Is radiation dangerous? - Matt Anticole

Översättare: Lisbeth Pekkari Granskare: Annika Bidner

When we hear the word radiation,

När vi hör ordet strålning,

it's tempting to picture huge explosions and frightening mutations,

är det frestande att föreställa sig enorma explosioner och läskiga mutationer,

men det är inte hela sanningen.

but that's not the full story.

Radiation also applies to rainbows

Strålning förekommer också i regnbågar

and a doctor examining an x-ray.

och när doktorn undersöker en röntgenbild.

So what is radiation really,

Så vad är strålning egentligen,

and how much should we worry about its effects?

och hur mycket borde vi oroa oss för dess påverkan?

The answer begins with understanding that the word radiation

Svaret börjar med att man förstår att ordet strålning

describes two very different scientific phenomena:

beskriver två väldigt olika vetenskapliga fenomen:

electromagnetic radiation

elektromagnetisk strålning

and nuclear radiation.

och radioaktiv strålning.

Electromagnetic radiation is pure energy

Elektromagnetisk strålning är ren energi

consisting of interacting electrical and magnetic waves

som består av elektriska och magnetiska vågor som interagerar

oscillating through space.

och svänger genom rymden.

As these waves oscillate faster,

När dessa vågor svänger fortare,

they scale up in energy.

ökar de i energi.

At the lower end of the spectrum, there's radio,

I den lägre delen av spektrumet

finns radio, infrarött,

infrared,

and visible light.

och synligt ljus.

At the higher end are ultraviolet,

I den högre delen finns ultraviolett,

X-ray,

röntgen,

and gamma rays.

och gammastrålning.

Modern society is shaped by sending and detecting electromagnetic radiation.

Vårt moderna samhälle har formats av elektromagnetisk strålning.

We might download an email to our phone via radio waves

Vi laddar ner e-post till telefonen med hjälp av radiovågor

to open an image of an X-ray print,

för att öppna en röntgenbild,

which we can see because our screen emits visible light.

som vi kan se för att skärmen avger synligt ljus.

Nuclear radiation, on the other hand,

Radioaktiv strålning, å andra sidan,

originates in the atomic nucleus,

har sitt ursprung i atomkärnan,

where protons repel each other due to their mutually positive charges.

där protoner stöter bort varandra på grund av sina positiva laddningar.

A phenomenon known as the strong nuclear force

Ett fenomen som kallas den starka kärnkraften

struggles to overcome this repulsion

kämpar för att övervinna denna bortstötning

and keep the nucleus intact.

och behålla kärnan intakt.

However, some combinations of protons and neutrons,

Men vissa kombinationer av protoner och neutroner,

known as isotopes,

så kallade isotoper,

remain unstable,

fortsätter vara instabila,

or radioactive.

eller radioaktiva.

They will randomly eject matter and/or energy,

De kommer slumpmässigt att kasta ut materia och/eller energi,

known as nuclear radiation,

känt som radioaktiv strålning,

to achieve greater stability.

för att nå ökad stabilitet.

Nuclear radiation comes from natural sources, like radon,

Radioaktiv strålning kommer från naturliga källor, som radon,

a gas which seeps up from the ground.

en gas som sipprar upp från marken.

We also refine naturally occurring radioactive ores

Vi förädlar också naturligt förekommande radioaktiva malmer

to fuel nuclear power plants.

för att driva kärnkraftverk.

Even bananas contain trace amounts of a radioactive potassium isotope.

Till och med bananer innehåller spår av en radioaktiv kaliumisotop.

So if we live in a world of radiation,

Så, om vi lever i en värld med strålning,

how can we escape its dangerous effects?

hur kan vi undkomma dess skadliga effekter?

To start, not all radiation is hazardous.

Till att börja med så är inte all strålning farlig.

Radiation becomes risky when it rips atoms' electrons away upon impact,

Strålning blir riskabel när den sliter bort elektroner vid kollision,

a process that can damage DNA.

en process som kan skada DNA.

Detta kallas joniserande strålning

This is known as ionizing radiation

because an atom that has lost or gained electrons is called an ion.

eftersom en atom som har tappat eller fått elektroner, kallas för en jon.

