Yasheng Huang: Does democracy stifle economic growth?

Översättare: Holger Marklund Granskare: Johan Cegrell

My topic

Mitt ämne idag

is economic growth in China and India.

är ekonomisk tillväxt i Kina och Indien.

And the question I want to explore with you

Och frågan jag kommer att ställa tillsammans med er

is whether or not

är huruvida

democracy has helped or has hindered

demokrati hjälper eller stjälper

economic growth.

ekonomisk tillväxt.

You may say this is not fair,

Du kanske inte tycker att det är rättvist,

because I'm selecting two countries

att jag väljer två länder som

to make a case against democracy.

får demokratin att framstå i dålig dager.

Actually, exactly the opposite

Tvärtom, faktiskt.

is what I'm going to do.

Vad jag kommer att göra är

I'm going to use these two countries

att använda dessa två länder

to make an economic argument for democracy,

för att lägga fram ett ekonomiskt argument för demokrati,

rather than against democracy.

inte emot.

The first question there

Den första frågan här

is why China has grown so much faster

är varför Kinas ekonomi har växt så mycket fortare

than India.

än Indiens.

Over the last 30 years,

Under de senaste 30 åren,

in terms of the GDP growth rates,

om man ser till tillväxt i BNP,

China has grown at twice the rate of India.

har Kina växt dubbelt så fort som Indien.

In the last five years,

under de senaste fem åren

the two countries have begun to converge somewhat

har länderna börjat närma sig varandra

in economic growth.

i ekonomisk tillväxt.

But over the last 30 years,

Men under de senaste 30 åren

China undoubtedly

har Kina utan tvekan

has done much better than India.

gjort mycket bättre ifrån sig än Indien.

One simple answer

Ett enkelt svar

is China has Shanghai and India has Mumbai.

är att Kina har Shanghai och Indien har Mumbai.

Look at the skyline of Shanghai.

Titta på Shanghais stadssilhuett.

This is the Pudong area.

Det här är Pudong-området.

The picture on India

bilden från Indien

is the Dharavi slum of Mumbai

föreställer Dharavi-slummen i Mumbai

in India.

i Indien.

The idea there

Poängen

behind these two pictures

med de här bilderna

is that the Chinese government

är att den Kinesiska regeringen

can act above rule of law.

kan sätta sig över lagen.

It can plan

Den kan planera

for the long-term benefits of the country

för för landets långsiktiga intressen

and in the process,

och som ett led i processen

evict millions of people --

vräka miljoner människor --

that's just a small technical issue.

det är bara en teknikalitet.

Whereas in India, you cannot do that,

Medan man i Indien inte kan göra så

because you have to listen to the public.

eftersom regeringen måste bry sig om folket.

You're being constrained by the public's opinion.

Man är bunden av den allmänna opinionen.

Even Prime Minister Manmohan Singh

Till och med premiärminister Manmohan Singh

agrees with that view.

håller med om det.

In an interview

I en intervju

printed in the financial press of India,

i finanspressen i Indien

He said that he wants to make Mumbai

sa han att han ville göra Mumbai till

another Shanghai.

ett nytt Shanghai.

This is an Oxford-trained economist

Det här är en ekonom utbildad vid Oxford,

steeped in humanistic values,

fast rotad i humanistiska värderingar,

and yet he agrees

som trots detta är positivt inställd till

with the high-pressure tactics of Shanghai.

den de drastiska metoder som tillämpas i Shanghai.

So let me call it the Shanghai model of economic growth,

Jag kallar detta för Shanghaimodellen för ekonomisk tillväxt,

that emphasizes the following features

en modell som framhåller följande saker

for promoting economic development:

som viktiga för ekonomisk tillväxt:

infrastructures, airports,

infrastruktur, flygplatser,

highways, bridges, things like that.

motorvägar, broar, såna saker.

And you need a strong government to do that,

Det krävs en stark stat för att kunna genomföra det

because you cannot respect private property rights.

eftersom man inte kan respektera privat egendom.

You cannot be constrained by the public's opinion.

Man kan inte vara begränsad av den allmänna opinionen.

