How menstruation works - Emma Bryce

Översättare: Lisbeth Pekkari Granskare: Annika Bidner

Det kan verka svårt att tro, men just precis nu

upplever 300 miljoner kvinnor runtom i världen samma sak:

mens.

Den månatliga menstruationscykeln som ger upphov till mens

är en verklighet som de flesta kvinnor i världen får hantera under sin livstid.

Men varför är denna cykel så universell?

Och vad är det som gör det till en cykel?

Mensen varar ungefär två till sju dagar,

och återkommer var tjugoåttonde dag.

Hela systemet är satt på upprepning,

och händer ungefär 450 gånger under en kvinnas liv.

Bakom kulisserna finns ett gäng hormonreglage

som finjusterar kroppens inre funktioner

för att få mensen att starta eller upphöra under de 28 dagarna.

Detta inre maskineri inkluderar två äggstockar

fyllda med tusentals små säckar som kallas folliklar,

var och en innehåller en oocyt, en obefruktad äggcell.

Vid puberteten innehåller äggstockarna fler än 400 000 äggceller,

men släpper bara iväg ett varje månad,

vilket resulterar i graviditet eller mens.

Så här ser cykeln ut.

Varje månad med början kring puberteten,

börjar hypofysen, i hjärnan,

att frisläppa två ämnen till blodomloppet:

follikelstimulerande hormon, FSH, och luteiniserande hormon, LH.

När de når äggstockarna,

uppmuntrar de äggcellerna att växa och mogna.

Folliklarna svarar med att pumpa ut östrogen.

Äggcellerna växer och östrogenhalten når sin topp,

vilket hindrar produktionen av FSH,

och talar om för hypofysen att pumpa ut mer LH.

Detta får den mest mogna äggcellen från en av äggstockarna

att slå sig ut ur follikeln och genom äggstocksväggen.

Detta kallas ägglossning,

och inträffar vanligtvis tio till sexton dagar innan mens.

Den minimala oocyten färdas genom äggledaren.

Graviditet kan bara inträffa om ägget befruktas av en spermiecell

inom de närmsta 24 timmarna.

Annars slutar äggets äventyr

och dörren till graviditet stängs för den månaden.

Samtidigt börjar den nu tomma follikeln att utsöndra progesteron,

ett hormon som får livmoderslemhinnan

att tjockna med blod och näringsämnen

som förberedelse för ett befruktat ägg som kanske fäster sig där för att växa.

Om ägget inte fäster,

faller progesteron- och östrogenhalterna några dagar senare,

vilket innebär att livmoderslemhinnan slutar fyllas ut, börjar brytas ner

och till slut stöts bort.

Blod och vävnad lämnar kroppen, och utgör menstruationen.

Livmodern kan ta upp till en vecka på sig att rensa bort oanvänt innehåll,

och efter det börjar cykeln om igen.

Snart börjar äggstockarna utsöndra östrogen igen,

och livmoderslemhinnan förtjockas

för att kunna ta emot ett befruktat ägg

eller stötas bort.

Hormonerna sköter kontinuerligt dessa aktiviteter

genom att cirkulera i perfekta mängder som levereras vid rätt tidpunkt.

Cykeln fortsätter snurra,

och förvandlar varje dag och varje vecka till en milstolpe på dess väg

mot graviditet eller mens.

Trots att cykeln verkar gå som klockan,

finns det utrymme för variation.

Kvinnor och deras kroppar är ju trots allt unika.

Menstruationscykler inträffar vid olika tider i månaden,

ägglossningen inträffar vid olika tidpunkter i cykeln,

och vissa menstruationer varar längre än andra.

Mensen börjar och slutar också vid olika tidpunkter i livet

för olika kvinnor.

Med andra ord, mensvariationer är normala.

Att förstå skillnaderna och lära sig mer om den månatliga processen

kan stärka kvinnor

och ge dem verktygen för att förstå och ta kontrollen över sina egna kroppar.

På så vis kan denna lilla cykel bli en byggsten

i en mycket större livscykel.