien.

and together, we opened a clinic in Bayview-Hunters Point,

Tillsammans öppnade vi en mottagning i Bayview-Hunters Point,

ett av de fattigaste, mest eftersatta kvarteren i San Francisco.

one of the poorest, most underserved neighborhoods in San Francisco.

Now, prior to that point,

Fram till dess

there had been only one pediatrician in all of Bayview

hade det bara funnits en pediatriker i hela Bayview,

to serve more than 10,000 children,

för att ta hand om fler än 10 000 barn.

so we hung a shingle, and we were able to provide top-quality care

Så vi öppnade vår praktik och kunde erbjuda vård av högsta kvalitet,

regardless of ability to pay.

oavsett betalningsförmåga.

It was so cool. We targeted the typical health disparities:

Det var så häftigt, vi riktade in oss mot de typiska skillnaderna i hälsoarbete:

access to care, immunization rates, asthma hospitalization rates,

tillgång till vård, andel vaccinerade, andelen sjukhusbehandlade för astma,

and we hit all of our numbers.

och vi nådde alla våra mål.

We felt very proud of ourselves.

Vi kände oss stolta över oss själva.

But then I started noticing a disturbing trend.

Då började jag notera en oroväckande trend.

A lot of kids were being referred to me for ADHD,

Många barn remitterades till mig för ADHD,

or Attention Deficit Hyperactivity Disorder,

alltså uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet,

but when I actually did a thorough history and physical,

men när jag faktiskt gjorde en omfattande hälsokontroll och tittade bakåt

what I found was that for most of my patients,

upptäckte jag att på de flesta av mina patienter

I couldn't make a diagnosis of ADHD.

kunde jag inte ställa diagnosen ADHD.

Most of the kids I was seeing had experienced such severe trauma

De flesta av barnen jag träffade hade genomlevt så allvarliga trauman

that it felt like something else was going on.

att jag anade att något annat låg bakom.

Somehow I was missing something important.

På något sätt missade jag något avgörande.

Now, before I did my residency, I did a master's degree in public health,

Innan jag gick min specialistutbildning tog jag en mastersexamen i folkhälsa,

and one of the things that they teach you in public health school

och en av de saker man får lära sig där

is that if you're a doctor

är att om du är läkare

and you see 100 kids that all drink from the same well,

och ser 100 barn som dricker ur samma brunn

and 98 of them develop diarrhea,

och 98 av dem får diarré,

you can go ahead and write that prescription

kan du gå fram och skriva ut recept

for dose after dose after dose of antibiotics,

på dos efter dos antibiotika,

or you can walk over and say, "What the hell is in this well?"

eller så kan du gå fram och säga: "Är det en hund begraven i brunnen?"

So I began reading everything that I could get my hands on

Så jag började läsa allt jag kunde få tag på

about how exposure to adversity

om hur utsatthet för motgångar

affects the developing brains and bodies of children.

påverkar utvecklingen av hjärnan och kroppen hos barn.

And then one day, my colleague walked into my office,

En dag kom så en av mina kollegor in på mitt kontor

and he said, "Dr. Burke, have you seen this?"

och sa "Dr Burke, har du sett?".

In his hand was a copy of a research study

Han höll i en kopia av forskningsstudien

called the Adverse Childhood Experiences Study.

"Erfarenheter av olycklig barndom" (Adverse Childhood Experiences).

That day changed my clinical practice and ultimately my career.

Den dagen ändrade hur jag jobbade och i slutändan också min karriär.

The Adverse Childhood Experiences Study

Studien "Erfarenheter av olycklig barndom"

is something that everybody needs to know about.

är något alla behöver känna till.

It was done by Dr. Vince Felitti at Kaiser and Dr. Bob Anda at the CDC,

Den gjordes av Dr Vince Felitti vid Kaiser och Dr Bob Anda vid folkhälsomyndigheten,

and together, they asked 17,500 adults about their history of exposure

tillsammans frågade de 17 500 vuxna om deras historiska utsatthet

to what they called "adverse childhood experiences," or ACEs.

av vad de kallade olyckliga barndomserfarenheter (ACE).