You need also state ownership,

Man behöver också statligt ägande,

especially of land assets,

speciellt av mark,

in order to build and roll out infrastructures

för att bygga och sprida infrastruktur

very quickly.

väldigt fort.

The implication of that model

Implikationerna av denna modell

is that democracy

är att demokrati

is a hindrance for economic growth,

är ett hinder för ekonomisk tillväxt

rather than a facilitator of economic growth.

snarare än något som främjar ekonomisk tillväxt.

Here's the key question.

Här är den springande punkten:

Just how important are infrastructures

Hur viktig är infrastruktur

for economic growth?

för ekonomisk tillväxt?

This is a key issue.

Det här är en nyckelfråga.

If you believe that infrastructures are very important for economic growth,

Om man tror att infrastruktur är avgörande för ekonomisk tillväxt

then you would argue a strong government is necessary

så skulle man anta att en stark stat är nödvändig

to promote growth.

för att främja tillväxt.

If you believe

Om man tror

that infrastructures are not as important as many people believe,

att infrastruktur inte är så viktig som många förutsätter att den är

then you will put less emphasis

så kommer man att fästa mindre uppmärksamhet

on strong government.

vid en stark stat.

So to illustrate that question,

För att belysa detta

let me give you two countries.

ska jag använda mig av två länder.

And for the sake of brevity,

För att göra det enkelt

I'll call one country Country 1

kommer jag att kalla det ena landet Land 1

and the other country Country 2.

och det andra Land 2.

Country 1

Land 1

has a systematic advantage over Country 2

har ett systematiskt överläge över Land 2

in infrastructures.

när det gäller infrastruktur.

Country 1 has more telephones,

Land 1 har fler telefoner

and Country 1 has a longer system of railways.

och Land 1 har ett större järnvägsnät.

So if I were to ask you,

Så om jag skulle fråga er,

"Which is China

"Vilket är Kina

and which is India,

och vilket är Indien,

and which country has grown faster?"

och vilket av dem har växt fortast?"

if you believe in the infrastructure view,

Om du tror att infrastruktur är avgörande

then you will say, "Country 1 must be China.

så kommer du att svara "Land 1 måste vara Kina.

They must have done better, in terms of economic growth.

De måste ha haft en större tillväxt.

And Country 2 is possibly India."

Land 2 kan vara Indien."

Actually the country with more telephones

Landet med fler telefoner är faktiskt

is the Soviet Union,

Sovjetunionen,

and the data referred to 1989.

och uppgifterna är från 1989.

After the country reported very impressive statistics on telephones,

Strax efter att landet presenterade sina mycket imponerande data om telefoner

the country collapsed.

så föll det samman.

That's not too good.

Det är inte så bra.

The picture there is Khrushchev.

Det här är en bild på Chrusjtjov.

I know that in 1989

Jag vet att han

he no longer ruled the Soviet Union,

inte längre styrde Sovjetunionen 1989

but that's the best picture that I can find.

men det var den bästa bild jag kunde hitta.

(Laughter)

(skratt)

Telephones, infrastructures

Telefoner, infrastruktur,

do not guarantee you economic growth.

garanterar inte ekonomisk tillväxt.

Country 2, that has fewer telephones,

Land 2, med färre telefoner,

is China.

är Kina.

Since 1989,

Sen 1989

the country has performed at a double-digit rate

har landet haft en tvåsiffrig tillväxt

every year for the last 20 years.

varje år under 20 år.

If you know nothing about China and the Soviet Union

Om du inte kände till någonting alls om Kina och Sovjetunionen

other than the fact about their telephones,

annat än hur många telefoner det fanns

you would have made a poor prediction

skulle du ha gjort en dålig förutsägelse

about their economic growth

om deras ekonomiska tillväxt

in the next two decades.

under de följande två decennierna.

Country 1, that has a longer system of railways,

Land 1, som har ett större järnvägsnät,

is actually India.

är faktiskt Indien.

And Country 2 is China.

Land 2 är Kina.

This is a very little known fact

Det här är ett ganska okända fakta

about the two countries.

om de två länderna.

