Jackie Tabick: The balancing act of compassion

Översättare: Mari Nyman Granskare: Edward Patel

One of my favorite cartoon characters is Snoopy.

En av mina favoritseriefigurer är Snobben.

I love the way he sits and lies on his kennel and contemplates the great things of life.

Jag älskar hur han sitter och ligger på sin hundkoja och begrundar livets stora frågor.

So when I thought about compassion,

Så när jag tänkte på empati,

my mind immediately went to one of the cartoon strips,

leddes tankarna direkt till en av serierna

where he's lying there and he says,

där han ligger på kojan, och han säger

"I really understand, and I really appreciate

"Jag förstår och håller verkligen med om

how one should love one's neighbor as one love's oneself.

att man bör älska sin nästa som sig själv.

The only trouble is the people next door; I can't stand them."

Problemet är bara personerna i nästa dörr. Jag står inte ut med dem."

This, in a way, is one of the challenges

Det här är, på sätt och vis, en av utmaningarna

of how to interpret a really good idea.

med hur man ska tolka en riktigt bra idé.

We all, I think, believe in compassion.

Jag är övertygad om att vi alla tror på empati.

If you look at all the world religions, all the main world religions,

Om man studerar världsreligionerna, de största av alla världsreligioner,

you'll find within them some teaching concerning compassion.

lär de alla ut någonting som berör empati.

So in Judaism, we have, from our Torah,

Inom judendomen säger man i Toran

that you should love your neighbor as you love yourself.

att man bör älska sin nästa som sig själv.

And within Jewish teachings, the rabbinic teachings, we have Hillel,

Och i den judiska läran, den rabbinska läran, har vi Hillel

who taught that you shouldn't do to others what you don't like being done to yourself.

som lärde ut att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.

And all the main religions have similar teachings.

Och alla de stora religionerna har liknande läror.

And again, within Judaism,

Ytterligare ett exempel från judendomen

we have a teaching about God,

är läran om Gud

who is called the compassionate one, Ha-rachaman.

som kallas den empatiska, Ha-rachaman.

After all, how could the world exist without God being compassionate?

Hur skulle världen egentligen kunna existera om Gud inte vore empatisk?

And we, as taught within the Torah that we are made in the image of God,

För att inte tala om oss, som Toran säger är gjorda till Guds avbilder,

so we too have to be compassionate.

så vi måste också vara empatiska.

But what does it mean? How does it impact on our everyday life?

Men vad innebär det? Hur påverkar det vårt vardagliga liv?

Sometimes, of course, being compassionate

Ibland kan empati såklart

can produce feelings within us that are very difficult to control.

framkalla känslor inom oss som är svåra att kontrollera.

I know there are many times when I've gone and conducted a funeral,

Det är många gånger jag har förättat en begravning,

or when I have been sitting with the bereaved, or with people who are dying,

eller suttit med de sörjande eller människor som ligger för döden,

and I am overwhelmed by the sadness, by the difficulty,

och översköljts av sorgen, av svårigheterna,

the challenge that is there for the family, for the person.

utmaningen som familjen, eller individen, står inför.

And I'm touched, so that tears come to my eyes.

Och jag har blivit rörd till tårar.

And yet, if I just allowed myself to be overwhelmed by these feelings,

Men om jag tillät mig själv att översköljas av dessa känslor

I wouldn't be doing my job --

skulle jag inte göra mitt jobb.

because I have to actually be there for them

För jag måste faktiskt finnas där för dem

and make sure that rituals happen, that practicalities are seen to.

och se till att ritualerna genomförs, sköta allt det praktiska.

And yet, on the other hand, if I didn't feel this compassion,

Men om jag å andra sidan inte kände denna empati,

then I feel that it would be time for me to hang up my robe

så tycker jag att det vore dags att tacka för mig

and give up being a rabbi.

och sluta som rabbi.

And these same feelings are there for all of us as we face the world.

Och dessa känslor är sådana vi alla upplever när vi möter verkligheten.

