Why Public Beheadings Get Millions of Views | Frances Larson | TED Talks

Översättare: Monica Börlin Granskare: Helena Jonsson

For the last year,

Det senaste året har alla sett samma show,

everyone's been watching the same show,

and I'm not talking about "Game of Thrones,"

och jag pratar inte om "Game of Thrones",

but a horrifying, real-life drama

utan om ett skräckinjagande verklighetsdrama

that's proved too fascinating to turn off.

som har visat sig vara för fascinerande för att stänga av.

It's a show produced by murderers

Det är en show producerad av mördare

and shared around the world via the Internet.

och delad över hela världen genom internet.

Their names have become familiar:

Deras namn har blivit kända:

James Foley, Steven Sotloff, David Haines, Alan Henning, Peter Kassig,

James Foley, Steven Sotloff, David Haines, Alan Henning, Peter Kassig,

Haruna Yukawa, Kenji Goto Jogo.

Haruna Yukawa, Kenji Goto Jogo.

Their beheadings by the Islamic State

Deras halshuggningar som utfördes av Islamiska staten var barbariska,

were barbaric,

but if we think they were archaic,

men om vi tror att de var ålderdomliga,

from a remote, obscure age,

från en avlägsen, mörk tid,

then we're wrong.

så tror vi fel.

They were uniquely modern,

De var ovanligt moderna,

because the murderers acted knowing well

eftersom mördarna gjorde det trots att de mycket väl visste

that millions of people would tune in to watch.

att miljoner människor skulle titta.

The headlines called them savages and barbarians,

Tidningsrubrikerna kallade dem för vildar och barbarer,

because the image of one man overpowering another,

eftersom bilden av en man som övermannar en annan

killing him with a knife to the throat,

och dödar honom med en kniv mot strupen,

conforms to our idea of ancient, primitive practices,

stämmer överens med vår uppfattning om uråldriga, primitiva vanor,

the polar opposite of our urban, civilized ways.

motsatsen till vårt urbana, civiliserade sätt att leva.

We don't do things like that.

Vi gör inte sådana saker.

But that's the irony.

Men det finns en ironi i detta.

We think a beheading has nothing to do with us,

Vi tycker att en halshuggning inte har något med oss att göra,

even as we click on the screen to watch.

inte ens när vi klickar på skärmen för att titta.

But it is to do with us.

Men det har något med oss att göra.

The Islamic State beheadings

Islamiska statens halshuggningar är inte uråldriga eller avlägsna.

are not ancient or remote.

They're a global, 21st century event,

De är en global 2000-talshändelse,

a 21st century event that takes place in our living rooms, at our desks,

en händelse som äger rum i våra vardagsrum, vid våra skrivbord,

on our computer screens.

på våra datorskärmar.

They're entirely dependent on the power of technology to connect us.

De är helt beroende av teknikens förmåga att förena oss.

And whether we like it or not,

Och oavsett om vi gillar det eller inte, är alla som tittar en del av showen.

everyone who watches is a part of the show.

And lots of people watch.

Och det är många som tittar.

We don't know exactly how many.

Vi vet inte exakt hur många, det är så klart svårt att räkna på.

Obviously, it's difficult to calculate.

But a poll taken in the UK, for example, in August 2014,

Men en undersökning i Storbritannien i augusti 2014

estimated that 1.2 million people

uppskattade att 1,2 miljoner människor

had watched the beheading of James Foley

hade sett James Foleys halshuggning

in the few days after it was released.

bara några dagar efter att videon släpptes.

And that's just the first few days,

Och det är bara under de första dagarna, och bara i Storbritannien.

and just Britain.

A similar poll taken in the United States

En liknande undersökning som gjordes i USA i november 2014

in November 2014

found that nine percent of those surveyed

fann att nio procent av alla i undersökningen

had watched beheading videos,

hade sett videor på halshuggningar,

and a further 23 percent

och ytterligare 23 procent

had watched the videos but had stopped just before the death was shown.

hade sett videorna, men slutat titta precis innan dödsögonblicket.