Yes, today China has a huge infrastructure advantage

Ja, idag har Kina ett stort övertag i infrastruktur

over India.

över Indien.

But for many years,

Men under många år,

until the late 1990s,

ända till slutet av 1990-talet

China had an infrastructure disadvantage

så var Kina i infrastrukturellt underläge

vis-a-vis India.

visavi Indien.

In developing countries,

I utvecklingsländer

the most common mode of transportation

är det vanligaste färdsättet

is the railways,

järnväg,

and the British built a lot of railways in India.

och britterna byggde mycket järnväg i Indien.

India is the smaller of the two countries,

Indien är det mindre av de två länderna

and yet it had a longer system of railways

men hade det största järnvägsnätet

until the late 1990s.

tills slutet av 1990-talet.

So clearly,

Så helt uppenbart

infrastructure doesn't explain

förklarar infrastruktur inte

why China did better before the late 1990s,

varför Kina hade bättre tillväxt innan slutet av 1990-talet

as compared with India.

jämfört med Indien.

In fact, if you look at the evidence worldwide,

Faktum är, att om man ser till hela världen

the evidence is more supportive of the view

så är stödet större för att

that the infrastructure are actually the result of economic growth.

infrastruktur faktiskt är resultatet av ekonomisk tillväxt.

The economy grows,

Ekonomin växer,

government accumulates more resources,

staten får tillgång till mer resurser

and the government can invest in infrastructure --

som kan investeras i infrastruktur --

rather than infrastructure being a cause

snarare än att infrastrukturen skulle orsaka

for economic growth.

ekonomisk tillväxt.

And this is clearly the story

Detta är helt klart fallet

of the Chinese economic growth.

när det gäller Kinas ekonomiska tillväxt.

Let me look at this question more directly.

Låt mig undersöka frågan mer uttryckligen.

Is democracy bad for economic growth?

Är demokrati dåligt för ekonomisk tillväxt?

Now let's turn to two countries,

Låt oss undersöka två länder,

Country A and Country B.

Land A och Land B.

Country A, in 1990,

Land A hade 1990

had about $300 per capita GDP

en BNP per capita på ungefär 300$

as compared with Country B,

jämfört med land B

which had $460 in per capita GDP.

som hade en BNP per capita på 460$.

By 2008,

2008

Country A has surpassed Country B

hade Land A gått om Land B

with $700 per capita GDP

med en BNP per capita på 700$

as compared with $650 per capita GDP.

jämfört med 650$.

Both countries are in Asia.

Båda länderna ligger i Asien.

If I were to ask you,

Om jag skulle fråga er

"Which are the two Asian countries?

"Vilka är dess två länder i Asien?

And which one is a democracy?"

Och vilket av dem är en demokrati?"

you may argue,

skulle ni kunna svara

"Well, maybe Country A is China

"Land A kan vara Kina

and Country B is India."

och Land B skulle kunna vara Indien."

In fact, Country A

Land A är faktiskt

is democratic India,

det demokratiska Indien

and Country B is Pakistan --

och Land B är Pakistan --

the country that has a long period

ett land med en lång historia

of military rule.

av militärt styre.

And it's very common

Det är väldigt vanligt att

that we compare India with China.

jämföra Kina och Indien.

That's because the two countries

Det beror på att länderna har ungefär

have about the same population size.

lika stora befolkningar.

But the more natural comparison

Men en mer relevant jämförelse är

is actually between India and Pakistan.

faktiskt mellan Indien och Pakistan.

Those two countries are geographically similar.

Länderna har stora geografiska likheter.

They have a complicated, but shared common history.

De har en invecklad, men gemensam, historia.

By that comparison,

I det ljuset framstår

democracy looks very, very good

demokrati som väldigt, väldigt bra

in terms of economic growth.

för ekonomisk tillväxt.

So why do economists fall in love

Så varför blir ekonomer så förälskade i

with authoritarian governments?

auktoritära stater?

One reason is the East Asian Model.

En anledning är berättelsen om tigerekonomierna.

In East Asia,

I Ostasien

we have had successful economic growth stories

har vi sett framgångsrika historier om ekonomisk tillväxt

such as Korea, Taiwan,

som Korea, Taiwan,

Hong Kong and Singapore.