Who cannot be touched by compassion

Vem känner inte medlidande

when we see the terrible horrors of the results of war,

när vi ser de förskräckligheter som krigen orsakar,

or famine, or earthquakes, or tsunamis?

eller svält, jordbävningar, tsunamikatastrofer?

I know some people who say

Jag känner personer som säger

"Well, you know there's just so much out there -- I can't do anything,

"Det är så mycket som händer. Jag kan inte göra någonting.

I'm not going to even begin to try."

Det är ingen idé att ens försöka."

And there are some charity workers who call this compassion fatigue.

Vissa som jobbar med välgörenhet kallar det för empatisk utmattning.

There are others who feel they can't confront compassion anymore,

Sedan finns det de som inte klarar av att konfrontera empati längre,

and so they turn off the television and don't watch.

så de stänger av teven och låter bli att titta.

In Judaism, though, we tend to always say, there has to be a middle way.

Men inom judendomen brukar vi alltid säga att det måste finnas en medelväg.

You have to, of course, be aware of the needs of others,

Man måste givetvis vara uppmärksam på andras behov,

but you have to be aware in such a way that you can carry on with your life

men uppmärksam på ett sådant sätt att man kan gå vidare med sitt eget liv

and be of help to people.

och vara människor till hjälp.

So part of compassion has to be an understanding of what makes people tick.

Så en del av empatin måste vara en förståelse för vad som driver människor.

And, of course, you can't do that unless you understand yourself a bit more.

Och det kan man förstås inte ha om man inte känner sig själv.

And there's a lovely rabbinic interpretation of the beginnings of creation,

Det finns en underbar rabbinsk tolkning av skapelsens begynnelse

which says that when God created the world,

som säger att när Gud skapade världen

God thought that it would be best to create the world

tänkte Gud att det bästa vore att skapa den

only with the divine attribute of justice.

med enbart gudomlig rättvisa.

Because, after all, God is just.

För när allt kommer omkring är Gud rättvis.

Therefore, there should be justice throughout the world.

Därför borde det finnas rättvisa runtom i världen.

And then God looked to the future and realized,

Men sedan såg Gud in i framtiden och insåg

if the world was created just with justice, the world couldn't exist.

att om världen endast skapades med rättvisa, så skulle den inte existera.

So, God thought, "Nope, I'm going to create the world just with compassion."

Så Gud tänkte, "Nej, jag ska skapa världen med enbart empati."

And then God looked to the future and realized that,

Men sedan såg Gud in i framtiden och insåg

in fact, if the world were just filled with compassion,

att om världen bara var full av empati

there would be anarchy and chaos.

så skulle det faktiskt bara orsaka anarki och kaos.

There had to be limits to all things.

Det måste finnas begränsningar för allt.

The rabbis describe this as being like a king

Rabbinerna jämför detta med en kung

who has a beautiful, fragile glass bowl.

som har en vacker, skör glasskål.

If you put too much cold water in, it will shatter.

Om man häller i för kallt vatten, spricker den.

If you put boiling water in, it will shatter.

Och om man häller i för varmt vatten, spricker den också.

What do you have to do? Put in a mixture of the two.

Så vad ska man göra? Man måste ha lite av båda två.

And so God put both of these possibilities into the world.

Så Gud lät båda dessa möjligheter finnas i världen.

There is something more though that has to be there.

Men det måste även finna något mer där.

And that is the translation of the feelings

Och det är överföringen av känslorna

that we may have about compassion

som vi har i samband med empati

into the wider world, into action.

till världen, till handlingar.

So, like Snoopy, we can't just lie there

Vi kan inte bara ligga där som Snobben

and think great thoughts about our neighbors.

och tänka stort om våra grannar.

We actually have to do something about it.

Vi måste faktiskt göra någonting också.

And so there is also, within Judaism, this notion of love and kindness

Därför finns det, inom judendomen, också en föreställning om kärlek och godhet

that becomes very important: "chesed."

som är väldigt viktig. Chesed.

All these three things, then, have to be melded together.

Alla dessa tre saker måste sedan föras samman.

