How could so many people support Hitler? - Joseph Lacey

Översättare: Sara Ridemark Granskare: Lisbeth Pekkari

In Jerusalem, on April 11th, 1961,

I Jerusalem den 11 april 1961

Adolf Eichmann stood trial for crimes against humanity.

ställdes Adolf Eichmann inför rätta för brott mot mänskligheten.

Eichmann had been a Nazi official tasked with organizing the transport

Eichmann var en tysk SS-officer som var ansvarig för att transportera

of over 1.5 million European Jews to ghettos and concentration camps.

över 1,5 miljoner europeiska judar till getton och koncentrationsläger.

He was popularly described as an evil mastermind

Han beskrevs i folkmun som hjärnan

who orchestrated atrocities from a cushy German office,

som iscensatte illdåd från ett bekvämt tyskt kontor.

and many were eager to see the so-called “desk murderer” tried for his crimes.

Många längtade efter att se den så kallade “skrivbordsmördaren” ställas inför rätta.

But the squeamish man who took the stand seemed more like a dull bureaucrat

Men den överkänsliga mannen som vittnade såg mer ut som en tråkig byråkrat

than a sadistic killer.

än en sadistisk mördare.

The disparity between Eichmann’s nature and his actions

Skillnaden mellan Eichmanns karaktär och hans handlingar

was unsettling for many viewers,

var oroande för många tittare,

but for philosopher Hannah Arendt,

men för filosofen Hannah Arendt

this contradiction inspired a disturbing revelation.

ledde den här motsägelsen till ett oroande avslöjande.

Arendt was a German Jew who fled her homeland in 1933

Arendt var en tysk jude som flydde från sitt hemland 1933

after being briefly imprisoned by the German secret police.

efter att hon hade fängslats en kort tid av den tyska hemliga polisen.

As a refugee in France and then the United States,

Som flykting i Frankrike och sen USA,

she dedicated herself to understanding how the Nazi regime came to power,

ägnade hon sitt liv åt att förstå hur den nazistiska regimen tog makten,

and more specifically, how it inspired so many atrocities.

och mer specifikt, hur den inspirerade till så många illdåd.

A common opinion at the time was that the Third Reich was a historical oddity;

En vanlig åsikt på den tiden var att Tredje riket var en historisk abnormitet;

a perfect storm of uniquely evil leaders

en oturlig kombination av sällsynt ondskefulla ledare

supported by German citizens looking for revenge

som stöttades av tyska invånare som ville hämnas

after their defeat in World War I.

förlusten i första världskriget.

But Arendt believed the true conditions behind this unprecedented rise

Men Arendt trodde att de verkliga orsakerna bakom denna makalösa uppkomst

of totalitarianism weren’t specific to Germany.

av totalitarism inte var unika för Tyskland.

Throughout the 1950s, Arendt developed a theory of the human condition

På 1950-talet utvecklade Arendt en teori om människans villkor

that divided life into three facets:

som delade upp livet i tre faser:

labor— in which we satisfy our material needs and desires;

kroppens arbete: där vi tillfredsställer våra materiella behov och begär;

work— in which we build the world’s physical and cultural infrastructure;

handens arbete: där vi bygger världens fysiska och kulturella infrastrukturer;

and action— in which we publicly articulate our values

och den politiska människans handling: där vi offentligt uttalar våra värden

to collectively shape the world around us.

för att gemensamt forma världen runt omkring oss.

It was this last facet, the life of action,

Det var denna sista fas, handlingen,

that Arendt believed was under attack,

som Arendt trodde var under angrepp,

both in Germany and many other industrialized societies.

både i Tyskland och många andra industrialiserade samhällen.

She saw modernity as an age ruled by labor,

Hon såg modernitet som en ålder som styrs av kroppens arbete

where individuals mainly appear in the social world

där individer mest framträder i den sociala världen

to produce and consume goods and services

för att producera och konsumera varor och tjänster

rather than share ideas and shape communities.

istället för att dela idéer och forma samhällen.

Arendt believed this had fostered societies and ideologies

Arendt ansåg att detta hade utvecklat samhällen och ideologier

where individuals were seen only for their economic value,

där individer endast sågs för sitt ekonomiska värde,

rather than their moral and political capacities.

istället för sina moraliska och politiska förmågor.

She believed this isolated people from their neighbors and their sense of self.

