Meera Vijayann: Find your voice against gender violence

Översättare: Rebecka (Johansson) Swe Granskare: Lisbeth Pekkari

Talking about empowerment is odd,

Att tala om egenmakt är speciellt,

because when we talk about empowerment,

för när vi talar om egenmakt

what affects us most are the stories.

är det själva berättelserna som berör oss mest.

So I want to begin with an everyday story.

Därför vill jag börja med en vardagsberättelse.

What is it really like to be a young woman in India?

Hur är det egentligen att leva som ung kvinna i Indien?

Now, I've spent the last 27 years of my life

Jag har tillbringat mina senaste 27 år i Indien.

in India, lived in three small towns,

Jag har bott i tre småstäder

two major cities,

och två storstäder,

and I've had several experiences.

och jag har varit med om flera incidenter.

When I was seven,

När jag var sju år gammal

a private tutor who used to come home

antastades jag av en privatlärare

to teach me mathematics molested me.

som brukade komma hem till oss för att undervisa mig i matematik.

He would put his hand up my skirt.

Han förde upp sin hand under min kjol --

He put his hand up my skirt and told me

Han förde upp sin hand under min kjol och sa att han kunde få mig att må bra.

he knew how to make me feel good.

At 17, a boy from my high school

När jag var 17 år skickade en kille från min skola

circulated an email

runt ett e-postmeddelande

detailing all the sexually aggressive things

med alla sexuellt aggressiva saker

he could do to me

han kunde utsätta mig för

because I didn't pay attention to him.

på grund av att jag ignorerade honom.

At 19, I helped a friend

Som 19-åring hjälpte jag en vän,

whose parents had forcefully married her to an older man

vars föräldrar hade tvingat henne att gifta sig med en äldre man,

escape an abusive marriage.

att fly ett våldsamt äktenskap.

At 21, when my friend and I were walking

När jag var 21 år och min vän och jag

down the road one afternoon,

var ute och gick en eftermiddag

a man pulled down his pants

drog en man ned sina byxor

and masturbated in front of us.

och började onanera framför oss.

We called people for help, and nobody came.

Vi ropade på hjälp, men ingen kom.

At 25, when I was walking home one evening,

När jag som 25-åring var på väg hem en kväll

two men on a motorcycle attacked me.

attackerades jag av två män på en motorcykel.

I spent two nights in the hospital

Jag tillbringade två nätter på sjukhus

recovering from trauma and injuries.

för att återhämta mig från traumat och skadorna.

So throughout my life, I've seen women —

I hela mitt liv har jag sett kvinnor -

family, friends, colleagues —

familjemedlemmar, vänner och kolleger -

live through these experiences,

genomleva dessa händelser,

and they seldom talk about it.

och de pratar sällan om det.

So in simple words, life in India is not easy.

Så sammanfattningsvis: att leva i Indien är inte lätt.

But today I'm not going to talk to you about this fear.

Idag ska jag dock inte tala om denna rädsla.

I'm going to talk to you about an interesting path

Jag ska tala om en intressant resa mot insikt

of learning that this fear took me on.

som denna rädsla tagit med mig på.

So, what happened one night in December 2012

Det som inträffade en natt i december 2012

changed my life.

förändrade mitt liv.

So a young girl, a 23-year-old student,

En ung tjej, en 23-årig student,

boarded a bus in Delhi with her male friend.

steg på en buss i Delhi med sin killkompis.

There were six men on the bus, young men

På bussen satt sex män, unga män

who you might encounter every day in India,

som man stöter på dagligen i Indien,

and the chilling account of what followed

och den hemska historien om vad som hände därefter

was played over and over again

visades om och om igen

in the Indian and international media.

i indisk och internationell media.

This girl was raped repeatedly,

Flickan våldtogs flera gånger.

forcefully penetrated with a blunt rod,

Hon penetrerades våldsamt med en trubbig stång,

beaten, bitten, and left to die.

slogs, bets och lämnades därefter att dö.

Her friend was gagged, attacked,

Hennes vän försågs med munkavle, slogs

and knocked unconscious.

och misshandlades medvetslös.

She died on the 29th of December.

Hon dog den 29 december.

And at a time when most of us here

Vid en tidpunkt då de flesta av oss

were preparing to welcome the new year,

förberedde oss på att välkomna det nya året,

India plunged into darkness.

kastades Indien in i mörker.