The idea of justice, which gives boundaries to our lives

Tanken om rättvisa som ger oss gränser i livet

and gives us a feeling of what's right about life, what's right about living,

och hjälper oss att urskilja vad som är rätt, hur vi bör leva,

what should we be doing, social justice.

vad vi bör göra, social rättvisa.

There has to be a willingness to do good deeds,

Det måste finnas en vilja att utföra goda gärningar,

but not, of course, at the expense of our own sanity.

men självklart inte på bekostnad av vår eget förstånd.

You know, there's no way that you can do anything for anyone

Det finns inte en chans att man kan göra allt för en person

if you overdo things.

om man går till överdrift.

And balancing them all in the middle is this notion of compassion,

Att hålla allt på en jämn nivå, det är det som är empati.

which has to be there, if you like, at our very roots.

Och det måste finnas, om man så vill, i vår innersta kärna.

This idea of compassion comes to us

Vi har en föreställning om empati

because we're made in the image of God,

eftersom vi är gjorda till Guds avbild.

who is ultimately the compassionate one.

Som till syvende och sist är den empatiska.

What does this compassion entail?

Så vad innebär empati?

It entails understanding the pain of the other.

Det innebär att man förstår andra personers sorg.

But even more than that,

Men ännu mer

it means understanding one's connection to the whole of creation:

innebär det att man förstår sitt eget samband till hela skapelsen,

understanding that one is part of that creation,

förstår att man är en del av den skapelsen,

that there is a unity that underlies all that we see,

att det finns en enhet som utgör grundvalen till allt vi ser,

all that we hear, all that we feel.

allt vi hör, allt vi känner.

I call that unity God.

Jag kallar den enheten Gud.

And that unity is something that connects all of creation.

Och att den enheten är något som binder samman hela skapelsen.

And, of course, in the modern world, with the environmental movement,

Och, i dagens värld med alla miljöförändringar,

we're becoming even more aware of the connectivity of things,

blir vi förstås ännu mer medvetna om sakers samband.

that something I do here actually does matter in Africa,

Att något jag gör här faktiskt spelar roll i Afrika,

that if I use too much of my carbon allowance,

att det verkar som om vi orsakar

it seems to be that we are causing

torka i Central- och Östafrika

a great lack of rain in central and eastern Africa.

om vi släpper ut mer koldioxid än tillåtet.

So there is a connectivity,

Så det finns ett samband.

and I have to understand that -- as part of the creation,

Och jag måste förstå det som en del av skapelsen,

as part of me being made in the image of God.

som en del av att jag är gjord till Guds avbild.

And I have to understand that my needs

Och jag måste förstå att mina behov

sometimes have to be sublimated to other needs.

ibland måste sublimeras till andras behov.

This "18 minutes" business, I find quite fascinating.

De här 18-minuterssysslorna tycker jag är ganska fascinerande.

Because in Judaism, the number 18, in Hebrew letters,

För inom judendomen står ordet, numret 18 skrivet på hebreiska,

stands for life -- the word "life."

för liv, ordet liv.

So, in a sense, the 18 minutes is challenging me to say,

Så på sätt och vis utmanar dessa 18 minuter mig att i livet säga

"In life, this is what's important in terms of compassion."

det är det här som är viktigt när det gäller empati,

But, something else as well:

men också något annat.

actually, 18 minutes is important.

18 minuter är faktiskt viktiga.

Because at Passover, when we have to eat unleavened bread,

För under Pesach, när vi måste äta osyrat bröd,

the rabbis say, what is the difference between dough that is made into bread,

frågar rabbiner vad skillnaden är mellan deg som bli bröd

and dough that is made into unleavened bread, or "matzah"?

och deg som blir osyrat bröd, matzah.

And they say "It's 18 minutes."

Och svaret är 18 minuter.

Because that's how long they say it takes for this dough to become leaven.

För det är så lång tid de säger att det tar för degen att bli till surdeg.

What does it mean, "dough becomes leaven"?

Vad innebär det, att degen blir surdeg?

