Khalida Brohi: How I work to protect women from honor killings

Översättare: Anette Smedberg Granskare: Annika Bidner

While preparing for my talk

Under förberedelserna med mitt föredrag

I was reflecting on my life and trying to figure out

reflekterade jag över mitt liv och funderade på

where exactly was that moment when my journey began.

när min resa egentligen började.

Det gick lång tid, och jag kunde inte komma på

A long time passed by, and I simply couldn't figure out

the beginning or the middle or the end of my story.

varken början eller slutet av min historia.

I always used to think that my beginning

Jag brukade tänka att starten var

was one afternoon in my community when my mother had told me

en eftermiddag hemma i byn då min mamma berättade

that I had escaped three arranged marriages by the time I was two.

att jag undsluppit tre arrangerade äktenskap

innan jag var två år.

Eller en kväll när strömmen låg nere i åtta timmar

Or one evening when electricity had failed for eight hours in our community,

and my dad sat, surrounded by all of us,

och min pappa satt, omgiven av oss alla,

telling us stories of when he was a little kid struggling to go to school

och berättade om när han var liten och kämpade för att få gå i skolan

while his father, who was a farmer, wanted him to work in the fields with him.

eftersom hans pappa, som var bonde, ville att han skulle arbeta på fälten.

Or that dark night when I was 16

Eller den mörka natten när jag var 16 år

when three little kids had come to me and they whispered in my ear

och tre små barn kom och viskade

that my friend was murdered in something called the honor killings.

att min vän mördats i något som kallades hedersmord.

But then I realized that,

Men sedan insåg jag att,

as much as I know that these moments have contributed on my journey,

även om dessa händelser bidragit till min resa,

they have influenced my journey

och påverkat mig

but they have not been the beginning of it,

så var de inte så det började,

but the true beginning of my journey was in front of a mud house

utan starten skedde framför ett hus av lera

in upper Sindh of Pakistan,

i de norra delarna av Sindh, Pakistan,

where my father held the hand of my 14-year-old mother

då pappa höll min 14-åriga mammas hand

and they decided to walk out of the village

och de bestämde sig för att lämna byn och ta sig till en stad

to go to a town where they could send their kids to school.

där de skulle kunna låta sina barn gå i skola.

In a way, I feel like my life

På sätt och vis känner jag att mitt liv

is kind of a result of some wise choices and decisions they've made.

är resultatet av några kloka val och beslut de tog.

And just like that, another of their decisions

Ett annat beslut var

was to keep me and my siblings connected to our roots.

att låta mig och mina syskon behålla kontakten med våra rötter.

While we were living in a community I fondly remember as called Ribabad,

När vi bodde i byn Ribabad som jag minns med värme,

which means community of the poor,

vilket betyder de fattigas by,

my dad made sure that we also had a house in our rural homeland.

såg min pappa till att vi också hade ett hus i provinsen vi kom från.

I come from an indigenous tribe in the mountains of Balochistan

Jag härstammar från en stam på Baluchistans högplatå

called Brahui.

som heter Brahui.

Brahui, or Brohi, means mountain dweller, and it is also my language.

Brahui, eller Brohi, betyder bergsbo. Så heter också mitt språk.

Thanks to my father's very strict rules about connecting to our customs,

Tack vare pappas stränga regler för att hålla fast vid våra traditioner

I had to live a beautiful life of songs, cultures, traditions, stories, mountains,

hade jag en underbar uppväxt med sång, kultur, tradition, berättelser, berg,

and a lot of sheep.

och massor av får.

But then, living in two extremes

Men att leva i två ytterligheter

between the traditions of my culture, of my village,

mellan traditionerna i min kultur,

and then modern education in my school wasn't easy.

och den moderna utbildningen i skolan var inte lätt.

I was aware that I was the only girl who got to have such freedom,

Jag visste att jag var den enda flickan som hade en sådan frihet,

och jag hade skuldkänslor för det.

and I was guilty of it.

While going to school in Karachi and Hyderabad,

Medan jag gick i skola i Karachi och Hyderabad

a lot of my cousins and childhood friends were getting married off,

blev många av mina kusiner och barndomsvänner bortgifta,

some to older men, some in exchange,

några till äldre män, några i byteshandel,

some even as second wives.

och några till och med som andrafruar.

