Are all of your memories real? - Daniel L. Schacter

Översättare: Selma Nanne Granskare: Kerstin Brodelius

In a study in the 1990s,

I en studie från 1990-talet

participants recalled getting lost in a shopping mall as children.

mindes deltagarna att de hade blivit borttappade i ett köpcentrum som barn.

Some shared these memories in vivid detail—

Vissa berättade väldigt detaljerat om dessa minnen;

one even remembered that the old man who rescued him

en kom till och med ihåg att den gamle mannen som räddade honom

was wearing a flannel shirt.

hade på sig en flanellskjorta.

But none of these people had actually gotten lost in a mall.

Men ingen av dessa personer hade blivit borttappad i ett köpcentrum.

They produced these false memories

De hade själva producerat dessa falska minnen

when the psychologists conducting the study told them they’d gotten lost,

när de ansvariga psykologerna berättade för dem att de blivit borttappade

and although they might not remember the incident,

och även om de kanske inte kommer ihåg händelsen,

their parents had confirmed it.

hade deras föräldrar bekräftat det.

And it wasn’t just one or two people who thought they remembered getting lost—

Och det var inte ett fåtal personer som kom ihåg att de hade blivit borttappade

a quarter of the participants did.

utan en fjärdedel av deltagarna gjorde det.

These findings may sound unbelievable,

Dessa resultat kan vara svåra att tro på

but they actually reflect a very common experience.

men de speglar en väldigt vanlig upplevelse.

Our memories are sometimes unreliable.

Våra minnen är ibland inte tillförlitliga.

And though we still don’t know precisely what causes this fallibility

Även om vi med säkerhet inte vet vad det är som skapar denna felkälla

on a neurological level,

på en neurologisk nivå,

research has highlighted some of the most common ways our memories

har forskningen uppmärksammat några av de vanligaste förekommande sätt som minnen

diverge from what actually happened.

avviker från det som verkligen hände.

The mall study highlights how we can incorporate information

Studien om köpcentrumet belyser hur vi kan integrera information

from outside sources,

från andra källor,

like other people or the news,

som andra personer eller från nyheterna,

into our personal recollections without realizing it.

i våra minnen, utan att vi själva vet om det.

This kind of suggestibility is just one influence on our memories.

Denna sårbarhet är bara ett exempel på något som kan påverka minnet.

Take another study,

Ta en annan studie,

in which researchers briefly showed a random collection of photographs

där forskare kort visar en slumpartad samling av bilder

to a group of participants,

för en grupp av deltagare.

including images of a university campus none of them had ever visited.

Vissa av bilderna föreställde ett universitet som ingen av dem hade besökt.

When shown the images three weeks later,

När bilderna visades tre veckor senare,

a majority of participants said that they had probably or definitely

sade en majoritet av deltagarna att de förmodligen eller helt säkert

visited the campus in the past.

hade besökt universitetet tidigare.

The participants misattributed information from one context— an image they’d seen—

De flesta deltagare tillskrev felaktigt information från en kontext till en annan;

onto another— a memory of something they believed they actually experienced.

från en bild de hade sett till ett minne av något de trodde att de hade upplevt.

In another experiment, people were shown an image of a magnifying glass,

I ett annat experiment visades en bild av ett förstoringsglas för försökspersoner,

and then told to imagine a lollipop.

som sedan instruerades att tänka på en slickepinne.

They frequently recalled that they saw the magnifying glass and the lollipop.

Personerna mindes ofta sig ha sett både förstoringsglaset och slickepinnen.

They struggled to link the objects to the correct context—

De hade svårt att placera objekten i rätt kontext—

whether they actually saw them, or simply imagined them.

om de verkligen hade sett dem, eller om de bara hade föreställt sig dem.

Another study, where a psychologist questioned over 2,000 people

En annan studie, där psykologer frågade över 2000 personer

on their views about the legalization of marijuana,

om deras åsikt om legalisering av marijuana,

highlights yet another kind of influence on memory.

lyfter återigen fram ytterligare en faktor som påverkar minnet.