For the first time in our history,

För första gången i Indiens historia

men and women in Indian cities

vaknade kvinnor och män i Indiens städer

woke up to the horrific truth

till den fruktansvärda sanningen

about the true state of women in the country.

om det verkliga tillståndet för kvinnor i landet.

Now, like many other young women,

Precis som många andra unga kvinnor

I was absolutely terrified.

var jag fullständigt skräckslagen.

I couldn't believe that something like this

Jag kunde inte förstå

could happen in a national capital.

att något som detta kunde inträffa i en huvudstad.

I was angry and I was frustrated,

Jag var arg och upprörd,

but most of all, I felt utterly, completely helpless.

men mest av allt kände jag mig fullständigt hjälplös.

But really, what do you do, right?

Men vad kan man egentligen göra?

Some write blogs, some ignore it,

Vissa bloggar, vissa ignorerar det

some join protests.

och vissa protesterar.

I did all of it. In fact, that was what everyone was doing

Jag gjorde allt detta.

Det var faktiskt vad alla gjorde för två år sedan.

two years ago.

So the media was filled with stories about

Så media var fullt av berättelser

all the horrific deeds

om alla de fruktansvärda handlingar

that Indian men are capable of.

som indiska män är kapabla till.

They were compared to animals,

De jämfördes med djur,

sexually repressed beasts.

sexuellt hämmade odjur.

In fact, so alien and unthinkable was this event

Denna händelse var faktiskt så främmande och otänkbar

in an Indian mind

i det indiska medvetandet

that the response from the Indian media,

att reaktionen i indisk media

public and politicians proved one point:

och bland allmänheten och politiker bevisade en enda sak:

No one knew what to do.

Ingen visste vad som borde göras,

And no one wanted to be responsible for it.

och ingen ville ta ansvar för det som hänt.

In fact, these were a few insensitive comments

Det här är några av de okänsliga kommentarer

which were made in the media

som fälldes i media

by prominent people

av framstående personer

in response to sexual violence against women in general.

i fråga om sexuellt våld mot kvinnor i allmänhet.

So the first one is made by a member of parliament,

Den första fälldes av en parlamentariker,

the second one is made by a spiritual leader,

den andra av en andlig ledare

and the third one was actually the defendants' lawyer

och den tredje fälldes faktiskt av svarandens advokat

when the girl was fighting for her life

när flickan kämpade för sitt liv

and she passed away.

och senare dog.

Now, as a woman watching this day after day,

Att se detta som kvinna dag ut och dag in

I was tired.

gjorde mig trött.

So as a writer and gender activist,

Som skribent och genusaktivist

I have written extensively on women,

har jag skrivit mycket om kvinnor,

but this time, I realized it was different,

men den här händelsen var annorlunda,

because a part of me realized

eftersom en del av mig insåg

I was a part of that young woman too,

att jag också var en del av den unga kvinnan,

and I decided I wanted to change this.

så jag ville försöka ändra på detta.

So I did something spontaneous, hasty.

Jag gjorde därför något spontant, snabbt.

I logged on to a citizen journalism platform

Jag loggade in på en medborgarjournalistisk plattform

called iReport,

kallad iReport,

and I recorded a video talking about

och jag spelade in en video där jag talade om

what the scene was like in Bangalore.

situationen i Bangalore.

I talked about how I felt,

Jag talade om hur jag kände,

I talked about the ground realities,

om verkligheten på plats,

and I talked about the frustrations of living in India.

och om den frustration som kommer av att leva i Indien.

In a few hours, the blog was shared widely,

På några timmar hade bloggen spritt sig

and comments and thoughts poured in

och kommentarer och reaktioner började trilla in från hela världen.

from across the world.

In that moment, a few things occurred to me.

I den stunden insåg jag en rad saker.

One, technology was always at hand

För det första

finns tekniken alltid tillgänglig

for many young women like me.

för många unga kvinnor som mig.

Two, like me, most young women

För det andra använde de flesta unga kvinnor

hardly use it to express their views.

sällan denna teknik för att framföra sina åsikter.

Three, I realized for the first time

För det tredje insåg jag för första gången

that my voice mattered.

att min röst har betydelse.

