Ash Beckham: We're all hiding something. Let's find the courage to open up

Översättare: Lisbeth Pekkari Granskare: Pia Bergqvist

I'm going to talk to you tonight

Jag ska prata med er ikväll

about coming out of the closet,

om att komma ut ur garderoben.

and not in the traditional sense,

Inte på det vanliga viset,

not just the gay closet.

inte bara gaygarderoben.

I think we all have closets.

Jag tror att vi alla har garderober.

Your closet may be telling someone

Din är kanske att tala om för någon

you love her for the first time,

för första gången att du älskar henne,

or telling someone that you're pregnant,

tala om för någon att du är gravid,

or telling someone you have cancer,

säga till någon att du har cancer

or any of the other hard conversations

eller något av de andra svåra samtal

we have throughout our lives.

som vi har genom livet.

All a closet is is a hard conversation,

En garderob är bara ett svårt samtal

and although our topics may vary tremendously,

och även om våra ämnen varierar oerhört mycket,

the experience of being in

så är upplevelsen av att vara i,

and coming out of the closet is universal.

och komma ut ur garderoben, universell.

It is scary, and we hate it, and it needs to be done.

Det är läskigt, vi hatar det och det måste göras.

Several years ago,

För många år sedan

I was working at the South Side Walnut Cafe,

jobbade jag på South Side Walnut Cafe,

a local diner in town,

en restaurang i stan,

and during my time there I would go through phases

och under min tid där genomgick jag olika faser

of militant lesbian intensity:

av militant lesbisk intensitet;

not shaving my armpits,

jag rakade inte armhålorna,

quoting Ani DiFranco lyrics as gospel.

citerade Ani DiFranco-texter som sanning.

And depending on the bagginess of my cargo shorts

Och beroende på hur säckiga byxor jag hade,

and how recently I had shaved my head,

och hur nyligen jag hade rakat huvudet,

the question would often be sprung on me,

dök ofta frågan upp,

usually by a little kid:

vanligtvis från ett barn:

"Um, are you a boy or are you a girl?"

"Ähm, är du pojke eller flicka?"

And there would be an awkward silence at the table.

Och så uppstod

en pinsam tystnad vid bordet.

I'd clench my jaw a little tighter,

Jag bet ihop lite hårdare,

hold my coffee pot with a little more vengeance.

höll i kaffekannan lite mer hämndlystet.

The dad would awkwardly shuffle his newspaper

Pappan plockade tafatt med sin tidning

and the mom would shoot a chilling stare at her kid.

och mamman gav barnet en isande blick.

But I would say nothing,

Men jag sa inget,

and I would seethe inside.

och jag kokade inombords.

And it got to the point where every time I walked up

Tills jag, varje gång jag gick fram till ett bord

to a table that had a kid anywhere between three and 10 years old, I was ready to fight.

med ett barn mellan 3 och 10 år, var redo att slåss.

(Laughter)

(Skratt)

And that is a terrible feeling.

Det är en hemsk känsla.

So I promised myself, the next time, I would say something.

Så jag lovade mig själv att nästa gång skulle jag säga något.

I would have that hard conversation.

Jag skulle ta det där svåra samtalet.

So within a matter of weeks, it happens again.

Efter några veckor hände det igen.

"Are you a boy or are you a girl?"

"Är du pojke eller flicka?"

Familiar silence, but this time I'm ready,

Välbekant tystnad, men den här gången är jag redo,

and I am about to go all Women's Studies 101

på väg att hålla A-kursen i genusvetenskap

on this table. (Laughter)

för det här bordet. (Skratt)

I've got my Betty Friedan quotes.

Jag har mina Betty Friedan-citat,

I've got my Gloria Steinem quotes.

jag har mina Gloria Steinem-citat,

I've even got this little bit from "Vagina Monologues" I'm going to do.

jag har till och med en bit ur Vaginamonologerna som jag tänker ta.

So I take a deep breath and I look down

Jag tar ett djupt andetag och tittar ner

and staring back at me is a four-year-old girl in a pink dress,

och möter blicken hos en fyraårig flicka i rosa klänning,

not a challenge to a feminist duel,

inte en feministisk duellutmaning,

just a kid with a question:

bara ett barn med en fråga:

"Are you a boy or are you a girl?"