It means it gets filled with hot air.

Det innebär att den fylls med varm luft.

What's matzah? What's unleavened bread? You don't get it.

Vad är matzah? Vad är osyrat bröd? Det kan man inte få.

Symbolically, what the rabbis say is that at Passover,

Vad rabbinerna symboliskt sett säger vid Pesach

what we have to do is try to get rid of our hot air -- our pride,

är att vi måste försöka göra oss av med vår varma luft, vår stolthet,

our feeling that we are the most important people in the whole entire world,

känslan av att vi är de viktigaste människorna i hela världen

and that everything should revolve round us.

och att allting bör kretsa kring oss.

So we try and get rid of those,

Så vi försöker göra oss av med det

and so doing, try to get rid of the habits, the emotions, the ideas

och därmed göra oss av med vanorna, känslorna, tankarna

that enslave us, that make our eyes closed, give us tunnel vision

som underkuvar oss, som får oss att blunda, ger oss tunnelseende

so we don't see the needs of others --

så att vi inte ser andras behov,

and free ourselves and free ourselves from that.

och befriar oss själva från allt detta.

And that too is a basis for having compassion,

Och det är också en grundförutsättning för att känna empati,

for understanding our place in the world.

för att förstå vår plats här på jorden.

Now there is, in Judaism, a gorgeous story

Det finns en fantastiskt berättelse inom judendomen

of a rich man who sat in synagogue one day.

om en rik man som satt i synagogan en dag.

And, as many people do, he was dozing off during the sermon.

Och, liksom många personer gör, slumrade han till under predikan.

And as he was dozing off, they were reading from the book of Leviticus in the Torah.

Och medan han slumrade lästes det ur Leviticus i Toran.

And they were saying that in the ancient times in the temple in Jerusalem,

Och där sades det att prästerna i Jerusalems tempel under antiken

the priests used to have bread,

brukade ha bröd

which they used to place into a special table in the temple in Jerusalem.

som de lade på ett speciellt bord i templet.

The man was asleep, but he heard the words bread, temple, God, and he woke up.

Mannen sov, men han hörde orden bröd, tempel, Gud, och han vaknade.

He said, "God wants bread. That's it. God wants bread. I know what God wants."

Han sa: "Gud vill ha bröd. Det är allt. Gud vill ha bröd. Jag vet vad Gud vill ha."

And he rushed home. And after the Sabbath, he made 12 loaves of bread,

Och han rusade hem. Efter sabbaten skar han 12 skivor bröd,

took them to the synagogue, went into the synagogue,

tog med sig dem till synagogan, gick in i synagogan,

opened the ark and said, "God, I don't know why you want this bread, but here you are."

öppnade arken och sa: "Gud, jag vet inte varför du vill ha brödet, men varsågod."

And he put it in the ark with the scrolls of the Torah.

Och han lade det i arken tillsamman med Torarullarna.

Then he went home.

Sedan gick han hem.

The cleaner came into the synagogue.

En städaren kom in i synagogan.

"Oh God, I'm in such trouble. I've got children to feed.

"Herre Gud, jag har det så besvärligt. Jag har munnar att mätta.

My wife's ill. I've got no money. What can I do?"

Min fru är sjuk. Jag har inga pengar. Vad ska jag göra.?"

He goes into the synagogue. "God, will you please help me?

Han går in i synagogan. "Gud, jag ber om din hjälp

Ah, what a wonderful smell."

Å, vilken härlig doft."

He goes to the ark. He opens the ark.

Han går fram till arken. Han öppnar arken.

"There's bread! God, you've answered my plea. You've answered my question."

"Bröd! Gud, du har besvarat min bön. Du har besvarat mina frågor."

Takes the bread and goes home.

Han tar brödet och går hem.

Meanwhile, the rich man thinks to himself,

Under tiden tänker den rike mannen för sig själv:

"I'm an idiot. God wants bread?

"Jag är en idiot. Skulle Gud vilja ha bröd?

God, the one who rules the entire universe, wants my bread?"