Hongkong och Singapore.

Some of these economies

Vissa av dessa ekonomier

were ruled by authoritarian governments

styrdes av auktoritära regimer

in the 60s and 70s

under 60- och 70-

and 1980s.

och 80-talen.

The problem with that view

Problemet med det perspektivet är

is like asking all the winners of lotteries,

detsamma som att fråga alla som någon gång vunnit på lotto

"Have you won the lottery?"

"Har du vunnit på lotto?"

And they all tell you, "Yes, we have won the lottery."

Alla kommer att svar "Ja, jag har vunnit på lotto."

And then you draw the conclusion

av detta kan man dra slutsatsen

the odds of winning the lottery

att chansen att vinna på lotto

are 100 percent.

är 100 procent.

The reason is you never go

Anledningen är att man aldrig

and bother to ask the losers

bryr sig om att fråga de som inte vann,

who also purchased lottery tickets

de som också köpte lotter

and didn't end up winning the prize.

men inte kammade hem något pris.

For each of these successful authoritarian governments

För varje framgångshistoria om en auktoritär regim

in East Asia,

i Ostasien

there's a matched failure.

finns det ett motsvarande misslyckande.

Korea succeeded, North Korea didn't.

Sydkorea lyckades, Nordkorea gjorde det inte.

Taiwan succeeded, China under Mao Zedong didn't.

Taiwan lyckades, Kina under Mao Zedong gjorde det inte.

Burma didn't succeed.

Burma misslyckades.

The Philippines didn't succeed.

Filipinerna misslyckades.

If you look at the statistical evidence worldwide,

Om man ser till statistik från hela världen

there's really no support for the idea

finns det inget stöd för tanken

that authoritarian governments

att auktoritära regimer

hold a systematic edge over democracies

skulle ha några fördelar jämfört med demokratier

in terms of economic growth.

för att skapa tillväxt.

So the East Asian model

Så att bara titta på tigerekonomierna i Ostasien

has this massive selection bias --

ger ett enormt urvalsfel

it is known as selecting on a dependent variable,

eftersom man väljer utifrån en beroende variabel --

something we always tell our students to avoid.

något vi alltid säger åt våra studenter att undvika.

So exactly why did China grow so much faster?

Så varför har Kina växt så mycket fortare?

I will take you to the Cultural Revolution,

Så jag kommer ta er med till kulturrevolutionen,

when China went mad,

när Kina förlorade förståndet,

and compare that country's performance with India

och jämföra det landets utveckling med Indien

under Indira Gandhi.

under Indira Gandhi.

The question there is: Which country did better,

Frågan är: Vilket land klarade sig bäst,

China or India?

Kina eller Indien?

China was during the Cultural Revolution.

Kina under kulturrevolutionen.

It turns out even during the Cultural Revolution,

Det visar sig att även under kulturrevolutionen

China out-perfomed India

så klarade sig Kina bättre än Indien

in terms of GDP growth

i fråga om växande BNP

by an average of about 2.2 percent every year

med ett snitt på ungefär 2,2 procent per år

in terms of per capita GDP.

i BNP per capita.

So that's when China was mad.

Det var alltså när Kina hade förlorat förståndet.

The whole country went mad.

Hela landet hade blivit galet.

It must mean that the country

Det måste betyda att landet

had something so advantageous to itself in terms of economic growth

hade något som främjade ekonomisk tillväxt så mycket

to overcome the negative effects

att det vägde upp de negativa effekterna

of the Cultural Revolution.

av kulturrevolutionen.

The advantage the country had

Den fördel landet hade

was human capital --

var humankapital --

nothing else but human capital.

endast humankapital.

This is the world development index indicator data

Det här är data från World development indicators

in the early 1990s.

från tidigt 1990-tal.

And this is the earliest data that I can find.

Det är de äldsta data jag kunnat hitta.

The adult literacy rate in China

Andelen läskunniga bland vuxna i Kina

is 77 percent

var 77 procent

as compared with 48 percent in India.

jämfört med 48 procent i Indien.