"Är du pojke eller flicka"

So I take another deep breath,

Så jag tar ett djupt andetag,

squat down to next to her, and say,

hukar bredvid henne och säger,

"Hey, I know it's kind of confusing.

"Du, jag vet att det är förvirrande.

My hair is short like a boy's,

Mitt hår är kort som en pojkes,

and I wear boy's clothes, but I'm a girl,

och jag har pojkkläder, men jag är en flicka,

and you know how sometimes you like to wear a pink dress,

och du vet hur du ibland vill ha på rosa klänning,

and sometimes you like to wear your comfy jammies?

och ibland vill du ha på din bekväma pyjamas?

Well, I'm more of a comfy jammies kind of girl."

Jag är mer av en pyjamastjej."

And this kid looks me dead in the eye,

Och den här ungen ser mig rakt i ögonen

without missing a beat, and says,

och säger

"My favorite pajamas are purple with fish.

"Min favoritpyjamas är lila med fiskar på.

Can I get a pancake, please?"

Kan jag få en pannkaka, tack?"

(Laughter)

(Skratt)

And that was it. Just, "Oh, okay. You're a girl.

Och det var det. "Å, okej. Du är flicka.

How about that pancake?"

Hur blir det med pannkakan?"

It was the easiest hard conversation

Det var det enklaste svåra samtal

I have ever had.

jag någonsin har haft.

And why? Because Pancake Girl and I,

Varför? För att pannkaksflickan och jag

we were both real with each other.

var raka och ärliga mot varandra.

So like many of us,

Precis som många av oss

I've lived in a few closets in my life, and yeah,

har jag varit i en del garderober i mitt liv, och ja,

most often, my walls happened to be rainbow.

oftast har mina väggar råkat vara regnbågsfärgade.

But inside, in the dark,

Men inuti, i mörkret,

you can't tell what color the walls are.

ser man inte färgen på väggarna.

You just know what it feels like to live in a closet.

Man vet bara hur det känns att bo i en garderob.

So really, my closet is no different than yours

Så egentligen är min garderob inte annorlunda än din

or yours or yours.

eller din, eller din.

Sure, I'll give you 100 reasons

Visst kan jag ge 100 anledningar

why coming out of my closet was harder than coming out of yours,

till varför min garderob är svårare att komma ur än din,

but here's the thing: Hard is not relative.

men grejen är: Svårt är inte relativt.

Hard is hard.

Svårt är svårt.

Who can tell me that explaining to someone you've just declared bankruptcy

Vem säger att det är svårare att säga till någon att man gått i konkurs

is harder than telling someone you just cheated on them?

än att säga till någon att du varit otrogen?

Who can tell me that his coming out story

Vem kan säga att hans komma ut-historia

är svårare än att tala om för en femåring att man ska skiljas?

is harder than telling your five-year-old you're getting a divorce?

There is no harder, there is just hard.

Det finns inget svårare, bara svårt.

We need to stop ranking our hard against everyone else's hard

Vi måste sluta jämföra vårt svåra med alla andras svåra

to make us feel better or worse about our closets

för att garderoberna ska kännas bättre eller sämre,

and just commiserate on the fact that we all have hard.

och trösta oss med att alla har det svårt.

At some point in our lives, we all live in closets,

Vid något tillfälle i livet bor vi alla i garderober,

and they may feel safe,

och de kan kännas trygga,

or at least safer than what lies on the other side of that door.

åtminstone tryggare än det som finns på andra sidan dörren.

But I am here to tell you,

Men jag är här för att tala om

no matter what your walls are made of,

att oavsett vad väggarna är gjorda av,

a closet is no place for a person to live.

så är en garderob inget bra ställe för någon att bo i.

Thanks. (Applause)

Tack. (Applåder)

So imagine yourself 20 years ago.

Tänk på dig själv för 20 år sedan.