Jag hade upplevt de vackra traditionerna men dess magi tonade bort

I got to see the beautiful tradition and its magic fade in front of me

when I saw that the birth of a girl child was celebrated with sadness,

när jag såg att födelsen av en flicka firades med sorg,

when women were told to have patience as their main virtue.

när kvinnor blev tillsagda att tålamod var deras primära dygd.

Up until I was 16,

Fram tills jag var 16 år,

I healed my sadness by crying,

tröstade jag mig med att gråta,

mostly at nights when everyone would sleep

mestadels på nätterna när alla sov

and I would sob in my pillow,

och jag brukade snyfta i kudden,

until that one night when I found out my friend was killed

fram till den natten då jag fick veta att min vän hade blivit mördad

in the name of honor.

i hederns namn.

Honor killings is a custom

Hedersmord är en tradition

where men and women are suspected of having relationships

då män och kvinnor misstänks ha relationer

before or outside of the marriage,

före eller utanför äktenskapet,

and they're killed by their family for it.

och deras familjer dödar dem för det.

Usually the killer is the brother or father or the uncle in the family.

Mördaren är för det mesta en bror, far, farbror eller morbror i familjen.

The U.N. reports there are about 1,000 honor murders every year in Pakistan,

FN rapporterar att omkring 1 000 hedersmord

sker i Pakistan varje år, men det är bara de fall som rapporteras.

and these are only the reported cases.

Jag kunde inte acceptera en tradition som mördar,

A custom that kills did not make any sense to me,

jag insåg att jag var tvungen att göra något.

and I knew I had to do something about it this time.

I was not going to cry myself to sleep.

Jag tänkte inte gråta mig till sömns längre.

Jag tänkte göra vad som helst för att stoppa det.

I was going to do something, anything, to stop it.

I was 16 -- I started writing poetry

Jag var 16 år - jag började skriva poesi

and going door to door telling everybody about honor killings

och gick från dörr till dörr och berättade för alla om hedersmord

and why it happens, why it should be stopped,

varför de sker, varför de borde stoppas,

and raising awareness about it

och väckte medvetenheten

until I actually found a much, much better way to handle this issue.

tills jag hittade ett mycket bättre sätt att hantera frågan på.

In those days, we were living in a very small, one-roomed house in Karachi.

På den tiden bodde vi i ett mycket litet enrumshus i Karachi.

Every year, during the monsoon seasons, our house would flood up with water --

Varje år under monsunregnen översvämmades huset

rainwater and sewage --

av regn- och avloppsvatten

and my mom and dad would be taking the water out.

och mamma och pappa brukade ösa ut vattnet.

In those days, my dad brought home a huge machine, a computer.

En dag kom pappa hem med en stor maskin, en dator.

It was so big it looked as if it was going to take up half of the only room we had,

Den var så stor att den såg ut att nästan fylla vårt enda rum,

och den hade så många delar som skulle monteras ihop.

and had so many pieces and wires that needed to be connected.

But it was still the most exciting thing

Det var det mest spännande

that has ever happened to me and my sisters.

som hittills hänt mig och mina systrar.

My oldest brother Ali got to be in charge of taking care of the computer,

Min äldre bror Ali fick ansvaret för den,

and all of us were given 10 to 15 minutes every day to use it.

och vi fick alla använda den 10 till 15 minuter om dagen.

Being the oldest of eight kids,

Som äldst av åtta syskon,

I got to use it the last,

fick jag använda den sist av alla,

and that was after I had washed the dishes,

och inte förrän jag diskat,

cleaned the house, made dinner with my mom,

städat huset, lagat middag tillsammans med mamma,

and put blankets on the floor for everyone to sleep,

och lagt ut sov-filtar på golvet,

and after that, I would run to the computer,

efter sysslorna sprang jag till datorn,

connect it to the Internet,

kopplade upp den på internet,

and have pure joy and wonder for 10 to 15 minutes.

och njöt till fullo av mina tio minuter.

In those days, I had discovered a website called Joogle.

Jag hade upptäckt en sida som hette Joogle.

