Philippe Petit: The journey across the high wire

Translator: Timothy Covell Reviewer: Morton Bast

Översättare: Daniel Kollin Granskare: Stephanie Green

This sound,

Detta ljud,

this smell,

denna doft,

this sight

denna syn,

all remind me of the campfires of my childhood,

påminner mig om lägereldarna från min barndom,

when anyone could become a storyteller in front of the dancing flames.

då vem som helst kunde bli en berättare inför de dansande lågorna.

There was this wondrous ending

Det var detta underbara slut

when people and fire fell asleep almost in unison.

då människor och eld föll till sömns nästan unisont.

It was dreaming time.

Det var en drömsk tid.

Now my story has a lot to do with dreaming,

Min historia har mycket att göra med drömmande,

although I'm known to make my dreams come true.

jag är känd för att förverkliga mina drömmar.

Last year, I created a one-man show.

I fjol så höll jag en enmnansshow.

For an hour and a half I shared with the audience

I en och en halv timme delade jag med publiken

a lifetime of creativity,

ett helt liv av kreativitet,

how I pursue perfection, how I cheat the impossible.

hur jag eftersträvade perfektion, hur jag överlistade det omöjliga.

And then TED challenged me:

TED utmanade mig:

"Philippe, can you shrink this lifetime to 18 minutes?"

"Philippe, kan du krympa detta liv till 18 minuter? "

(Laughter)

(Skratt)

Eighteen minutes, clearly impossible.

Arton minuter, uppenbarligen omöjligt.

But here I am.

Men här är jag.

One solution was to rehearse a machine gun delivery

En lösning var att öva in en maskingevärsleverans

in which every syllable, every second will have its importance

där varje stavelse, varje sekund är av betydelse

and hope to God the audience will be able to follow me.

och hoppas till gud att publiken skulle kunna hålla mitt tempo.

No, no, no.

Nej, nej, nej.

No, the best way for me to start

Nej, det bästa sättet för att mig börja

is to pay my respects to the gods of creativity.

är att hedra kreativitetens gudar.

So please join me for a minute of silence.

Var så goda och delta i en tyst minut med mig.

Okay, I cheated, it was a mere 20 seconds.

Okej, jag fuskade, det var bara 20 sekunder.

But hey, we're on TED time.

Det är TED-tid vi har att göra med.

When I was six years old,

När jag var sex år gammal,

I fell in love with magic.

blev jag förälskad i magi.

For Christmas I got a magic box

Den julen fick jag en trollerilåda

and a very old book on card manipulation.

och en väldigt gammal bok om korttrick.

Somehow I was more interested in pure manipulation

Av någon anledning var jag mer intresserad av ren manipulation

than in all the silly little tricks in the box.

än de fåniga tricks som fanns i lådan.

So I looked in the book for the most difficult move,

Jag letade igenom boken efter det svåraste tricket,

and it was this.

och det var det här.

Now I'm not supposed to share that with you,

Jag borde egentligen inte berätta det här för er,

but I have to show you the card is hidden in the back of the hand.

men jag måste visa er att kortet är gömt bakom min hand.

Now that manipulation

Detta trick

was broken down into seven moves

delades upp i sju steg

described over seven pages.

beskrivna över sju sidor.

One, two, three,

Ett, två, tre,

four, five, six and seven.

fyra, fem, sex och sju.

And let me show you something else.

Låt mig visa er någonting annat.

The cards were bigger than my hands.

Korten var större än mina händer.

Two months later, six years old,

Två månader senare, sex år gammal,

I'm able to do one, two, three, four, five, six, seven.

Kunde jag göra ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju.

And I go to see a famous magician

Jag gick till en känd magiker

and proudly ask him, "Well what do you think?"

och stolt frågade honom, "Nå, vad tycks?"

Six years old.

Sex år gammal.

The magician looked at me and said, "This is a disaster.

Magikern tittade på mig och sade, "Det här är en katastrof.

You cannot do that in two seconds

Du kan inte göra det på två sekunder

and have a minuscule part of the card showing.

och ha en bit av kortet fortfarande synligt.

For the move to be professional, it has to be less than one second

För att tricket ska vara professionellt så måste det ta mindre än en sekund

and it has to be perfect."

och det måste vara perfekt."

Two years later, one -- zoop.

Två år senare, ett -- zoop.

And I'm not cheating. It's in the back. It's perfect.

Och jag fuskar inte. Det finns där bak. Det är perfekt.

Passion is the motto

Passion är mottot

of all my actions.

för alla mina handlingar.