So in the months that followed,

Under de efterföljande månaderna,

I covered a trail of events in Bangalore

bevakade jag en rad händelser i Bangalore

which had no space in the mainstream news.

som inte fick någon uppmärksamhet i etablerad media.

In Cubbon Park, which is a big park in Bangalore,

I Cubbon-parken, en stor park i Bangalore,

I gathered with over 100 others

samlades jag och 100 andra

when groups of young men came forward

då grupper av unga män tog på sig kjolar för att bevisa

to wear skirts to prove that clothing

does not invite rape.

att kläder inte inbjuder till våldtäkt.

When I reported about these events,

När jag rapporterade om detta,

I felt I had charge, I felt like I had a channel

kände jag att jag hade ansvar, att jag hade en kanal

to release all the emotions I had inside me.

för att släppa ut alla de känslor som jag bar på.

I attended the town hall march

Jag deltog i en rådhusmarsch

when students held up signs saying

där studenter höll upp plakat som sa

"Kill them, hang them."

"Döda dem, häng dem."

"You wouldn't do this to your mothers or sisters."

"Ni skulle inte göra detta mot era mödrar eller systrar."

I went to a candlelight vigil

Jag gick till en ljusvaka

where citizens gathered together

där människor samlats

to talk about the issue of sexual violence openly,

för att öppet tala om sexuellt våld,

and I recorded a lot of blogs

och jag gjorde flera blogginlägg

in response to how worrying the situation was

som reaktion på den oroväckande situationen

in India at that point.

i Indien vid den tiden.

["I am born with sisters and cousin who now live in cities and abroad but they never talk to me or complain about their daily difficulties like you say"]

Now, the reactions confused me.

Reaktionerna förvirrade mig.

While supportive comments poured in from across the world,

Stöttande kommentarer strömmade in från hela världen,

as did vicious ones.

liksom elaka kommentarer.

So some called me a hypocrite.

Vissa kallade mig hycklare.

Some called me a victim, a rape apologist.

Vissa kallade mig ett offer, en våldtäktsförsvarare.

Some even said I had a political motive.

Vissa hävdade till och med att jag hade politiska motiv.

But this one comment kind of describes

Men den här kommentaren beskriver ganska väl

what we are discussing here today.

vad vi diskuterar här idag.

["Jag har systrar och kusiner, men de klagar aldrig över sina dagliga bekymmer som du säger"]

But I was soon to learn that this was not all.

Jag insåg dock snart att detta inte var allt.

As empowered as I felt

Även om min känsla av egenmakt ökat

with the new liberty that this

med den frihet som denna kanal för medborgarjournalistik gett mig.

citizen journalism channel gave me,

I found myself in an unfamiliar situation.

befann jag mig i en obekant situation.

So sometime last August, I logged onto Facebook

I augusti förra året loggade jag in på Facebook

and I was looking through my news feed,

för att kolla mitt nyhetsflöde, och då såg jag en länk

and I noticed there was a link

that was being shared by my friends.

som delats av mina vänner.

I clicked on the link; it led me back

Jag klickade på länken som tog mig till

to a report uploaded by an American girl

en artikel som laddats upp av en amerikansk tjej

called Michaela Cross.

som heter Michaela Cross.

The report was titled,

Artikeln hade titeln

"India: The story you never wanted to hear."

"Indien: Berättelsen som du inte ville höra."

And in this report, she recounted her firsthand

I artikeln berättar hon om sina egna upplevelser

account of facing sexual harassment in India.

av sexuella trakasserier i Indien.

She wrote, "There is no way to prepare for the eyes,

Hon skriver: "Det går inte att förbereda sig på ögonen,

the eyes that every day stared

ögonen som varje dag stirrade

with such entitlement at my body,

på min kropp som om den vore deras,

with no change of expression

utan att deras uttryck ändrades

whether I met their gaze or not.

vare sig jag mötte deras blick eller inte.

Walking to the fruit seller's or the tailor's,

På väg till frukthandlaren eller skräddaren

I got stares so sharp

fick jag blickar som var så skarpa

that they sliced away bits of me piece by piece."

att de skar av bit efter bit av mig".

She called India a traveler's heaven and a woman's hell.

Hon kallar Indien för en resenärs himmelrike

och en kvinnas helvete.