[Google] (Laughter)

[Google] (Skratt)

In my frantic wish to do something about this custom,

I min heta önskan att göra något åt denna tradition,

I made use of Google and discovered Facebook,

använde jag Google och upptäckte Facebook,

a website where people can connect to anyone around the world,

en webbsida som knyter samman människor över hela världen,

och från mitt mycket lilla rum med lertak i Karachi,

and so, from my very tiny, cement-roofed room in Karachi,

I connected with people in the U.K., the U.S., Australia and Canada,

kom jag i kontakt med människor på flera kontinenter,

and created a campaign called

och skapade en kampanj som fick namnet

WAKE UP Campaign against Honor Killings.

VAKNA UPP-kampanjen mot hedersmord.

It became enormous in just a few months.

Den blev enormt stor på bara några månader.

I got a lot of support from all around the world.

Jag fick mycket stöd från hela världen.

Media was connecting to us.

Media kontaktade oss.

A lot of people were reaching out trying to raise awareness with us.

Många försökte hjälpa oss att öka medvetenheten kring ämnet.

It became so big that it went from online to the streets of my hometown,

Kampanjen blev så omfattande att den till slut nådde min hemstad,

where we would do rallies and strikes

där vi organiserade strejker och demonstrationer,

trying to change the policies in Pakistan for women's support.

för att försöka ändra reglerna kring stöd för kvinnorna i Pakistan.

And while I thought everything was perfect,

Jag tyckte att allt löpte på fint,

my team -- which was basically my friends and neighbors at that time --

och mitt team - som mestadels var vänner och grannar -

thought everything was going so well,

tyckte också det,

we had no idea a big opposition was coming to us.

och vi hade ingen aning om att vi skaffat oss starka motståndare.

My community stood up against us,

Min by reste sig emot oss,

saying we were spreading un-Islamic behavior.

och sade att vi spred icke-islamiska budskap.

We were challenging centuries-old customs in those communities.

Vi utmanade seder och bruk som funnits i samhällena i hundratals år.

I remember my father receiving anonymous letters

Jag kommer ihåg att pappa fick anonyma brev

saying, "Your daughter is spreading Western culture

som sade, "Din dotter sprider västerländsk kultur

in the honorable societies."

i våra hedervärda samhällen."

Our car was stoned at one point.

En gång kastade man sten på vår bil.

One day I went to the office and found our metal signboard

En dag när jag kom till kontoret var vår metallskylt sönderslagen

wrinkled and broken as if a lot of people had been hitting it with something heavy.

som om man hade slagit på den med något tungt.

Things got so bad that I had to hide myself in many ways.

Situationen blev så allvarlig att jag var tvungen att gömma mig.

I would put up the windows of the car,

Jag brukade veva upp rutorna i bilen,

veil my face, not speak while I was in public,

täcka ansiktet, inte prata när jag var ute bland folk,

but eventually situations got worse when my life was threatened,

men när jag hotades till livet blev situationen ohållbar,

and I had to leave, back to Karachi, and our actions stopped.

och jag tvingades återvända till Karachi, och våra aktioner upphörde.

Back in Karachi, as an 18-year-old,

Som 18-åring, tillbaka i Karachi,

I thought this was the biggest failure of my entire life.

var detta var mitt livs största misslyckande.

I was devastated.

Jag var förkrossad.

As a teenager, I was blaming myself for everything that happened.

Jag skuldbelade mig själv för allt som hänt.

And it turns out, when we started reflecting,

När vi analyserade händelserna,

we did realize that it was actually me and my team's fault.

insåg vi att det faktiskt var vårt fel.

There were two big reasons why our campaign had failed big time.

Det var två betydande anledningar till varför kampanjen misslyckats.

One of those, the first reason,

Den första var,

is we were standing against core values of people.

att vi kritiserade människors kärnvärderingar.

We were saying no to something that was very important to them,

Vi sade nej till något som var väldigt viktigt för dem,

challenging their code of honor,

utmanade deras hederskodex,

and hurting them deeply in the process.

och sårade dem djupt under processen.

And number two, which was very important for me to learn,

Den andra, vilket blev en nyttig läxa för mig,

and amazing, and surprising for me to learn,

och som även förvånade och överraskade mig,

was that we were not including the true heroes

var att vi inte inkluderat de verkliga hjältarna

who should be fighting for themselves.

som borde kämpat för sin sak.