As I'm studying magic,

Då jag studerar magi,

juggling is mentioned repeatedly

så nämns ofta jonglering

as a great way to acquire dexterity and coordination.

som ett bra sätt för att få smidighet och koordination.

Now I had long admired how fast and fluidly

Jag hade länge beundrat hur snabbt och smidigt

jugglers make objects fly.

jonglörer kunde få saker att flyga.

So that's it. I'm 14; I'm becoming a juggler.

Det var det. Jag är 14; jag ska bli jonglör.

I befriend a young juggler in a juggling troupe,

Jag blir vän med en ung jonglör i en jongelringstrupp,

and he agrees to sell me three clubs.

och han går med på att sälja mig tre klubbor.

But in America you have to explain. What are clubs?

Men i Amerika måste man förklara. Vad är klubbor?

Nothing to do with golf.

Det har inget med golf att göra.

They are those beautiful oblong objects,

De är dessa vackra avlånga objekt,

but quite difficult to make.

men mycket svåra att tillverka.

They have to be precisely lathed.

De måste vara svarvade med precision.

Oh, when I was buying the clubs,

När jag köpte klubborna

somehow the young juggler was hiding from the others.

så gömde sig den unga jonglören från de andra av någon anledning.

Well I didn't think much of it at the time.

Jag var inte särskilt bekymrad över det.

Anyway, here I was progressing with my new clubs.

I alla fall, här stod jag och övade med mina nya klubbor.

But I could not understand.

Men det var något jag inte förstod.

I was pretty fast, but I was not fluid at all.

Jag var ganska snabb, men det fanns inget flöde alls.

The clubs were escaping me at each throw.

Klubborna försökte rymma från mig vid varje kast.

And I was trying constantly to bring them back to me.

Och jag var tvungen att hämta tillbaka dem hela tiden.

Until one day I practiced in front of Francis Brunn,

Tills en dag då jag övade inför Francis Brunn,

the world's greatest juggler.

världens främste jonglör.

And he was frowning.

Han rynkade på pannan.

And he finally asked, "Can I see those?"

Till sist frågade han, "För jag se på de där?"

So I proudly showed him my clubs.

Jag presenterade stolt mina klubbor.

He said, "Philippe, you have been had.

Han sade, "Philippe, du har blivit lurad.

These are rejects. They are completely out of alignment.

Det här är defekter. De är helt ur balans.

They are impossible to juggle."

De är omöjliga att jonglera."

Tenacity is how I kept at it

Envishet är varför jag fortsatte

against all odds.

trots alla odds.

So I went to the circus to see more magicians, more jugglers,

Jag gick till cirkusen för att se fler magiker, fler jonglörer,

and I saw -- oh no, no, no, I didn't see.

och jag såg, åh, nej, nej, nej, jag såg inte.

It was more interesting; I heard.

Det var mycket mer intressant; jag hörde.

I heard about those amazing men and women

Jag hörde om dessa otroliga män och kvinnor

who walk on thin air --

som gick i tomma luften --

the high-wire walkers.

lindansarna.

Now I have been playing with ropes and climbing all my childhood,

Jag hade lekt med rep och klättring hela min barndom,

so that's it. I'm 16; I'm becoming a wire walker.

så det var det. Jag är 16; jag ska bli en lindansare.

I found two trees --

Jag fann två träd --

but not any kind of trees,

inte vilka träd som helst,

trees with character --

träd med karaktär --

and then a very long rope.

och sedan en väldigt långt lina.

And I put the rope around and around

Jag band linan runt, runt

and around and around and around till I had no more rope.

runt, runt och runt, tills jag hade slut på lina.

Now I have all of those ropes parallel like this.

Jag hade alla dessa linor parallellt så här.

I get a pair of pliers and some coat hangers,

Jag hämtade ett par tänger och galgar,

and I gather them together in some kind of ropey path.

och jag band ihop dem till en slags lingång.

So I just created the widest tightrope in the world.

Jag hade skapat den bredaste balansgången i världen.

What did I need? I needed the widest shoes in the world.

Vad behövde jag? Jag behövde de bredaste skorna i världen.

So I found some enormous, ridiculous, giant ski boots

Så jag fann dessa enorma, löjliga, gigantiska pjäxor

and then wobbly, wobbly I get on the ropes.

och sedan vacklande och vinglande tog jag mig upp på linorna.

Well within a few days I'm able to do one crossing.

Inom ett par dagar kunde jag korsa linan.

So I cut one rope off.

Jag kapade en av linorna.

And the next day one rope off.

En dag senare kapade jag ännu en lina.

And a few days later, I was practicing on a single tightrope.