Those include physical, emotional, or sexual abuse;

Dessa innefattade fysiska, känslomässiga och sexuella övergrepp;

physical or emotional neglect;

fysisk eller känslomässig negligering;

pyskisk sjukdom hos föräldrar, missbruk, inspärrning

parental mental illness, substance dependence, incarceration;

parental separation or divorce;

föräldrars separation eller skilsmässa,

or domestic violence.

eller våld i hemmet.

For every yes, you would get a point on your ACE score.

Var och en av dessa gav dig en poäng till ditt ACE-värde.

And then what they did

Vad de sedan gjorde

was they correlated these ACE scores against health outcomes.

var att korrelera ACE-värdena med hur hälsan påverkats.

What they found was striking.

Vad de upptäckte var slående.

Two things:

Två saker:

Number one, ACEs are incredibly common.

1: ACE är otroligt vanligt.

Sixty-seven percent of the population had at least one ACE,

67 procent av befolkningen hade åtminstone en ACE,

and 12.6 percent, one in eight, had four or more ACEs.

och 12,6 procent, en av åtta, hade fyra eller fler ACE.

The second thing that they found

Det andra de upptäckte

was that there was a dose-response relationship

var att det fanns ett dos-responssamband

between ACEs and health outcomes:

mellan ACE-värdet och hälsan:

the higher your ACE score, the worse your health outcomes.

ju högre ACE-värde, desto sämre hälsa.

For a person with an ACE score of four or more,

För en person med ett ACE-värde på fyra eller mer,

their relative risk of chronic obstructive pulmonary disease

var den relativa risken för kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL,

was two and a half times that of someone with an ACE score of zero.

två och en halv gånger större än för någon med ACE-värdet 0.

For hepatitis, it was also two and a half times.

För hepatit var det också två och halv gång större.

For depression, it was four and a half times.

För depression var det fyra och en halv gång.

For suicidality, it was 12 times.

För självmordsbenägenhet var det 12 gånger.

A person with an ACE score of seven or more

En person med ett ACE-värde högre än sju

had triple the lifetime risk of lung cancer

hade tredubblat risken att under sin livstid drabbas av lungcancer

and three and a half times the risk of ischemic heart disease,

och tre och en halv gång större risk för kranskärlssjukdomar,

the number one killer in the United States of America.

den främsta dödsorsaken i USA.

Well, of course this makes sense.

Detta kan så klart framstå som självklarheter.

Some people looked at this data and they said, "Come on.

Vissa tittade på datan och sa "Kom igen.

You have a rough childhood, you're more likely to drink and smoke

Du hade en tuff barndom, är mer benägen att dricka och röka

and do all these things that are going to ruin your health.

och göra alla de saker som kommer att förstöra din hälsa.

This isn't science. This is just bad behavior."

Det är inte vetenskap. Det är bara dåliga vanor."

It turns out this is exactly where the science comes in.

Det visar sig att det är exakt där vetenskapen kommer in.

We now understand better than we ever have before

Nu förstår vi bättre än vi någonsin gjort tidigare

how exposure to early adversity

hur utsatthet för tidiga motgångar

affects the developing brains and bodies of children.

påverkar barns växande hjärna och kropp.

It affects areas like the nucleus accumbens,

Det påverkar områden som accumbenskärnan,

the pleasure and reward center of the brain

njutnings- och belöningscentret i hjärnan

that is implicated in substance dependence.

som har en del i missbruk.

It inhibits the prefrontal cortex,

Det hämmar prefrontala cortex,

which is necessary for impulse control and executive function,

som behövs för impulskontroll och exekutiva funktioner,

a critical area for learning.

ett kritiskt område för inlärning.

And on MRI scans,

På MRT-scanningar

we see measurable differences in the amygdala,

ser vi mätbara skillnader i amygdala,

the brain's fear response center.

hjärnans centrum för hur vi reagerar på rädsla.