The women in the villages had no idea we were fighting for them in the streets.

Kvinnorna i byarna hade ingen aning om att vi förde en kamp i deras namn.

Every time I would go back,

Varenda gång jag reste dit,

I would find my cousins and friends with scarves on their faces,

fann jag mina kusiner och väninnor med ärr i sina ansikten,

and I would ask, "What happened?"

och jag frågade; "Vad har hänt?",

And they'd be like, "Our husbands beat us."

och fick svaret "Våra män slog oss."

But we are working in the streets for you!

Men vi kämpar ju på gatorna för er skull!

We are changing the policies.

Vi förändrar regelverket.

How is that not impacting their life?

Hur kan det inte inverka på deras liv?

So then we found out something which was very amazing for us.

Då upptäckte vi något mycket förvånade.

The policies of a country

Ett lands lagar och regler

do not necessarily always affect the tribal and rural communities.

berör inte nödvändigtvis människorna på landsbygden.

It was devastating -- like, oh, we can't actually do something about this?

Det var en hemsk insikt - kan vi inte påverka situationen?

And we found out there's a huge gap

Vi insåg det enorma gapet

when it comes to official policies and the real truth on the ground.

mellan de officiella lagarna och vad som sker på gräsrotsnivå.

So this time, we were like, we are going to do something different.

Den här gången tänkte vi ha ett annat angreppssätt.

We are going to use strategy,

Vi ska ha en strategi,

and we are going to go back and apologize.

och vi ska gå tillbaka och be människor om ursäkt.

Yes, apologize.

Just det, be om ursäkt.

We went back to the communities

Vi återvände till byarna

and we said we are very ashamed of what we did.

och sade att vi skämdes för vad vi gjort.

We are here to apologize, and in fact, we are here to make it up to you.

Vi är här för att be om ursäkt, och även för att gottgöra er.

How do we do that?

Hur gör vi det?

We are going to promote three of your main cultures.

Vi kommer att stötta tre av era viktigaste kulturella uttryck.

We know that it's music, language, and embroidery.

Vi vet att dessa är musik, språk och broderi.

Nobody believed us.

Ingen trodde på oss.

Nobody wanted to work with us.

Ingen ville jobba med oss.

It took a lot of convincing and discussions with these communities

Det krävdes mycket övertalning och diskussioner med dessa samhällen

until they agreed that we are going to promote their language

innan vi kunde enas om att vi skulle främja deras språk

genom att göra ett häfte med deras berättelser, fabler

by making a booklet of their stories, fables and old tales in the tribe,

och klanhistorier, vi skulle uppmuntra deras musik

and we would promote their music

by making a CD of the songs from the tribe, and some drumbeating.

genom att spela in en CD med deras klansånger.

And the third, which was my favorite,

Samt det tredje, vilket var min favorit,

was we would promote their embroidery by making a center in the village

vi skulle främja broderitraditionen genom att skapa en mötesplats i byn

dit kvinnor kunde komma varje dag och brodera.

where women would come every day to make embroidery.

And so it began.

Så började vi.

We worked with one village, and we started our first center.

Vi jobbade med en by och öppnade vår första mötesplats.

It was a beautiful day.

Det var en underbar dag.

We started the center.

Vi slog upp dörrarna.

Women were coming to make embroidery,

Kvinnor kom för att brodera,

and going through a life-changing process of education,

och gick också igenom en livsomvälvande utbildning,

learning about their rights, what Islam says about their rights,

lärde sig om sina rättigheter, vad islam säger om dessa,

and enterprise development, how they can create money,

om företagsutveckling, hur de kan tjäna pengar,

and then how they can create money from money,

och hur de kan få pengarna att växa,

how they can fight the customs that have been destroying their lives

hur de bekämpar de traditioner som förstört deras liv

i så många århundraden,

from so many centuries,

because in Islam, in reality,

för i islam, i realiteten,

women are supposed to be shoulder to shoulder with men.

förutsätts kvinnan vara sida vid sida med mannen.