The contrast in literacy rates

Den markanta skillnaden i andelen läskunniga

is especially sharp

är störst

between Chinese women and Indian women.

mellan kinesiska kvinnor och indiska kvinnor.

I haven't told you about the definition of literacy.

Jag har inte berättat för er hur man definierar läskunnighet.

In China, the definition of literacy

I Kina är definitionen av läskunnighet

is the ability to read and write

att kunna läsa och skriva

1,500 Chinese characters.

1500 kinesiska skrivtecken.

In India, the definition of literacy,

I Indien är definitionen av läskunnighet,

operating definition of literacy,

den definition man använder,

is the ability, the grand ability,

förmågan, prestationen,

to write your own name

att kunna skriva sitt eget namn

in whatever language you happen to speak.

på vilket språk du nu råkar tala.

The gap between the two countries in terms of literacy

Klyftan i läskunnighet mellan de två länderna

is much more substantial

är ännu mer avsevärd

than the data here indicated.

än vad dessa råa data ger vid handen.

If you go to other sources of data

om man går till andra datakällor,

such as Human Development Index,

så som Human Development Index,

that data series,

som har data från

go back to the early 1970s,

tidigt 1970-tal

you see exactly the same contrast.

så ser man samma skillnad.

China held a huge advantage

Kina har ett enormt övertag

in terms of human capital

i fråga om humankapital

vis-a-vis India.

visavi Indien.

Life expectancies:

Förväntad livslängd:

as early as 1965,

så tidigt som 1965

China had a huge advantage in life expectancy.

hade Kina ett enormt övertag i förväntad livslängt.

On average, as a Chinese in 1965,

En genomsnittlig kines kunde 1965

you lived 10 years more

förvänta sig at leva 10 år längre

than an average Indian.

än en genomsnittlig indier.

So if you have a choice

Så om du hade ett val

between being a Chinese and being an Indian,

mellan att vara kines eller indier

you would want to become a Chinese

skulle du välja att vara kines

in order to live 10 years longer.

för att leva 10 år längre.

If you made that decision in 1965,

Hade du gjort det valet 1965

the down side of that

skulle du ha råkat ut för

is the next year we have the Cultural Revolution.

kulturrevolutionen året efter.

So you have to always think carefully

Så tänk alltid över

about these decisions.

sådana beslut noggrant.

If you cannot chose your nationality,

Om du inte kan välja din nationalitet

then you will want to become an Indian man.

så vill du vara en indisk man.

Because, as an Indian man,

Indiska män

you have about two years of life expectancy advantage

har nämligen en två år högre förväntad livslängd

vis-a-vis Indian women.

än indiska kvinnor.

This is an extremely strange fact.

Detta är ett extremt märkligt faktum.

It's very rare among countries

Det är högst ovanligt att

to have this kind of pattern.

se detta mönster.

It shows the systematic discrimination and biases

Det visar på ett systematiskt förtryck och diskriminering

in the Indian society

av kvinnor i

against women.

det indiska samhället.

The good news is, by 2006,

De goda nyheterna är att 2006

India has closed the gap

så hade gapet försvunnit

between men and women

mellan män och kvinnors

in terms of life expectancy.

förväntade livslängder.

Today, Indian women have a sizable life expectancy edge

Idag har indiska kvinnor markant högre förväntad livslängd

over Indian men.

än indiska män.

So India is reverting to the normal.

Så Indien håller på att närma sig det normala.

But India still has a lot of work to do

Men det finns fortfarande mycket att göra

in terms of gender equality.

för jämställdheten i Indien.

These are the two pictures

Det här är två bilder

taken of garment factories in Guangdong Province

av klädfabriker i Guandongprovinsen

and garment factories in India.

och i Indien.

In China, it's all women.

I Kina är det kvinnor som arbetar i fabriken.

60 to 80 percent of the workforce in China is women

60 till 80 procent av arbetskraften i Kina är kvinnor

in the coastal part of the country,

i landets kustområden,

whereas in India, it's all men.

medan det i Indien bara är män.