So there are real neurologic reasons

Detta är alltså reella neurologiska anledningar

why folks exposed to high doses of adversity

till varför människor som exponerats för motgångar i hög utsträckning

are more likely to engage in high-risk behavior,

är mer troliga att involveras i högriskbeteenden,

and that's important to know.

och det är viktigt att känna till.

But it turns out that even if you don't engage in any high-risk behavior,

Men det visar sig att även om du inte involveras i högriskbetende,

you're still more likely to develop heart disease or cancer.

är det fortfarande mer troligt att du utvecklar hjärtsjukdomar eller cancer.

The reason for this has to do with the hypothalamic–pituitary–adrenal axis,

Detta har att göra med HPA-axeln,

the brain's and body's stress response system

hjärnans system för att svara på stress

that governs our fight-or-flight response.

som styr vår flykt- och kamprespons.

How does it work?

Hur det fungerar?

Well, imagine you're walking in the forest and you see a bear.

Tänk dig att du vandrar i skogen och får syn på en björn.

Immediately, your hypothalamus sends a signal to your pituitary,

Din hypotalamus skickar direkt en signal till din hypofys,

which sends a signal to your adrenal gland that says,

som skickar en signal till din binjurebark som lyder

"Release stress hormones! Adrenaline! Cortisol!"

"Frisätt stresshormoner! Adrenalin! Kortisol!"

And so your heart starts to pound,

Ditt hjärta börjar bulta,

dina pupiller vidgas, dina luftvägar öppnas upp

Your pupils dilate, your airways open up,

and you are ready to either fight that bear or run from the bear.

och du är redo att antingen slåss mot björnen eller att fly från den.

And that is wonderful

Och det är fantastiskt

if you're in a forest and there's a bear.

om du är i en skog där det det finns en björn.

(Laughter)

(Skratt)

But the problem is what happens when the bear comes home every night,

Problemet uppstår när björnen kommer hem varje natt

and this system is activated over and over and over again,

och systemet aktiveras om och om igen,

and it goes from being adaptive, or life-saving,

och går från att vara adaptivt, eller en livräddare,

to maladaptive, or health-damaging.

till att vara maladaptivt, alltså kontraproduktivt eller hälsoskadligt.

Children are especially sensitive to this repeated stress activation,

Barn är speciellt känsliga för denna upprepade stressaktivering,

because their brains and bodies are just developing.

eftersom deras hjärnor och kroppar håller på att utvecklas.

High doses of adversity not only affect brain structure and function,

Höga doser av motgångar påverkar inte bara hjärnans struktur och funktion,

de påverkar immunsystemet som är under utveckling,

they affect the developing immune system,

developing hormonal systems,

hormonsystemet som håller på att utvecklas

and even the way our DNA is read and transcribed.

och till och med hur vårt DNA blir läst och transkriberat.

So for me, this information threw my old training out the window,

För mig betydde den här nya kunskapen att jag fick bortse från min gamla utbildning,

because when we understand the mechanism of a disease,

för när vi förstår en sjukdoms mekanismer,

when we know not only which pathways are disrupted, but how,

när vi inte bara vet vilka vilka banor som avbrutits, men också hur,

then as doctors, it is our job to use this science

då är det vårt jobb som läkare att använda den kunskapen

for prevention and treatment.

för prevention och behandling.

That's what we do.

Det är vad vi gör.

So in San Francisco, we created the Center for Youth Wellness

I San Francisco så skapade vi Centret för ungas välmående

to prevent, screen and heal the impacts of ACEs and toxic stress.

för att förebygga, screena och läka påverkan från ACE och toxisk stress.

We started simply with routine screening of every one of our kids

Vi startade enkelt med rutinscreening av alla våra barn

at their regular physical,

vid deras vanliga hälsokontroll,

because I know that if my patient has an ACE score of 4,

för jag vet att om min patient har ett ACE-värde på 4,

she's two and a half times as likely to develop hepatitis or COPD,

så är hon två och en halv gång mer trolig att utveckla hepatit eller KOL,

she's four and half times as likely to become depressed,

hon är fyra och en halv gång mer trolig för depression

and she's 12 times as likely to attempt to take her own life

och hon har en 12 gånger högre risk för självmordsbenägenhet

as my patient with zero ACEs.

jämfört med min patient med ACE-värde 0.