Women have so much status that we have not been hearing,

Kvinnor har en sådan ställning med vi inte har lyssnat på det örat

that they have not been hearing,

och de har inte heller lyssnat,

and we needed to tell them that they need to know

och vi behövde tala om för dem att de måste känna till

where their rights are and how to take them by themselves,

vilka rättigheter de har och hur de tar dem,

because they can do it and we can't.

för de kan göra det själva.

So this was the model which actually came out -- very amazing.

Här är modellen vi jobbade efter - fantastisk.

Through embroidery we were promoting their traditions.

Genom broderiet främjade vi deras traditioner.

We went into the village. We would mobilize the community.

Vi reste till byn för att mobilisera samhället.

Vi skapade en mötesplats med plats för trettio kvinnor

We would make a center inside where 30 women will come

for six months to learn about value addition of traditional embroidery,

som skulle vara där i sex månader och lära sig utveckla broderiet,

enterprise development, life skills and basic education,

företagsutveckling, olika färdigheter och baskunskaper,

and about their rights and how to say no to those customs

om sina rättigheter och att säga nej till vissa traditioner

and how to stand as leaders for themselves and the society.

och hur de skulle bli ledare för sig själva och för samhället.

After six months, we would connect these women to loans and to markets

Efter sex månader skulle kvinnorna få kontakt med långivare och marknaden,

where they can become local entrepreneurs in their communities.

så att de kunde bli entreprenörer i sina samhällen.

We soon called this project Sughar.

Vi kallade projektet Sughar.

Sughar is a local word used in many, many languages in Pakistan.

Sughar är ett ord som finns i många av Pakistans språk.

It means skilled and confident women.

Det betyder kompetenta och självsäkra kvinnor.

I truly believe, to create women leaders, there's only one thing you have to do:

Jag är övertygad om att det enda man behöver göra

för att få fram kvinnliga ledare är att:

Just let them know that they have what it takes to be a leader.

Låta dem veta att de har vad som krävs.

These women you see here,

Kvinnorna ni ser här,

they have strong skills and potential to be leaders.

har hög kompetens och förutsättningar att bli ledare.

All we had to do was remove the barriers that surrounded them,

Allt vi behövde göra var att riva barriärerna som omgav dem,

and that's what we decided to do.

och det var vad vi bestämde oss att göra.

But then while we were thinking everything was going well,

Men när vi tyckte att allting rullade på,

once again everything was fantastic,

än en gång var allt fantastiskt,

we found our next setback:

råkade vi ut för nästa bakslag:

A lot of men started seeing the visible changes in their wife.

Många män började upptäcka att deras fru förändrades.

She's speaking more, she's making decisions --

Hon började prata mer, hon tog beslut -

oh my gosh, she's handling everything in the house.

men oj, hon tar hand om allt i huset.

They stopped them from coming to the centers,

De nekade dem att komma till mötesplatsen,

and this time, we were like, okay, time for strategy two.

men nu tänkte vi, okej, dags för plan B.

We went to the fashion industry in Pakistan

Vi vände oss till modeindustrin i Pakistan

and decided to do research about what happens there.

för att undersöka vad som händer där.

Turns out the fashion industry in Pakistan is very strong and growing day by day,

Modeindustrin i Pakistan är stark och i tillväxt,

but there is less contribution from the tribal areas

men den får få bidrag från landsbygden,

and to the tribal areas, especially women.

likaså når den inte ut till landsbygden, och kvinnorna.

So we decided to launch our first ever tribal women's very own fashion brand,

Vi bestämde oss för att lansera vår första kollektion mot dessa kvinnor,

which is now called Nomads.

och varumärket heter nu Nomads.

And so women started earning more,

Kvinnor började tjäna mer,

they started contributing more financially to the house,

de började bidra finansiellt till hushållet,

och männen tvingades tänka en extra gång innan de nekade dem

and men had to think again before saying no to them

when they were coming to the centers.

att besöka mötesplatsen.

(Applause)

(Applåder)

Thank you, thank you.

Tack så mycket, tack.

In 2013, we launched our first Sughar Hub instead of a center.

2013 lanserade vi vårt första Sughar center.