Financial Times printed this picture

Financial Times tryckte den här bilden

of an Indian textile factory

från en Indisk textilfabrik

with the title, "India Poised to Overtake China in Textile."

med titeln "Indien håller på att gå om Kina inom textilindustrin."

By looking at these two pictures,

När jag ser på dessa två bilder

I say no, it won't overtake China for a while.

säger jag: Nej, Indien kommer inte gå om Kina än på ett tag.

If you look at other East Asian countries,

Om vi ser till andra Ostasiatiska länder

women there play a hugely important role

så spelar kvinnor en väldigt viktig roll

in terms of economic take-off --

för ekonomiska lyft --

in terms of creating the manufacturing miracle

genom att skapa tillverkningsboomen

associated with East Asia.

i Ostasien.

India still has a long way to go

Indien har fortfarande en lång väg kvar

to catch up with China.

innan det hinner ikapp Kina.

Then the issue is,

Frågan är,

what about the Chinese political system?

vilken roll spelar Kinas politiska system?

You talk about human capital,

När man talar om humankapital

you talk about education and public health.

talar man om utbildning och folkhälsa.

What about the political system?

Men det politiska systemet?

Isn't it true that the one-party political system

Stämmer det inte att enpartisystemet

has facilitated economic growth in China?

har underlättat för ekonomisk tillväxt i Kina?

Actually, the answer is more nuanced and subtle than that.

Svaret är mer nyanserat och komplicerat än så.

It depends on a distinction that you draw

Det beror på om man har ett

between statics of the political system

statiskt perspektiv på det politiska systemet

and the dynamics of the political system.

eller ett dynamiskt perspektiv.

Statically, China is a one-party system,

Statiskt har Kina ett enpartisystem,

authoritarian -- there's no question about it.

auktoritärt -- ingen tvekan om saken.

Dynamically, it has changed over time

Dynamiskt så har det förändrats över tiden

to become less authoritarian and more democratic.

och blivit mindre auktoritärt och mer demokratiskt.

When you explain change --

När man förklarar förändring --

for example, economic growth;

till exempel ekonomisk tillväxt;

economic growth is about change --

ekonomisk tillväxt handlar om förändring --

when you explain change,

när man förklarar förändring

you use other things that have changed to explain change,

använder man andra saker som har förändrats för att förklara förändringen,

rather than using the constant to explain change.

snarare än att använda det som är konstant för att förklara förändring.

Sometimes a fixed effect can explain change,

Ibland kan en konstant förklara förändring

but a fixed effect only explains changes

men en konstant förklarar bara förändring

in interaction with the things that change.

i samband med det som förändras.

In terms of the political changes,

I fråga om politiska förändringar

they have introduced village elections.

har de infört lokala byval.

They have increased the security of proprietors.

De har ökat säkerheten för privat ägande.

And they have increased the security

Och de har ökat säkerheten

with long-term land leases.

för långsiktiga markhyror.

There are also financial reforms in rural China.

Man har också genomfört ekonomiska reformer på den kinesiska landsbygden.

There is also a rural entrepreneurial revolution in China.

På landsbygden pågår en revolution för entreprenörer.

To me, the pace of political changes

För mig är takten på de politiska förändringarna

is too slow, too gradual.

för långsam och försiktig

And my own view is the country

Min övertygelse är att landet

is going to face some substantial challenges,

kommer att ställas inför stora utmaningar

because they have not moved further and faster on political reforms.

eftersom det inte har gått längre och snabbare fram med politiska refomer.

But nevertheless,

Men hur som helst,

the system has moved in a more liberal direction,

systemet har liberaliserats

moved in a more democratic direction.

och blivit mer demokratiskt.

You can apply exactly the same dynamic perspective on India.

Man kan använda exakt samma dynamiska perspektiv på Indien.

In fact, when India was growing

Faktum är att när Indien växte

at a Hindu rate of growth --

i Hinduisk takt --

about one percent, two percent a year --

en till två procent per år --

that was when India was least democratic.

var när Indien var som minst demokratiskt.

Indira Gandhi declared emergency rule in 1975.

Indira Gandhi utlyste undantagstillstånd 1975.