I know that when she's in my exam room.

Det vet jag när hon är i mitt undersökningsrum.

For our patients who do screen positive,

För patienter som får ett positivt utslag på sin screening

we have a multidisciplinary treatment team that works to reduce the dose of adversity

arbetar ett tvärvetenskapligt team för att minska utsattheten för motgångar

and treat symptoms using best practices, including home visits, care coordination,

och behandla symptom med hjälp av goda metoder, som hembesök, vårdkoordinering

mental health care, nutrition,

psykisk omvårdnad, näringslära,

holistiska insatser, och ja, medicinering när så behövs.

holistic interventions, and yes, medication when necessary.

But we also educate parents about the impacts of ACEs and toxic stress

Men vi utbildar också föräldrar i hur toxisk stress och ACE påverkar

the same way you would for covering electrical outlets, or lead poisoning,

på samma sätt du skulle göra för hantering av eluttag och blyförgiftning

and we tailor the care of our asthmatics and our diabetics

och vi skräddarsyr omvårdnaden för våra astmatiker och våra diabetiker

in a way that recognizes that they may need more aggressive treatment,

på ett sätt som påvisar att de kan behöva en mer aggresiv behandling

given the changes to their hormonal and immune systems.

på grund av förändringarna i deras hormon- och immunsystem.

So the other thing that happens when you understand this science

Det andra som händer när du förstår den här vetenskapen

is that you want to shout it from the rooftops,

är att du vill ställa dig på taket och skrika ut den

because this isn't just an issue for kids in Bayview.

för det här är inte bara en fråga för barnen i Bayview.

I figured the minute that everybody else heard about this,

Jag antog att i den stund alla fick höra om detta,

it would be routine screening, multi-disciplinary treatment teams,

skulle det leda till rutinscreeningar, tvärvetenskapliga behandlingsteam,

and it would be a race to the most effective clinical treatment protocols.

och en kamp om att först hitta den mest effektiva behandlingsrutinen.

Yeah. That did not happen.

Ja. Det hände ju inte.

And that was a huge learning for me.

Och det var en viktig lärdom för mig.

What I had thought of as simply best clinical practice

Vad jag tänkt på som endast det bästa kliniska tillvägagångssättet

I now understand to be a movement.

förstår jag nu är en folkrörelse.

In the words of Dr. Robert Block,

För att citera Dr Robert Block,

the former President of the American Academy of Pediatrics,

tidigare ordförande för Amerikanska sällskapet för pediatrik,

"Adverse childhood experiences

"Barndomserfarenhet av motgångar

are the single greatest unaddressed public health threat

är det enskilt största hot mot folkhälsan som inte uppmärksammats och

facing our nation today."

som vårt land står inför idag."

And for a lot of people, that's a terrifying prospect.

För många är det en skräckinjagande bild.

Så stort verkar problemets omfång och omfattning att det känns oöverkomligt

The scope and scale of the problem seems so large that it feels overwhelming

to think about how we might approach it.

att tänka på hur vi ska ta oss an det.

But for me, that's actually where the hopes lies,

För mig är det faktiskt där min förhoppning finns,

because when we have the right framework,

för när vi har det rätta ramverket,

when we recognize this to be a public health crisis,

när vi erkänner detta som en kris för folkhälsan,

then we can begin to use the right tool kit to come up with solutions.

då kan vi börja använda rätt verktyg för komma fram till lösningar.