We partnered with TripAdvisor

Vi samarbetade med TripAdvisor

and created a cement hall in the middle of a village

och byggde ett riktigt hus mitt i byn

and invited so many other organizations to work over there.

och bjöd in andra organisationer att komma och arbeta där.

We created this platform for the nonprofits

Vi skapade den för ideella organisationer

so they can touch and work on the other issues

så att de kan arbeta med de frågor

that Sughar is not working on,

som Sughar inte jobbar med,

which would be an easy place for them to give trainings,

de skulle kunna hålla kurser där,

use it as a farmer school, even as a marketplace,

använda den som skola, eller som marknadsplats,

and anything they want to use it for,

eller vad de önskar använda den till,

and they have been doing really amazingly.

och de har gjort ett fantastiskt arbete.

And so far, we have been able to support 900 women

Hittills har vi kunnat stötta 900 kvinnor

in 24 villages around Pakistan.

i 24 byar runt om i Pakistan.

(Applause)

(Applåder)

But that's actually not what I want.

Men det är faktiskt inte mitt mål.

My dream is to reach out to one million women in the next 10 years,

Min dröm är att nå ut till en miljon kvinnor

under de kommande tio åren, och för att försäkra oss om det,

and to make sure that happens,

lanserade vi i år Sughar Foundation i USA.

this year we launched Sughar Foundation in the U.S.

It is not just going to fund Sughar but many other organizations in Pakistan

Den ska inte bara finansiera Sughar utan också andra organisationer i Pakistan

to replicate the idea

för att kopiera idén

and to find even more innovative ways

och finna ännu fler innovativa sätt

to unleash the rural women's potential in Pakistan.

att frigöra potentialen hos kvinnorna på Pakistans landsbygd.

Thank you so much.

Tack så mycket.

(Applause)

(Applåder)

Thank you. Thank you. Thank you.

Tack. Tack. Tack.

Chris Anderson: Khalida, you are quite the force of nature.

Chris Anderson: Khalida, du är verkligen en naturkraft.

I mean, this story, in many ways, just seems beyond belief.

På många sätt är den här historien närmast ofattbar.

It's incredible that someone so young could do achieve this much

Det är otroligt att en så ung person lyckats åstadkomma så mycket

through so much force and ingenuity.

med stor envishet och uppfinningsrikedom.

So I guess one question:

Då undrar jag:

This is a spectacular dream to reach out and empower a million women --

Det är en imponerande vision att nå ut till en miljon kvinnor -

how much of the current success depends on you,

hur mycket av framgången hitintills beror på dig,

the force of this magnetic personality?

och kraften i din starka personlighet?

How does it scale?

Hur går det att göra i stor skala?

Khalida Brohi: I think my job is to give the inspiration out,

Khalida Brohi: Mitt jobb är att inspirera,

give my dream out.

och dela med mig av min dröm.

Jag inte lära ut hur, för det finns så många olika sätt.

I can't teach how to do it, because there are so many different ways.

We have been experimenting with three ways only.

Vi har experimenterat med tre olika sätt.

There are a hundred different ways to unleash potential in women.

Det finns hundratals olika sätt att frigöra kvinnors inneboende kraft.

I would just give the inspiration and that's my job.

Mitt jobb är att inspirera till förändring.

Jag kommer fortsätta. Sughar fortsätter växa.

I will keep doing it. Sughar will still be growing.

We are planning to reach out to two more villages,

Vi planerar att starta i ytterligare två byar,

and soon I believe we will be scaling out of Pakistan

och snart expanderar vi förhoppningsvis utanför Pakistan

into South Asia and beyond.

i Sydasien och andra länder.

CA: I love that when you talked about your team in the talk,

CA: Det var underbart när du pratade om ditt team tidigare,

I mean, you were all 18 at the time.

jag menar, ni var alla 18 år då.

What did this team look like?

Hur såg teamet ut?

This was school friends, right?

De var skolkamrater, eller hur?

KB: Do people here believe that I'm at an age

KB: Förstår ni som sitter här att jag är i en ålder

where I'm supposed to be a grandmother in my village?

där jag förväntas vara mormor i min kultur?

My mom was married at nine, and I am the oldest woman not married

Min mamma gifte sig vid nio, jag är den äldsta kvinnan som är ogift

and not doing anything in my life in my village.

och jag gör ingenting av mitt liv i min by.