Skulle Gud, som bestämmer över hela universum, vilja ha mitt bröd?"

He rushes to the synagogue. "I'll get it out of the ark before anybody finds it."

Han springer till synagogan. "Jag ska ta bort det ur arken innan någon hittar det."

He goes in there, and it's not there.

Han går in dit och brödet är borta.

And he says, "God, you really did want it. You wanted my bread.

Och han säger: "Gud, du ville verkligen ha det. Du ville ha mitt bröd.

Next week, with raisins."

Nästa vecka blir det med russin."

This went on for years.

Detta pågick under flera år.

Every week, the man would bring bread with raisins,

Varje vecka tog mannen med sig russinbröd

with all sorts of good things, put it into the ark.

med alla slags läckerheter, och lade det i arken.

Every week, the cleaner would come. "God you've answered my plea again."

Varje vecka kom städaren. "Gud du har besvarat min bön igen."

Take the bread. Take it home.

Han tog brödet. Tog hem det.

Went on until a new rabbi came. Rabbis always spoil things.

Detta pågick tills en ny rabbi kom. Rabbiner förstör alltid saker.

The rabbi came in and saw what was going on.

Rabbin kom in och såg vad som pågick.

And he called the two of them to his office.

Och han sa åt dem båda att komma till hans rum.

And he said, you know, "This is what's happening."

Och han förklarade för dem vad som pågick.

And the rich man -- oh, dear -- crestfallen.

Den rike mannen, kära nån, var nedslagen.

"You mean God didn't want my bread?"

"Menar du att Gud inte vill ha mitt bröd?"

And the poor man said, "And you mean God didn't answer my pleas?"

Och den fattige mannan sa: "Menar du att Gud inte besvarade mina böner?"

And the rabbi said, "You've misunderstood me.

Och rabbin sa: "Ni har missförstått mig."

You've misunderstood totally," he said.

"Ni har missförstått helt", sa han.

"Of course, what you are doing," he said to the rich man,

"Vad du gör", sa han till den rike mannen,

"is answering God's plea that we should be compassionate.

"är att besvara Guds bön att vi bör vara emptiska."

And God," he said to the poor man, "is answering your plea

"Och Gud", sa han till den fattige mannen, "besvarar din bön

that people should be compassionate and give."

om att människor bör vara empatiska och givmilda."

He looked at the rich man. He held the rich man's hands and said,

Han såg på den rike mannen. Han höll den rike mannens hand i sin och sa:

"Don't you understand?" He said, "These are the hands of God."

"Förstår du inte?" sa han, "detta är Guds händer."

So that is the way I feel:

Det är så jag känner,

that I can only try to approach this notion of being compassionate,

att jag bara kan försöka närma mig föreställningen om att vara empatisk,

of understanding that there is a connectivity, that there is a unity in this world;

om att förstå att det finns ett samband, att det finns en enhet i denna värld,

that I want to try and serve that unity,

att jag vill försöka tjäna den enheten.

and that I can try and do that by understanding, I hope,

Och att jag kan försöka göra det genom att förstå, hoppas jag,

trying to understand something of the pain of others;

försöka förstå andras smärtor,

but understanding that there are limits, that people have to bear responsibility

men förstå att det finns gränser, att folk måste ta sitt eget ansvar

for some of the problems that come upon them;

för en del av sina problem

and that I have to understand that there are limits to my energy,

och att jag måste förstå att det finns begränsningar för min energi,

to the giving I can give.

för hur mycket jag kan ge.

I have to reevaluate them,

Jag måste bedöma dem på nytt,

try and separate out the material things

försöka särskilja det materiella

and my emotions that may be enslaving me,

om mina känslor som har underkuvat mig,

so that I can see the world clearly.

så att jag kan se klart på världen.

And then I have to try to see in what ways

Och sedan måste jag försöka se hur

I can make these the hands of God.

jag kan göra dessa till Guds händer.

And so try to bring compassion to life in this world.

Och på det sättet försöka väcka empatin till liv här i världen.