From tobacco to lead poisoning to HIV/AIDS,

Från tobak till blyförgiftning till HIV och aids.

the United States actually has quite a strong track record

Historiskt sett har USA faktiskt lyckats väl

with addressing public health problems,

med att ta sig an folkhälsoproblem,

but replicating those successes with ACEs and toxic stress

men att replikera de framgångarna till ACE och toxisk stress

is going to take determination and commitment,

kommer kräva beslutsamhet och engagemang,

and when I look at what our nation's response has been so far,

och när jag ser vad USA:s respons har varit fram till nu,

I wonder,

undrar jag,

why haven't we taken this more seriously?

varför har vi inte tagit allvarligare på detta?

You know, at first I thought that we marginalized the issue

Ni ska veta att jag först trodde att frågan marginaliserades

because it doesn't apply to us.

för att den inte rör oss.

That's an issue for those kids in those neighborhoods.

Att det är en fråga för barnen i "de" kvarteren.

Which is weird, because the data doesn't bear that out.

Vilket är märkligt för datan visar inte det.

The original ACEs study was done in a population

Den första ACE-studien gjordes i en befolkning

that was 70 percent Caucasian,

som till 70 procent var kaukasier.

70 percent college-educated.

70 procent med collegeutbildning.

But then, the more I talked to folks,

Men ju fler jag pratade med,

I'm beginning to think that maybe I had it completely backwards.

desto mer började jag tro att jag fått det hela om bakfoten.

If I were to ask how many people in this room

Om jag skulle fråga hur många personer i det här rummet

som växte upp med en familjemedlem som led av psykisk sjukdom,

grew up with a family member who suffered from mental illness,

I bet a few hands would go up.

då antar jag att några skulle räcka upp handen.

And then if I were to ask how many folks had a parent who maybe drank too much,

Om jag skulle fråga hur många som hade en förälder som kanske drack för mycket

or who really believed that if you spare the rod, you spoil the child,

eller som trodde att sparande på riset gjorde barnet bortskämt,

I bet a few more hands would go up.

antar jag att några ytterligare händer skulle lyftas.

Even in this room, this is an issue that touches many of us,

Till och med i detta rum, är detta en fråga som rör många av oss,

and I am beginning to believe that we marginalize the issue

och jag börjar tro att vi marginaliserar frågan

because it does apply to us.

för att den handlar om oss.

Maybe it's easier to see in other zip codes

Kanske är det lättare att se i andra områden

because we don't want to look at it.

eftersom vi inte vill se på det.

We'd rather be sick.

Vi blir hellre sjuka.

Fortunately, scientific advances and, frankly, economic realities

Lyckligtvis gör forskningen framsteg, och krasst sett gör landets ekonomi

make that option less viable every day.

det valet mindre gångbart för var dag.

The science is clear:

Forskningen är tydlig:

Early adversity dramatically affects health across a lifetime.

Tidig utsatthet påverkar hälsan dramatiskt under hela livet.

Today, we are beginning to understand how to interrupt the progression

Idag börjar vi förstå hur progressionen ska avbrytas

from early adversity to disease and early death,

från tidig utsatthet till sjukdom och förtida död,

and 30 years from now,

och om 30 år,

the child who has a high ACE score

kommer barnet som har ett högt ACE-värde

and whose behavioral symptoms go unrecognized,

och vars beteendemässiga symptom obemärkt passerar

whose asthma management is not connected,

vars astmabehandling inte är sammanhängande,

and who goes on to develop high blood pressure

och som fortsätter till att utveckla högt blodtryck

and early heart disease or cancer

och tidig hjärtsjukdom eller cancer

will be just as anomalous as a six-month mortality from HIV/AIDS.

vara en lika stor anomali som en sexmånaders dödsdom från HIV/aids.

People will look at that situation and say, "What the heck happened there?"

Människor kommer att titta på situationen och säga: "Vad fanken har hänt?".

This is treatable.

Det här går att behandla.

This is beatable.

Det här kan vi bekämpa.

The single most important thing that we need today

Och det enskilt viktigaste vi behöver idag

is the courage to look this problem in the face

är modet att se problemet i ögonen

and say, this is real and this is all of us.

och säga, detta är på riktigt, och detta rör oss alla.

I believe that we are the movement.

Jag tror att vi är den rörelsen.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)