She said she was stalked, groped,

Hon förföljdes och antastades,

and masturbated at.

och män onanerade framför henne.

Now, late that evening, the report went viral.

Senare samma kväll blev artikeln viral.

It was on news channels across the world.

Den visades på nyhetskanaler över hela världen.

Everyone was discussing it.

Alla diskuterade den.

It had over a million views,

Den hade över en miljon visningar, tusen kommentarer och delningar

a thousand comments and shares,

and I found myself witnessing

och jag hade själv upplevt

a very similar thing.

något liknande.

The media was caught in this vicious cycle

Media var fast i denna onda cirkel

of opinion and outburst

av åsikter och utbrott,

and no outcome whatsoever.

men utan en tillstymmelse till resultat.

So that night, as I sat wondering

Den kvällen funderade jag över

how I should respond,

hur jag borde svara,

I found myself filled with doubt.

och jag var full av tvivel.

You see, as a writer, I approached this issue

Ni förstår, som skribent tog jag mig an frågan

som en observatör,

as an observer,

as an Indian, I felt embarrassment and disbelief,

som indier skämdes jag och kände misstro,

and as an activist, I looked at it as a defender of rights,

och som aktivist såg jag på frågan som en rättighetsförsvarare,

but as a citizen journalist,

men som medborgarjournalist

I suddenly felt very vulnerable.

kände jag mig plötsligt väldigt sårbar.

I mean, here she was, a young woman

Här var den här unga kvinnan som via en kanal

who was using a channel to talk about

her experience just as I was,

pratade om sina upplevelser precis som jag gjorde,

and yet I felt unsettled.

och ändå kände jag mig ängslig.

You see, no one ever tells you

Ingen berättar nämligen

that true empowerment comes from giving yourself

att verklig egenmakt uppstår först när du tillåter dig själv

the permission to think and act.

att tänka och agera.

Empowerment is often made to sound as if

Egenmakt framställs ofta

som ett ideal, ett underbart resultat.

it's an ideal, it's a wonderful outcome.

When we talk about empowerment, we often

När vi talar om egenmakt talar vi ofta om

talk about giving people access to materials,

att ge människor tillgång till materiel,

giving them access to tools.

till verktyg.

Men egenmakt är i själva verket en känsla.

But the thing is, empowerment is an emotion.

It's a feeling.

Det är ett tillstånd.

The first step to empowerment

Första steget mot att känna egenmakt

is to give yourself the authority,

är att ge sig själv makt,

the key to independent will,

själva nyckeln till en oberoende vilja,

and for women everywhere,

och för alla kvinnor,

no matter who we are or where we come from,

oberoende av vilka vi är eller varifrån vi kommer,

that is the most difficult step.

är detta det allra svåraste steget.

We fear the sound of our own voice,

Vi är rädda för vår egen röst,

for it means admission, but it is this that gives us

för den betyder erkännande, men den är vad som ger oss makt

the power to change our environment.

att förändra vår omgivning.

Now in this situation where I was faced

I denna situation då jag stod inför så många olika verkligheter

with so many different kinds of realities,

I was unsure how to judge,

var det svårt att ha en åsikt,

because I didn't know what it would mean for me.

eftersom jag inte visste vad det skulle innebära för mig.

I feared to judge because I didn't know what it would be

Jag ville inte döma henne av rädsla för vad som skulle ske

if I didn't support the same view as this girl.

om jag inte delade hennes åsikter.

I didn't know what it would mean for me

Hur skulle mitt liv påverkas

if I was challenging someone else's truth.

om jag sa emot någon annans sanning?

But yet, it was simple.

Men ändå var det enkelt.

I had to make a decision:

Jag hade två val:

Should I speak up or should I stay quiet?

Att yttra mig eller tiga.

So after a lot of thought,

Efter mycket eftertanke

I recorded a video blog in response,

spelade jag in en videoblogg

and I told Michaela, well,

där jag berättade för Michaela

there are different sides to India,

att Indien har flera sidor.

and I also tried to explain

Jag försökte också förklara

that things would be okay

att allt skulle bli bättre

and I expressed my regret for what she had faced.

och jag beklagade vad hon tvingats uppleva.