Participants answered questions in 1973 and 1982.

Deltagarna svarade på frågor 1973 och 1982.

Those who said they had supported marijuana legalization in 1973,

De som hade stöttat legaliseringen av marijuana 1973,

but reported they were against it in 1982,

men var emot det 1982,

were more likely to recall that they were actually against legalization in 1973—

var mer benägna att minnas att de hade varit emot legaliseringen 1973 -

bringing their old views in line with their current ones.

deras gamla åsikter ändrades för att stämma överens med de nuvarande.

Our current opinions, feelings, and experiences

Våra nuvarande åsikter, känslor och upplevelser

can bias our memories of how we felt in the past.

kan påverka dåtida minnen om hur vi kände förr.

In another study,

I en annan studie

researchers gave two groups of participants background information

gav forskare två grupper av deltagare bakgrundsinformationom om ett krig

on a historical war and asked them to rate the likelihood that each side would win.

och bad dem värdera sannolikheten att vardera sida skulle vinna.

They gave each group the same information,

De gav båda grupperna samma information,

except that they only told one group who had actually won the war—

förutom att bara den ena gruppen fick veta vem som faktiskt hade vunnit kriget—

the other group didn’t know the real world outcome.

den andra gruppen kände inte till det sanna resultatet.

In theory, both groups’ answers should be similar,

Teoretiskt sett borde gruppernas svar vara snarlika,

because the likelihood of each side winning

eftersom sannolikheten av endera sidans vinst

isn’t effected by who actually won—

inte påverkas av vem som faktiskt vann.

if there’s a 20% chance of thunderstorms, and a thunderstorm happens,

Om det är 20% risk att det ska åska, och det blir åska,

the chance of thunderstorms doesn’t retroactively go up to 100%.

ändras inte risken för åska retroaktivt till 100%.

Still, the group that knew how the war ended

Ändå, gruppen som visste hur kriget slutade

rated the winning side as more likely to win than the group who did not.

värderade segrarna som mer sannolika än gruppen som inte visste.

All of these fallibilities of memory can have real-world impacts.

Alla dessa brister i minnesfunktionen kan ha verklig påverkan.

If police interrogations use leading questions with eye witnesses or suspects,

Om man i polisförhör ställer ledande frågor till ögonvittnen eller misstänkta

suggestibility could result in incorrect identifications or unreliable confessions.

kan minnesfunktionens sårbarhet resultera i felaktiga identifieringar

eller tveksamma erkännanden

Even in the absence of leading questions,

Även när det inte ställs ledande frågor

misattribution can lead to inaccurate eyewitness testimony.

kan felaktigheter leda till tveksamma ögonvittnesskildringar.

In a courtroom,

Om domaren i en rättsal,

if a judge rules a piece of evidence inadmissible

anser att ett bevis är otillåtet

and tells jurors to disregard it, they may not be able to do so.

och ber andra domare att bortse ifrån det, kan de inte alltid göra det.

In a medical setting, if a patient seeks a second opinion

Om en patient i en medicinsk situation söker ytterligare en åsikt

and the second physician is aware of the first one’s diagnosis,

och den andra läkaren redan känner till den första läkarens diagnos,

that knowledge may bias their conclusion.

kan detta färga dennes uppfattning och beslut.

Our memories are not ironclad representations of reality,

Våra minnen är inte gjutna i sten när det kommer till att representera verkligheten,

but subjective perceptions.

utan de är subjektiva perceptioner.

And there’s not necessarily anything wrong with that—

Det är inte direkt något fel med det -

the problems arise when we treat memory as fact,

problem uppkommer däremot när man betraktar minnen som fakta,

rather than accepting this fundamental truth

istället för att acceptera sanningen

about the nature of our recollections.

om hur vårt minne fungerar.