Me, I had a ponytail, a strapless dress,

Jag hade hästsvans, axelbandslös klänning

and high-heeled shoes.

och högklackade skor.

Jag var inte en militant lesbisk tjej

I was not the militant lesbian

ready to fight any four-year-old that walked into the cafe.

som skulle fajtas med varje fyraåring som kom in på caféet.

I was frozen by fear, curled up in the corner

Jag var iskall av skräck, hopkrupen i hörnet

of my pitch-black closet

i min kolsvarta garderob

clutching my gay grenade,

där jag höll hårt i min gaygranat

and moving one muscle is the scariest thing

och att röra en enda muskel var det läskigaste

I have ever done.

jag någonsin gjort.

My family, my friends, complete strangers --

Min familj, mina vänner, främlingar...

I had spent my entire life

Jag hade tillbringat hela livet

trying to not disappoint these people,

med att inte svika dessa människor,

and now I was turning the world upside down

och nu vände jag upp och ner på allt

on purpose.

med flit.

I was burning the pages of the script

Jag brände manuset

we had all followed for so long,

som vi hade följt så länge,

but if you do not throw that grenade, it will kill you.

men om man inte kastar den där granaten så kommer den att döda en.

One of my most memorable grenade tosses

Ett av mina mest minnesvärda granatkast

was at my sister's wedding.

var på min systers bröllop.

(Laughter)

(Skratt)

It was the first time that many in attendance

Det var första gången som många av de deltagande

knew I was gay, so in doing my maid of honor duties,

visste att jag är gay, så när jag gjorde mitt jobb som brudtärna

in my black dress and heels,

i min svarta klänning och klackar,

I walked around to tables

gick jag runt bland borden

and finally landed on a table of my parents' friends,

och hamnade vid några vänner till mina föräldrar,

folks that had known me for years.

personer som känt mig i åratal.

And after a little small talk, one of the women shouted out,

Efter lite småprat ropade en av kvinnorna

"I love Nathan Lane!"

"Jag älskar Nathan Lane!"

And the battle of gay relatability had begun.

Och så börjar slaget om gaysympatierna.

"Ash, have you ever been to the Castro?"

"Ash, har du nånsin varit på Castroteatern?"

"Well, yeah, actually, we have friends in San Francisco."

"Ja, faktiskt, vi har vänner i San Francisco."

"Well, we've never been there but we've heard it's fabulous."

"Vi har inte varit där men har hört att den är fantastisk."

"Ash, do you know my hairdresser Antonio?

"Ash, känner du min frisör Antonio?

He's really good and he has never talked about a girlfriend."

Han är jättebra och han har aldrig pratat om någon flickvän."

"Ash, what's your favorite TV show?

"Ash, vilket är ditt favorit-TV-program?

Our favorite TV show? Favorite: Will & Grace.

Vårt är Will & Grace.

And you know who we love? Jack.

Och vet du vem vi älskar? Jack.

Jack is our favorite."

Jack är vår favorit."

And then one woman, stumped

Och så var det en kvinna som blev ställd,

but wanting so desperately to show her support,

men som desperat ville visa sitt stöd

to let me know she was on my side,

så jag skulle veta att hon var på min sida,

she finally blurted out,

som till slut kastade ur sig

"Well, sometimes my husband wears pink shirts."

"Min man har på sig rosa skjortor ibland."

(Laughter)

(Skratt)

And I had a choice in that moment,

I det ögonblicket hade jag ett val,

as all grenade throwers do.

som alla granatkastare har.

I could go back to my girlfriend and my gay-loving table

Jag kunde gå tilbaka till min flickvän och mitt gayälskande bord

and mock their responses,

och förlöjliga deras svar,

chastise their unworldliness and their inability

kritisera deras brist på världsvana och oförmåga att hoppa

to jump through the politically correct gay hoops I had brought with me,

genom de politiskt korrekta gayringarna jag tagit med,

or I could empathize with them

eller så kunde jag visa medkänsla med dem

and realize that that was maybe one of the hardest things they had ever done,

och inse att det där kanske var något av det svåraste de någonsin gjort,

that starting and having that conversation

att påbörja och ha det där samtalet

was them coming out of their closets.

var deras sätt att komma ut ur garderoben.