Nine percent may be a small minority of all the people who could watch,

Nio procent är en liten minoritet jämfört med alla som skulle kunna titta,

but it's still a very large crowd.

men det är ändå en stor publik.

And of course that crowd is growing all the time,

Och denna publik växer så klart hela tiden,

because every week, every month,

eftersom att folk varje vecka, varje månad

more people will keep downloading and keep watching.

kommer fortsätta med att ladda ner och titta.

If we go back 11 years,

Om vi tittar 11 år bakåt,

before sites like YouTube and Facebook were born,

innan det fanns sidor som Youtube och Facebook

it was a similar story.

fanns en liknande historia.

When innocent civilians like Daniel Pearl,

Oskyldiga civilpersoner som Daniel Pearl,

Nick Berg, Paul Johnson, were beheaded,

Nick Berg och Paul Johnson blev halshuggna

those videos were shown during the Iraq War.

och videorna visades under Irakkriget.

Nick Berg's beheading

Nick Bergs halshuggning

quickly became one of the most searched for items on the Internet.

blev snabbt en av de mest sökta händelserna på internet.

Within a day, it was the top search term

Inom en dag blev det det vanligaste sökordet

across search engines like Google, Lycos, Yahoo.

på sökmotorer som Google, Lycos och Yahoo.

In the week after Nick Berg's beheading,

Veckan efter Nick Bergs halshuggning

these were the top 10 search terms in the United States.

var dessa de 10 vanligaste sökorden i USA.

The Berg beheading video remained the most popular search term for a week,

Berg-halshuggningen fortsatte vara det vanligaste sökordet i en vecka

and it was the second most popular search term for the whole month of May,

och det näst vanligaste sökordet under hela maj månad,

runner-up only to "American Idol."

strax efter "American Idol".

The al-Qaeda-linked website that first showed Nick Berg's beheading

Den al-Qaida-kopplade webbsidan som först visade Nick Bergs halshuggning

had to close down within a couple of days due to overwhelming traffic to the site.

fick stänga ner efter några dagar eftersom den fick så mycket trafik.

One Dutch website owner said that his daily viewing figures

En holländsk webbsideägare sa att den dagliga besökssiffran

rose from 300,000 to 750,000

steg från 300 000 till 750 000

every time a beheading in Iraq was shown.

varje gång en halshuggning i Irak visades.

He told reporters 18 months later

Han berättade för reportrar 18 månader senare

that it had been downloaded many millions of times,

att videon hade laddats ner flera miljoner gånger

and that's just one website.

och det är bara från en webbsida.

A similar pattern was seen again and again

Man såg liknande mönster upprepade gånger

when videos of beheadings were released during the Iraq War.

när halshuggningsvideor släpptes under Irakkriget.

Social media sites have made these images more accessible than ever before,

Sociala medier har gjort dessa bilder mer tillgängliga än någonsin tidigare,

but if we take another step back in history,

men om vi tittar längre tillbaka i tiden

we'll see that it was the camera that first created a new kind of crowd

ser vi att det var kameran som först skapade en ny typ av publik

in our history of beheadings as public spectacle.

då halshuggning var en offentlig händelse.

As soon as the camera appeared on the scene,

Så fort kameran dök upp,

a full lifetime ago on June 17, 1939,

för en livstid sedan, den 17 juni 1939,

it had an immediate and unequivocal effect.

hade den en omedelbar och entydig verkan.

That day, the first film of a public beheading was created in France.

Den dagen skapades den första filmen av en offentlig halshuggning i Frankrike.

It was the execution, the guillotining, of a German serial killer, Eugen Weidmann,

Det var en avrättning med giljotin av den tyska seriemördaren Eugen Weidmann

outside the prison Saint-Pierre in Versailles.

vid Saint-Pierre-fängelset i Versailles.