The Indian government owned and operated

Indiska staten ägde och drev

all the TV stations.

alla TV-kanaler.

A little-known fact about India in the 1990s

Det är föga känt att Indien under 1990-talet

is that the country

inte bara

not only has undertaken economic reforms,

har genomfört ekonomiska reformer,

the country has also undertaken political reforms

landet har också genomfört politiska reformer

by introducing village self-rule,

genom att införa självstyre för byarna,

privatization of media

privatisera media

and introducing freedom of information acts.

och introducera lagstiftning för informationsfrihet.

So the dynamic perspective

Så det dynamiska perspektivet

fits both with China and in India

fungerar för att förklara både Kinas och Indiens

in terms of the direction.

förändring.

Why do many people believe

Varför tror så många fortfarande

that India is still a growth disaster?

att Indiens tillväxt är katastrofal?

One reason

En anledning

is they are always comparing India with China.

är att de envisas med att jämföra Indien med Kina.

But China is a superstar

Men Kina är en superstjärna

in terms of economic growth.

i tillväxtsammanhang.

If you are a NBA player

Om du spelar i NBA

and you are always being compared to Michael Jordan,

och hela tiden blir jämförd med Michael Jordan

you're going to look not so impressive.

kommer du inte att verka så duktig.

But that doesn't mean

Det betyder inte

that you're a bad basketball player.

att du är en dålig basketspelare.

Comparing with a superstar

Att jämföra med en superstjärna

is the wrong benchmark.

är inte rättvist.

In fact, if you compare India

faktum är att om man jämför Indien

with the average developing country,

med ett genomsnittligt utvecklingsland,

even before the more recent period

även innan den senaste periodens

of acceleration of Indian growth --

ökande indiska tillväxt --

now India is growing between eight and nine percent --

nu har Indien en årlig tillväxt på mellan åtta och nio procent --

even before this period,

även före denna period,

India was ranked fourth in terms of economic growth

låg Indien på fjärde plats i tillväxt

among emerging economies.

bland ekonomier på frammarsch.

This is a very impressive record indeed.

Det är i sanning imponerande.

Let's think about the future:

Låt oss se till framtiden:

the dragon vis-a-vis the elephant.

Draken mot elefanten.

Which country has the growth momentum?

Vilket land har bäst ekonomisk fart?

China, I believe, still has

Kina, tror jag, har fortfarande

some of the excellent raw fundamentals --

några fantastiska förutsättningar --

mostly the social capital,

framför allt socialt kapital,

the public health,

folkhälsan,

the sense of egalitarianism

känslan av jämlikhet

that you don't find in India.

som inte finns i Indien.

But I believe that India has the momentum.

Men jag tror att Indien har farten.

It has the improving fundamentals.

Förutsättningarna har förbättrats.

The government has invested in basic education,

Staten har investerat i grundläggande utbildning

has invested in basic health.

och folkhälsa.

I believe the government should do more,

Jag tycker att staten borde göra mer,

but nevertheless, the direction it is moving in

men detta förutan så är man på väg i

is the right direction.

rätt riktning.

India has the right institutional conditions

Indien har de rätta institutionella förutsättningarna

for economic growth,

för ekonomisk tillväxt,

whereas China is still struggling

medan Kina fortfarande kämpar

with political reforms.

med politiska reformer.

I believe that the political reforms are a must for China

Jag tror att politiska reformer är nödvändiga om Kina

to maintain its growth.

ska kunna bibehålla sin tillväxt.

And it's very important to have political reforms,

Och det är väldigt viktigt med politiska reformer

to have widely shared benefits of economic growth.

för att frukterna av den ekonomiska tillväxten ska komma så många som möjligt till del.

I don't know whether that's going to happen or not,

Jag vet inte om det kommer att hända eller inte,

but I'm an optimist.

men jag är optimistisk.

Hopefully, five years from now, I'm going to report to TEDGlobal

Förhoppningsvis kommer jag om fem år kunna rapportera till TEDGlobal

that political reforms will happen in China.

att politiska reformer är på väg i Kina.

Thank you very much.

Tack så mycket.

(Applause)

(Applåder)