The psychology behind irrational decisions - Sara Garofalo

Översättare: Désirée Nordlund Granskare: Annika Bidner

Let's say you're on a game show.

Låt oss säga att du är med i ett spelprogram.

You've already earned $1000 in the first round

Du har redan tjänat 1000 kr i första rundan

when you land on the bonus space.

när hjulet stannar på "bonus".

Now, you have a choice.

Nu ställs du inför ett val.

You can either take a $500 bonus guaranteed

Du kan antingen ta 4 000 kr i garanterad bonus

or you can flip a coin.

eller du kan singla slant.

If it's heads, you win $1000 bonus.

Om det blir krona, vinner du 8 000 kr i bonus.

If it's tails, you get no bonus at all.

Om det blir klave får du ingen bonus alls.

In the second round, you've earned $2000 when you land on the penalty space.

I andra rundan har du tjänat 16 000 kr när du hamnar på "straff".

Now you have another choice.

Nu har du ett annat val.

You can either take a $500 loss,

Du kan antingen ta en förlust på 4 000 kr,

or try your luck at the coin flip.

eller pröva din tur med att singla slant.

If it's heads, you lose nothing,

Om det blir krona förlorar du ingenting,

but if it's tails, you lose $1000 instead.

men om det blir klave förlorar du 8 000 kr istället.

If you're like most people,

Om du är som de flesta, valde du antagligen

you probably chose to take the guaranteed bonus in the first round

att ta den garanterade bonusen i första rundan

and flip the coin in the second round.

och singla slant i den andra.

But if you think about it, this makes no sense.

Men om du tänker efter, finns det ingen logik i det.

The odds and outcomes in both rounds are exactly the same.

Oddsen och resultatet i båda fallen är exakt lika.

So why does the second round seem much scarier?

Så varför verkar andra rundan mycket otäckare?

The answer lies in a phenomenon known as loss aversion.

Svaret ligger i fenomenet förlustaversion.

Under rational economic theory,

I rationella ekonomiska teorier

our decisions should follow a simple mathematical equation

skulle våra beslut följa enkla matematiska ekvationer

that weighs the level of risk against the amount at stake.

som väger risknivån mot insatsens storlek.

But studies have found that for many people,

Men studier har visat att för många människor

the negative psychological impact we feel from losing something

är den psykiskt negativa effekten vi känner av att förlora något

is about twice as strong as the positive impact of gaining the same thing.

dubbelt så stark som den positiva effekten av att vinna samma sak.

Loss aversion is one cognitive bias that arises from heuristics,

Förlustaversion är en kognitiv bias som kommer från heuristik,

problem-solving approaches based on previous experience and intuition

problemlösning baserad på tidigare erfarenhet och intuition

rather than careful analysis.

snarare än noggrann analys.

And these mental shortcuts can lead to irrational decisions,

Och de mentala genvägarna kan leda till irrationella beslut,

not like falling in love

inte som att bli kär

or bungee jumping off a cliff,

eller hoppa bungyjump från ett berg,

but logical fallacies that can easily be proven wrong.

utan logiska vanföreställningar som lätt kan motbevisas.

Situations involving probability are notoriously bad for applying heuristics.

Situationer som inkluderar sannolikhet är ökänt svåra att lösa med heuristik.

For instance, say you were to roll a die with four green faces and two red faces

Låt oss säga att du ska slå en tärning med fyra gröna sidor och två röda

twenty times.

tjugo gånger.

You can choose one of the following sequences of rolls,

Du kan välja en av dessa sekvenser av resultat

and if it shows up, you'll win $25.

och om du slår den, vinner du 2 000 kr.

Which would you pick?

Vilken väljer du?

In one study, 65% of the participants who were all college students

I en studie med högskolestudenter

chose sequence B

valde 65% sekvens B,

even though A is shorter and contained within B,

även om A är kortare och samma mönster återfanns i B,

in other words, more likely.

det vill säga, A var mer sannolik än B.

This is what's called a conjunction fallacy.

Det kallas för "conjunction fallacy".

Here, we expect to see more green rolls,

Här förväntar vi oss att få fler gröna resultat,

so our brains can trick us into picking the less likely option.

så vår hjärna kan lura oss att ta det minst sannolika valet.

Heuristics are also terrible at dealing with numbers in general.

Heuristik är också dåliga på att hantera siffror i allmänhet.

In one example, students were split into two groups.

I ett exempel

delades eleverna in i två grupper.

The first group was asked whether Mahatma Gandhi died before or after age 9,

Den första gruppen fick frågan

om Mahatma Gandhi dog före eller efter 9 års ålder,

while the second was asked whether he died before or after age 140.

medan den andra fick frågan om han dog före eller efter 140 års ålder.

Both numbers were obviously way off,

Båda åldrarna är givetvis helt osannolika,

but when the students were then asked to guess the actual age at which he died,

men när eleverna blev ombedda att gissa vid vilken ålder han faktiskt dog,

the first group's answers averaged to 50

svarade den första gruppen genomsnittligt 50 år

while the second group's averaged to 67.

medan den andra gruppens medelsvar var 67.

Even though the clearly wrong information in the initial questions

Trots att informationen i de inledande frågorna

should have been irrelevant,

var uppenbart fel och borde varit irrelevant,

it still affected the students' estimates.

påverkade den ändå elevernas uppskattningar.

This is an example of the anchoring effect,

Detta är ett exempel på förankringseffekten

and it's often used in marketing and negotiations

och används ofta i marknadsföring och förhandlingar

to raise the prices that people are willing to pay.

för att öka det pris människor är villiga att betala.

So, if heuristics lead to all these wrong decisions,

Så om heuristik leder till alla dessa felaktiga beslut,

why do we even have them?

varför har vi dem ens?

Well, because they can be quite effective.

Jo, för att de kan vara ganska effektiva.

For most of human history,

Under stor del av vår tid på jorden

survival depended on making quick decisions with limited information.

har överlevnaden hängt på

att fatta snabba beslut med begränsad information.

When there's no time to logically analyze all the possibilities,

När det inte finns tid att logiskt analysera alla möjligheter,

heuristics can sometimes save our lives.

kan heuristik ibland rädda våra liv.

But today's environment requires far more complex decision-making,

Men dagens miljö

kräver ett mer komplext beslutsfattande,

and these decisions are more biased by unconscious factors than we think,

och dessa beslut är mer färgade av omedvetna faktorer än vi tror,

affecting everything from health and education

och påverkar allt från hälsa och utbildning

to finance and criminal justice.

till finanser och domslut.

We can't just shut off our brain's heuristics,

Vi kan inte bara stänga av vår hjärnas genvägar,

but we can learn to be aware of them.

men vi kan lära oss att bli medvetna om dem.

When you come to a situation involving numbers,

När du är en situation som inkluderar siffror,

probability,

sannolikhet,

or multiple details,

och många detaljer,

pause for a second

hejda dig för en sekund

och överväg om det intiutiva svaret kanske inte är rätt, trots allt.

and consider that the intuitive answer might not be the right one after all.