Inom ett par dagar så övade jag på en enda lina.

Now you can imagine at that time

Ni kan tänka er att jag

I had to switch the ridiculous boots for some slippers.

så småningom behövde byta ut de löjliga pjäxorna mot ett par skor.

So that is how -- in case there are people here in the audience who would like to try --

Detta är hur -- ifall det är någon här i publiken som skulle vilja prova --

this is how not to learn wire walking.

det är så här man INTE lär sig att gå balansgång.

(Laughter)

(Skratt)

Intuition is a tool essential in my life.

Intuition är en viktig beståndsdel av mitt liv.

In the meantime, I am being thrown out of five different schools

Under tiden, så hade jag kastats ut ur fem olika skolor

because instead of listening to the teachers,

för att istället för att lyssna på lärarna,

I am my own teacher, progressing in my new art

så var jag min egen lärare, och övade på mina konster

and becoming a street juggler.

och att bli en jonglör.

On the high wire, within months,

På linan, inom ett par månader,

I'm able to master all the tricks they do in the circus,

så hade jag bemästrat allt som de gjorde på cirkusen,

except I am not satisfied.

men jag var ändå inte nöjd.

I was starting to invent my own moves and bring them to perfection.

Jag började hitta på egna trick, som jag övade till perfektion.

But nobody wanted to hire me.

Men ingen ville anställa mig.

So I started putting a wire up in secret and performing without permission.

Så jag började sätta upp linor i hemlighet och uppträdde utan tillåtelse.

Notre Dame,

Notre Dame,

the Sydney Harbor Bridge,

Sydney Harbor Bridge,

the World Trade Center.

World Trade Center.

And I developed a certitude, a faith

Jag utvecklade en visshet, en tro

that convinced me that I will get safely to the other side.

som övertygade mig att jag skulle ta mig säkert till andra sidan.

If not, I will never do that first step.

Om inte så skulle jag aldrig ta det där första steget.

Well nonetheless,

I vilket fall,

on the top of the World Trade Center

på toppen av World Trade Center

my first step was terrifying.

var mitt första steg fasansfullt.

All of a sudden the density of the air is no longer the same.

Helt plötsligt var densiteten i luften inte längre densamma.

Manhattan no longer spreads its infinity.

Manhattan sträckte sig inte längre ut i oändligheten.

The murmur of the city dissolves into a squall

Sorlet från staden löstes upp till ett tjut

whose chilling power I no longer feel.

vars isande kraft jag inte längre känner.

I lift the balancing pole. I approach the edge.

Jag lyfter upp balansstången. Jag närmar mig kanten.

I step over the beam.

Jag kliver över bommen.

I put my left foot on the cable,

Jag placerar vänster fot på kabeln,

the weight of my body raised on my right leg

min kroppsvikt vilande på höger ben

anchored to the flank of the building.

förankrad till byggnadens sida.

Shall I ever so slightly shift my weight to the left?

Ska jag skifta min kroppsvikt till vänster?

My right leg will be unburdened,

Mitt högra ben kommer vara avlastad,

my right foot will freely meet the wire.

min högra fot kommer möta kabeln.

On one side, a mass of a mountain, a life I know.

På ena sidan, ett berg, ett liv jag känner.

On the other, the universe of the clouds,

På den andra, ett universum i molnen,

so full of unknown we think it's empty.

så fullt av det okända att det tycks tomt.

At my feet, the path to the north tower -- 60 yards of wire rope.

Vid mina fötter, vägen till det norra tornet -- en balansgång på 60 yards (~54 m).

It's a straight line, which sags,

En rät linje, som bågnar,

which sways, which vibrates,

som gungar, som vibrerar,

which rolls on itself,

som rullar runt sig själv,

which is ice,

som is,

which is three tons tight, ready to explode,

tre ton, åtstramad, redo att explodera,

ready to swallow me.

redo att svälja mig.

An inner howl assails me,

Ett inre vrål kommer över mig,

the wild longing to flee.

en instinktiv önskan att fly.

But it is too late.

Men det är för sent.

The wire is ready.

Linan är redo.

Decisively my other foot sets itself onto the cable.

Bestämt placerar jag den andra foten på kabeln.

Faith is what replaces doubt

Tro ersätter tvekan

in my dictionary.

i min ordbok.

So after the walk

Efter balansgången

people ask me, "How can you top that?"

frågar folk mig, "Hur ska du överträffa det där?"

Well I didn't have that problem.

Jag har aldrig haft det problemet.

I was not interested in collecting the gigantic,

Jag var inte intresserad av att samla på mig det gigantiska,

in breaking records.

att slå rekord.