All nuclear radiation is ionizing,

All radioaktiv strålning är joniserande,

while only the highest energy electromagnetic radiation is.

medan bara den mest högenergiska elektromagnetiska strålningen är det.

That includes gamma rays,

Detta inkluderar gammastrålar,

X-rays,

röntgen,

and the high-energy end of ultraviolet.

och det mest energirika ultravioletta.

That's why as an extra precaution during X-rays,

Det är därför man som skyddsåtgärd vid röntgen,

doctors shield body parts they don't need to examine,

skyddar de kroppsdelar som inte ska undersökas,

and why beach-goers use sunscreen.

och varför strandbadare använder solskydd.

In comparison, cell phones and microwaves operate at the lower end of the spectrum,

Som jämförelse jobbar mobiltelefoner och mikrovågor längre ner i spektrumet,

so there is no risk of ionizing radiation from their use.

så det finns ingen risk för joniserande strålning från dem.

The biggest health risk occurs when lots of ionizing radiation

Den största hälsofaran uppstår när stora mängder joniserande strålning

hits us in a short time period,

träffar oss under en kort tidsperiod,

also known as an acute exposure.

detta kallas för akut exponering.

Acute exposures overwhelm the body's natural ability to repair the damage.

Akut exponering överväldigar kroppens naturliga förmåga att reparera skadan.

This can trigger cancers,

Detta kan utlösa cancer,

cellular dysfunction,

få celler att fungera felaktigt,

and potentially even death.

och potentiellt också orsaka död.

Fortunately, acute exposures are rare,

Som tur är, så är det ovanligt med akut exponering,

but we are exposed daily to lower levels of ionizing radiation

men vi utsätts dagligen för mindre mängder joniserande strålning

from both natural and man-made sources.

från naturliga och konstgjorda källor.

Scientists have a harder time quantifying these risks.

Forskarna har svårare att kvantifiera dessa risker.

Your body often repairs damage from small amounts ionizing radiation,

Kroppen reparerar ofta skadan från små mängder joniserande strålning,

and if it can't,

och om den inte kan det,

the results of damage may not manifest for a decade or more.

så kan skadorna dröja tio år eller mer innan de visar sig.

One way scientists compare ionizing radiation exposure

Ett sätt för forskarna att jämföra exponering för joniserande strålning

is a unit called the sievert.

är en enhet som kallas sievert.

An acute exposure to one sievert will probably cause nausea within hours,

Akut exponering för en sievert orsakar illamående inom ett par timmar,

and four sieverts could be fatal.

och fyra sievert kan vara dödligt.

However, our normal daily exposures are far lower.

Det vi utsätts för dagligen är dock mycket lägre.

The average person receives 6.2 millisieverts of radiation

En genomsnittlig person utsätts för 6,2 millisievert strålning

from all sources annually,

från alla källor under ett år,

around a third due to radon.

varav ungefär en tredjedel kommer från radon.

At only five microsieverts each,

Med bara fem mikrosievert vardera,

you'd need to get more than 1200 dental X-rays

skulle du behöva ta fler än 1 200 röntgenbilder hos tandläkaren

to rack up your annual dosage.

för att komma upp i din årliga strålning.

And remember that banana?

Minns du den där bananen?

If you could absorb all the banana's radiation,

Om du kunde ta upp all strålning från bananen,

you'd need around 170 a day to hit your annual dosage.

skulle du behöva äta 170 om dagen för att komma upp i den årliga dosen.

We live in a world of radiation.

Vi lever i en värld med strålning.

However, much of that radiation is non-ionizing.

Men mycket av den strålningen är inte joniserande.

For the remainder that is ionizing,

Resten, som är joniserande,

our exposures are usually low,

utsätts vi vanligen väldigt lite för,

and choices like getting your home tested for radon

och att radontesta sitt hus,

and wearing sunscreen

och använda solskydd

can help reduce the associated health risks.

kan minska strålningens hälsorisker.

Marie Curie, one of the early radiation pioneers,

Marie Curie, en av pionjärerna inom strålningsforskning,

summed up the challenge as follows:

summerade utmaningen så här:

"Nothing in life is to be feared, it is only to be understood.

"Inget i livet ska fruktas, det ska bara förstås.

Now is the time to understand more, so that we may fear less."

Nu ska vi förstå mer, så att vi kan frukta mindre."