CA: Wait, wait, wait, not doing anything?

CA: Vänta, vänta nu, gör ingenting?

KB: No. CA: You're right.

KB: Nej. CA: Du har rätt.

KB: People feel sorry for me, a lot of times.

KB: Människor tycker ofta synd om mig.

CA: But how much time are you spending now actually back in Balochistan?

CA: Men hur mycket tid spenderar du nu i Baluchistan?

KB: I live over there.

KB: Jag bor där.

We live between, still, Karachi and Balochistan.

Vi bor fortfarande mellan Karachi och Baluchistan.

My siblings are all going to school.

Mina syskon går fortfarande i skolan.

I am still the oldest of eight siblings.

Jag är äldst av åtta syskon.

CA: But what you're doing is definitely threatening to some people there.

CA: Men vad du sysslar med

utgör definitivt ett hot för en del människor.

How do you handle safety? Do you feel safe?

Hur hanterar du din säkerhet? Känner du dig trygg?

Are there issues there?

Upplever du problem?

KB: This question has come to me a lot of times before,

KB: Den frågan har jag fått många gånger,

och ordet "rädsla" kommer spontant men tonar bort,

and I feel like the word "fear" just comes to me and then drops,

but there is one fear that I have that is different from that.

men det finns en rädsla som stannar kvar.

The fear is that if I get killed, what would happen to the people

Rädslan för att bli mördad, och vad som då händer med de människor

who love me so much?

som älskar mig så mycket?

My mom waits for me till late at night that I should come home.

Mamma väntar uppe på nätterna tills jag kommer hem.

My sisters want to learn so much from me,

Mina systrar vill lära sig så mycket av mig,

and there are many, many girls in my community who want to talk to me

och det finns många flickor i min by som vill prata

and ask me different things,

och ställa frågor,

and I recently got engaged. (Laughs)

och nyligen förlovade jag mig. (Skratt)

(Applause)

(Applåder)

CA: Is he here? You've got to stand up.

CA: Är han här? Du måste resa dig upp.

(Applause)

(Applåder)

KB: Efter att ha flytt från arrangerade äktenskap

KB: Escaping arranged marriages, I chose my own husband

valde jag min man själv

across the world in L.A., a really different world.

på andra sidan jorden i Los Angeles, en helt annan värld.

Jag fick kämpa i ett helt år. Men det är en annan historia.

I had to fight for a whole year. That's totally a different story.

But I think that's the only thing that I'm afraid of,

Men jag tror att det är det enda jag är rädd för,

and I don't want my mom to not see anyone when she waits in the night.

jag vill inte att mamma inte ska se mig när hon väntar uppe på nätterna.

CA: So people who want to help you on their way,

CA: Så människor som vill stötta er kamp,

de kan fortsätta, de kan kanske köpa en del av de kläder

they can go on, they can maybe buy some of these clothes

som du tar med dig över

that you're bringing over

that are actually made, the embroidery is done back in Balochistan?

och som är tillverkade, broderierna är gjorda i Baluchistan?

KB: Yeah.

KB: Ja.

CA: Or they can get involved in the foundation.

CA: Eller engagera sig i stiftelsen.

KB: Definitely. We are looking for as many people as we can,

KB: Absolut. Vi behöver så många som möjligt,

because now that the foundation's in the beginning process,

för nu när stiftelsen är i sin startprocess,

I am trying to learn a lot about how to operate,

försöker jag lära mig allt om driften,

how to get funding or reach out to more organizations,

hur man skaffar finansiering eller samarbetar med fler organisationer,

and especially in the e-commerce, which is very new for me.

och särskilt kring e-handel, vilket är nytt för mig.

I mean, I am not a fashion person, believe me.

Jag är ingen modemänniska, tro mig,

CA: Well, it's been incredible to have you here.

CA: Det har varit fantastiskt att ha dig här.

Please go on being courageous, go on being smart, and please stay safe.

Fortsätt vara modig, fortsätt vara smart, och snälla var rädd om dig.

KB: Thank you so much. CA: Thank you, Khalida. (Applause)

KB: Tack så mycket. CA: Tack ska du ha, Khalida. (Applåder)