In fact, I put my World Trade Center crossing

Faktum är, prestationen vid World Trade Center

at the same artistic level as some of my smaller walks --

värderar jag på samma nivå som mina mindre balansakter --

or some completely different type of performance.

eller andra, helt annorlunda former av uppträdanden.

Let's see, such as my street juggling, for example.

Låt se, som min gatujonglering, till exempel.

So each time

Varje gång jag drar min cirkel i krita i asfalten

I draw my circle of chalk on the pavement

Varje gång jag drar min cirkel i krita i asfalten

and enter as the improvising comic silent character

och äntrar som den improviserande, komiska, stumma karaktär

I created 45 years ago,

som jag skapade 45 år sedan,

I am as happy as when I am in the clouds.

så är jag lika lycklig som när jag är bland molnen.

But this here,

Men det här,

this is not the street.

detta är inte gatan.

So I cannot street juggle here, you understand.

Så jag kan inte jonglera här, ni förstår.

So you don't want me to street juggle here, right?

Så ni vill inte att jag jonglerar här, eller hur?

You know that, right?

Ni vet det väl?

You don't want me to juggle, right?

Ni vill inte att jag jonglerar, va?

(Applause)

(Applåder)

(Music)

(Musik)

(Applause)

(Applåder)

Thank you. Thank you.

Tackar. Tackar.

Each time I street juggle

Varje gång jag gatujonglerar

I use improvisation.

så använder jag improvisation.

Now improvisation is empowering

Improvisation ger makt

because it welcomes the unknown.

det välkomnar det okända.

And since what's impossible is always unknown,

Det som är omöjligt är alltid okänt,

it allows me to believe I can cheat the impossible.

det låter mig tro att jag kan utföra det omöjliga.

Now I have done the impossible not once,

Jag har utfört det omöjliga, inte bara en gång,

but many times.

men flera gånger.

So what should I share? Oh, I know. Israel.

Vad ska jag berätta? Jag vet. Israel.

Some years ago I was invited to open the Israel Festival

Några år sedan blev jag inbjuden att öppna Israel-festivalen

by a high-wire walk.

men en balansgång.

And I chose to put my wire

Jag bestämde mig för att dra linan

between the Arab quarters and the Jewish quarter of Jerusalem

mellan de arabiska och de judiska kvarteren i Jerusalem

over the Ben Hinnom Valley.

över Hinnomdalen.

And I thought it would be incredible

Jag tyckte att det vore otroligt

if in the middle of the wire

om jag på mitten av balansgången

I stopped and, like a magician,

skulle stanna och, likt en magiker,

I produce a dove and send her in the sky

trolla fram en duva och låta den flyga iväg

as a living symbol of peace.

som en levande symbol för freden.

Well now I must say,

Jag måste säga

it was a little bit hard to find a dove in Israel, but I got one.

det var ganska svårt att få tag på en duva i Israel, men det gick.

And in my hotel room,

På mitt hotellrum,

each time I practiced making it appear and throwing her in the air,

varje gång jag övade att trolla fram den och kasta den i luften,

she would graze the wall and end up on the bed.

så snuddade den vid väggen och landade på sängen.

So I said, now it's okay. The room is too small.

Jag tänkte att det är okej. Rummet för litet.

I mean, a bird needs space to fly.

Fåglar behöver utrymme för att flyga.

It will go perfectly on the day of the walk.

Det kommer att gå utmärkt när det är dags.

Now comes the day of the walk.

Dagen för balansgången kom.

Eighty thousand people spread over the entire valley.

Åttiotusen människor stod utspridda över hela dalen.

The mayor of Jerusalem, Teddy Kollek, comes to wish me the best.

Borgmästaren av Jerusalem, Teddy Kollek, kommer för att önska mig lycka till.

But he seemed nervous.

Men han verkade nervös.

There was tension in my wire,

Min lina var spänd,

but I also could feel tension on the ground.

men det var också spänning på marken.

Because all those people

För alla dessa människor

were made up of people who, for the most part,

bestod av folk som, mestadels,

considered each other enemies.

anses vara varandras fiender.

So I start the walk. Everything is fine.

Jag började balansgången. Allting går bra.

I stop in the middle.

Jag stannar i mitten.

I make the dove appear.

Jag trollar fram duvan.

People applaud in delight.

Folket applåderar med förtjusning.

And then in the most magnificent gesture,

Och sedan i en magnifik gest,

I send the bird of peace into the azure.

så jag skickar fredsfågeln till skyn.