Hon ansåg att detta isolerade människor från sina grannar och sin identitet.

And in her 1951 book, “The Origins of Totalitarianism,”

I sin bok från 1951, Totalitarismens ursprung,

Arendt argued these conditions provided fertile ground for totalitarian regimes,

argumenterade Arendt att dessa villkor möjliggjorde totalitära regimer

which use fear and violence to increase isolation

som använder rädsla och våld för att isolera människor mer

and make it dangerous to publicly engage as freethinking political agents.

och gör det farligt att involvera sig som fritt tänkande politiska personer.

In this lonely state, participating in the regime

I den här utsatta situationen, måste man delta i regimen

becomes the only way to recover a sense of identity and community.

för att få tillbaka sin identitet och sitt samhälle.

Arendt believed it was this kind of environment

Arendt trodde att det var i den här typen av miljö

where Eichmann committed his crimes.

som Eichmann begick sina brott.

Most people expected the Jewish German philosopher

De flesta trodde att den judiska och tyska filosofen

to judge the ex-Nazi harshly.

skulle döma ex-nazisten hård.

But while she condemned his monstrous actions,

Men fastän hon fördömde hans monstruösa handlingar,

Arendt saw no evidence that Eichmann himself was uniquely evil.

såg Arendt inga bevis på att Eichmann själv var ond.

She saw him as a distinctly ordinary man who considered diligent obedience

Hon såg honom som en väldigt vanlig man som ansåg att nogsam lydnad var

the highest form of civic duty.

den viktigaste formen av medborgerlig plikt.

And for Arendt, it was exactly this ordinariness that was most terrifying.

För Arendt var denna vardaglighet det mest skrämmande.

Her point wasn't just that anyone could do what Eichmann did,

Hennes poäng var inte bara att alla kan göra som Eichmann,

but that his story suggested ordinary people

utan att hans livshistoria antydde att vanliga människor

could willingly accept their societal role—

villigt kunde acceptera sina samhällsroller

even when it contributed to genocide.

- även när det bidrog till folkmord.

Arendt called this phenomenon “the banality of evil,”

Arendt kallade detta fenomen “den banala ondskan”

and warned that it can emerge whenever society inhibits our ability to think;

och varnade för att det kan uppstå när samhället hindrar vår förmåga att tänka,

or more specifically, to question our beliefs and actions

eller mer specifikt, att ifrågasätta våra åsikter och handlingar

in a self-reflective internal dialogue.

i en reflekterande inre dialog.

Arendt believed this kind of thinking is the only way to confront moral problems,

Enligt Arendt är detta tankesätt det enda sättet att konfrontera moraliska problem

and that our responsibility to self-reflect is especially important

och att vårt ansvar att reflektera är särskilt viktigt

when independent thought is threatened.

när oberoende åsikter hotas.

She acknowledged that critical thinking in oppressive spaces

Hon medgav att kritiskt tänkande i förtryckande miljöer

is a defiant act that requires personal courage.

är en trotsig handling som kräver mod.

But it must be done regardless,

Men det måste göras oavsett.

which is why Arendt still held Eichmann accountable.

Därför höll Arendt ändå Eichmann ansvarig.

This thread runs throughout Arendt's work,

Denna tråd löper genom alla Arendts verk,

where she continually insisted that thinking was our greatest weapon

där hon hela tiden insisterade att våra tankar är vårt mäktigaste vapen

against the threats of modernity.

mot modernitetens hot.

Namely, a relentless drive for economic and technological development

Nämligen att en obarmhärtig satsning på ekonomisk och teknologisk utveckling

which would increase social alienation and inhibit human freedom.

skulle öka socialt utanförskap och hindra mänsklig frihet.

To foster this essential value,

För att vårda detta livsviktiga värde,

Arendt believed we need to create formal and informal forums

ansåg Arendt att vi behövde skapa formella och informella forum

that allowed for open conversations about shaping our collective future.

som tillåter öppna samtal som handlar om att skapa vår gemensamma framtid.

These might include townhall meetings, self-governing workplaces,

Dessa kan inkludera politiska möten, självstyrande jobbplatser

or student unions.

eller studentföreningar.

But whatever shape they take,

Men oavsett vilken form de tar,

what’s most important to Arendt is that they value open dialogue

är det viktigaste för Arendt att de värdesätter öppen dialog

and critical self-reflection.

och kritisk självreflektion.