And a few days later, I was invited to talk

Några dagar senare bjöds jag in

on air with her,

att prata i radio med henne,

and for the first time, I reached out to this girl

och för första gången pratade jag med denna tjej

who I had never met, who was so far away,

som jag aldrig hade träffat, som befann sig så långt borta,

but yet I felt so close to.

men som jag kände en sådan närhet till.

Since this report came to light,

Efter att denna artikel kom ut

more young people than ever

diskuterade fler unga än någonsin förut

were discussing sexual harassment on the campus,

sexuella trakasserier på campus,

and the university that Michaela belonged to

och Michaelas universitet

gave her the assistance she needed.

gav henne det stöd hon behövde.

The university even took measures

Universitetet vidtog till och med åtgärder

to train its students to equip them

för att förse studenterna

with the skills that they need

med de verktyg som de behöver

to confront challenges such as harassment,

för att kunna möta utmaningar som trakasserier,

and for the first the time, I felt I wasn't alone.

och för första gången kände jag mig inte längre ensam.

You see, if there's anything that I've learned

Om det är något jag har lärt mig

as an active citizen journalist

som aktiv medborgarjournalist

over the past few years,

under de senaste åren,

it is our dire lack as a society to actively find

så är det vårt samhälles fruktansvärda oförmåga

att aktivt hitta vägar för att göra våra röster hörda.

avenues where our voices can be heard.

We don't realize that when we are standing up,

Vi inser inte att när vi står upp,

we are not just standing up as individuals,

så står vi inte bara upp som individer;

we are standing up for our communities,

vi står upp för våra samhällen,

our friends, our peers.

våra vänner, våra jämlikar.

Most of us say that women are denied their rights,

De flesta av oss säger att kvinnor nekas sina rättigheter,

but the truth is, oftentimes,

men sanningen är ofta

women deny themselves these rights.

att kvinnor nekar sig själva dessa rättigheter.

In a recent survey in India,

I en aktuell studie i Indien

95 percent of the women who work in I.T.,

svarade 95 procent av de kvinnor som arbetar inom IT,

aviation, hospitality and call centers,

luftfart, hotell- och restaurang samt callcenter

said they didn't feel safe returning home alone

att de inte känner sig säkra på väg hem

after work in the late hours or in the evening.

från jobbet ensamma sent på kvällen eller natten.

In Bangalore, where I come from,

I min hemstad Bangalore

this number is 85 percent.

är denna siffra 85 procent.

In rural areas in India,

På landsbygden i Indien,

if anything is to go by the recent

om vi ska döma av de senaste

gang rapes in Badaun and acid attacks in Odisha

gruppvåldtäkterna och syraattackerna i Odisha

and Aligarh are supposed to go by,

och i Aligarh,

we need to act really soon.

måste vi agera väldigt snart.

Don't get me wrong,

Missförstå mig inte,

the challenges that women will face

de svårigheter som kvinnor kommer att möta

in telling their stories is real,

för att de berättar om sina upplevelser är verkliga,

but we need to start pursuing

men vi måste börja leta efter

and trying to identify mediums

och försöka identifiera medier

to participate in our system

som kan ingå i vårt system

and not just pursue the media blindly.

och inte bara blint följa media.

Today, more women than ever

Fler kvinnor än någonsin

are standing up and questioning

vågar idag ifrågasätta

the government in India,

Indiens regering,

and this is a result of that courage.

och detta är resultatet av detta mod.

There is a sixfold increase in women

Det har skett en sexfaldig ökning av antalet kvinnor

reporting harassment,

som rapporterar trakasserier,

and the government passed

och regeringen antog

the Criminal Law (Amendment) Act in 2013

en ändring i straffrättslagen 2013

to protect women against sexual assault.

för att skydda kvinnor mot sexuella övergrepp.

As I end this talk,

Som avslutning vill jag påpeka

I just want to say

that I know a lot of us in this room have our secrets,

att jag vet att många av oss i detta rum har våra hemligheter,

but let us speak up.

men låt oss höja våra röster.

Let us fight the shame and talk about it.

Låt oss bekämpa skammen och prata om det.

It could be a platform, a community,

Det kan vara via en plattform, en gemenskap,

your loved one, whoever or whatever you choose,

era nära och kära, vem eller vad ni vill,

but let us speak up.

men låt oss höja våra röster.

The truth is, the end to this problem

Sanningen är den att lösningen på detta problem

begins with us.

börjar med oss.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)