But the bird, instead of flying away,

Men fågeln, istället för att flyga iväg,

goes flop, flop, flop and lands on my head.

sprattlar och landar på mitt huvud.

(Laughter)

(Skratt)

And people scream.

Människorna skriker till.

So I grab the dove,

Jag plockar upp duvan,

and for the second time I send her in the air.

och en andra gång kastar upp den i luften.

But the dove, who obviously didn't go to flying school,

Men duvan, som uppenbarligen aldrig gick i flygskolan,

goes flop, flop, flop and ends up at the end of my balancing pole.

sprattlar till, flop, flop, och landar på ena änden av min balansstång.

(Laughter)

(Skratt)

You laugh, you laugh. But hey.

Ni skrattar, ni skrattar. Men...

I sit down immediately. It's a reflex of wire walkers.

Jag sätter mig ned. En reflex för lindansare.

Now in the meantime, the audience, they go crazy.

Under tiden så är publiken som galen.

They must think this guy with this dove,

De måste tro att den här killen med duvan,

he must have spent years working with him.

de måste ha övat på det här i åratal.

What a genius, what a professional.

Vilket geni, vilket proffs.

(Laughter)

(Skratt)

So I take a bow. I salute with my hand.

Jag bugar. Jag gör honnör.

And at the end I bang my hand against the pole

Och jag slår min hand mot balansstången

to dislodge the bird.

för att schasa bort fågeln.

Now the dove, who, now you know, obviously cannot fly,

Duvan som, ni vet, uppenbarligen inte kan flyga,

does for the third time a little flop, flop, flop

för tredje gången sprattlar till, flop, flop, flop

and ends up on the wire behind me.

och landar på linan bakom mig.

And the entire valley goes crazy.

Hela dalen liksom exploderar.

Now but hold on, I'm not finished.

Men vänta, jag är inte färdig.

So now I'm like 50 yards from my arrival

Nu är jag ungefär 50 yards (~45 m) från mitt mål

and I'm exhausted, so my steps are slow.

jag är utmattad, det går långsamt.

And something happened.

Och någonting händer.

Somebody somewhere, a group of people,

Någon någonstans, en grupp människor,

starts clapping in rhythm with my steps.

börja klappa i rytm med mina steg.

And within seconds the entire valley

Inom några sekunder så börja hela dalen

is applauding in unison with each of my steps.

att klappa i takt med varje steg jag tar.

But not an applause of delight like before,

Men inte applåder av förtjusning,

an applause encouragement.

utan applåder för uppmuntran.

For a moment, the entire crowd had forgotten their differences.

För ett ögonblick har hela folkmassan glömt deras olikheter.

They had become one, pushing me to triumph.

De har blivit enade, och driver mig mot triumf.

I want you just for a second

Jag vill att ni för en stund

to experience this amazing human symphony.

får uppleva denna otroliga mänskliga symfoni.

So let's say I am here and the chair is my arrival.

Låt oss säga att jag är här och stolen är mitt mål.

So I walk, you clap, everybody in unison.

Jag går, ni klappar, alla tillsammans.

(Clapping)

(Klappningar)

(Applause)

(Applåder)

So after the walk, Teddy and I become friends.

Efter balansgången så blir jag och Teddy vänner.

And he tells me, he has on his desk a picture of me

Han berättade för mig att han har en bild av mig på sitt skrivbord

in the middle of the wire with a dove on my head.

där jag står mitt på linan med en duva på huvudet.

He didn't know the true story.

Han visste inte sanningen bakom historien.

And whenever he's daunted by an impossible situation

Och när han står inför en till synes omöjlig situation

to solve in this hard-to-manage city,

med sin svårhanterliga stad,

instead of giving up, he looks at the picture and he says,

istället för att ge upp så tittar han på min bild och säger,

"If Philippe can do that, I can do this,"

"Om Philippe kan göra det, då kan jag också."

and he goes back to work.

och han fortsätter jobba.

Inspiration.

Inspiration.

By inspiring ourselves

Genom att inspirera oss själva

we inspire others.

inspirerar vi andra.

I will never forget this music,

Jag kommer aldrig att glömma denna musik,

and I hope now neither will you.

och jag hoppas att ni inte heller gör det.

Please take this music with you home,

Ta med er denna musik hem med er,

and start gluing feathers to your arms

och limma fjädrar till era armar

and take off and fly,

och flyg iväg,

and look at the world from a different perspective.

och se världen från ett annat perspektiv.

And when you see mountains,

Och när ni ser berg,

remember mountains can be moved.

kom ihåg att berg kan flyttas.

(Applause)

(Applåder)

Thank you. Thank you.

Tack. Tack.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)