Sure, it would have been easy to point out where they felt short.

Visst hade det varit enkelt att påpeka var de misslyckades.

It's a lot harder to meet them where they are

Det är mycket svårare att möta dem där de är

and acknowledge the fact that they were trying.

och erkänna att de faktiskt försökte.

And what else can you ask someone to do but try?

Vad mer kan man kräva av någon, än att de försöker?

If you're going to be real with someone,

Om du ska vara rak och ärlig med någon

you gotta be ready for real in return.

måste du vara beredd att få samma sak tillbaka.

So hard conversations are still not my strong suit.

Svåra samtal är fortfarande inte min grej.

Ask anybody I have ever dated.

Fråga vem som helst som jag gått ut med.

But I'm getting better, and I follow what I like to call

Men jag blir bättre, och jag följer det jag kallar

the three Pancake Girl principles.

Pannkaksflickans tre principer.

Now, please view this through gay-colored lenses,

Titta på detta genom gayfärgade glasögon,

but know what it takes to come out of any closet

men var medvetna om att det krävs ungefär detsamma

is essentially the same.

för att komma ut ur alla garderober.

Number one: Be authentic.

Nummer ett: Var äkta.

Take the armor off. Be yourself.

Ta av rustningen. Var dig själv.

That kid in the cafe had no armor,

Barnet i caféet hade ingen rustning,

but I was ready for battle.

men jag var redo för krig.

If you want someone to be real with you,

Vill du att någon ska vara äkta mot dig

they need to know that you bleed too.

så behöver de veta att du också blöder.

Number two: Be direct. Just say it. Rip the Band-Aid off.

Nummer två: Var rak. Säg det bara. Slit av plåstret.

If you know you are gay, just say it.

Vet du att du är gay, säg det bara.

Säger du till dina föräldrar att du kanske är gay,

If you tell your parents you might be gay,

they will hold out hope that this will change.

kommer de hoppas att det ändras.

Do not give them that sense of false hope.

Ge dem inte falskt hopp.

(Laughter)

(Skratt)

And number three, and most important --

Nummer tre, det viktigaste --

(Laughter)

(Skratt)

Be unapologetic.

Be inte om ursäkt.

You are speaking your truth.

Du berättar din sanning.

Never apologize for that.

Be aldrig om ursäkt för det.

And some folks may have gotten hurt along the way,

En del har sårats längs vägen,

so sure, apologize for what you've done,

så ja, be om ursäkt för vad du har gjort,

but never apologize for who you are.

men be aldrig om ursäkt för vem du är.

And yeah, some folks may be disappointed,

Och ja, en del blir besvikna,

but that is on them, not on you.

men det ligger hos dem, inte hos dig.

Those are their expectations of who you are, not yours.

Det är deras förväntningar på dig, inte dina.

That is their story, not yours.

Det är deras historia, inte din.

The only story that matters

Den enda historien som spelar roll

is the one that you want to write.

är den som du vill skriva.

So the next time you find yourself

Så nästa gång du befinner dig

in a pitch-black closet clutching your grenade,

i en kolsvart garderob med en granat,

know we have all been there before.

var medveten om att vi alla har varit där.

And you may feel so very alone, but you are not.

Och du kan känna dig väldigt ensam, men det är du inte.

And we know it's hard but we need you out here,

Vi vet att det är svårt, men du behövs här ute

no matter what your walls are made of,

oavsett vad dina väggar är gjorda av,

because I guarantee you there are others

för jag lovar att det finns andra

peering through the keyholes of their closets

som kikar ut genom nyckelhålen i sina garderober

looking for the next brave soul to bust a door open, so be that person

efter nästa modiga själ som ska slå upp en dörr, så var den personen

and show the world that we are bigger than our closets

och visa världen att vi är större än våra garderober

and that a closet is no place for a person

och att en garderob inte är ett ställe för någon

to truly live.

att bo i.

Thank you, Boulder. Enjoy your night. (Applause)

Tack Boulder. Ha en trevlig kväll.

(Applåder)