Weidmann was due to be executed at the crack of dawn,

Weidmann skulle avrättas i gryningen vilket var vanligt då,

as was customary at the time,

but his executioner was new to the job,

men bödeln var ny på sitt jobb

och hade underskattat hur länge det skulle ta att förbereda sig.

and he'd underestimated how long it would take him to prepare.

So Weidmann was executed at 4:30 in the morning,

Så Wiedmann avrättades klockan 04.30

och vid den tiden i juni var det ljust nog för att ta bilder.

by which time on a June morning,

there was enough light to take photographs,

and a spectator in the crowd filmed the event,

Och en åskådare filmade händelsen utan myndighetens kännedom.

unbeknownst to the authorities.

Several still photographs were taken as well,

Flera stillbilder togs också

and you can still watch the film online today

och du kan fortfarande se filmen på internet i dag

and look at the photographs.

och titta på bilderna.

The crowd on the day of Weidmann's execution

Publiken på Weidmanns avrättning

was called "unruly" and "disgusting" by the press,

kallades för "upproriska" och "äckliga" av tidningarna,

but that was nothing compared to the untold thousands of people

men det var ingenting jämfört med alla tusentals människor

who could now study the action

som nu kunde se händelsen om och om igen, filmruta för filmruta, i minsta detalj.

over and over again,

freeze-framed in every detail.

The camera may have made these scenes more accessible than ever before,

Kameran må ha gjort händelsen mer tillgänglig än någonsin tidigare,

but it's not just about the camera.

men det handlar inte bara om kameran.

If we take a bigger leap back in history,

Om vi går ännu längre tillbaka i tiden

we'll see that for as long as there have been

märker vi att så länge det har funnits offentliga rättsliga avrättningar

public judicial executions and beheadings,

och halshuggningar

there have been the crowds to see them.

har det också funnits publik som vill se dem.

In London, as late as the early 19th century,

I London, så sent som på tidiga 1800-talet,

there might be four or five thousand people to see a standard hanging.

var det ungefär 4000 eller 5000 människor som såg en vanlig hängning.

There could be 40,000 or 50,000 to see a famous criminal killed.

Det kunde vara 40 000 eller 50 000 när en känd brottsling skulle dödas.

And a beheading, which was a rare event in England at the time,

Och en halshuggning, som var ovanlig i England då,

attracted even more.

lockade till sig ännu fler.

In May 1820,

I maj 1820

five men known as the Cato Street Conspirators

fanns det fem män som var kända som Cato Street Conspirators.

were executed in London for plotting

De avrättades i London för att ha planerat att lönnmörda

to assassinate members of the British government.

medlemmar inom den brittiska regeringen.

They were hung and then decapitated.

De hängdes först och sedan halshöggs de.

Det var hemskt att se.

It was a gruesome scene.

Each man's head was hacked off in turn and held up to the crowd.

Huvudena höggs av ett i taget och hölls sedan upp mot publiken.

And 100,000 people,

Och 100 000 människor,

that's 10,000 more than can fit into Wembley Stadium,

det är 10 000 fler än vad som ryms i Wembley Stadium,

had turned out to watch.

hade kommit för att titta på.

The streets were packed.

Gatorna var fulla med folk.

People had rented out windows and rooftops.

Folk hyrde ut fönster och tak.

People had climbed onto carts and wagons in the street.

Folk klättrade upp på kärror och vagnar på gatorna.

People climbed lamp posts.

Folk klättrade upp i lyktstolpar.

People had been known to have died in the crush on popular execution days.

Man vet också att folk krossades i folkmassorna på populära avrättningar.

Evidence suggests that throughout our history

Det finns bevis som tyder på att genom vår historia

of public beheadings and public executions,

med offentliga halshuggningar och avrättningar

the vast majority of the people who come to see

var majoriteten av dem som kom för att titta på

are either enthusiastic or, at best, unmoved.

antingen entusiastiska eller i bästa fall oberörda.

Disgust has been comparatively rare,

Att bli äcklad har varit förhållandevis ovanligt

and even when people are disgusted and are horrified,

och till och med när folk blev äcklade och förskräckta

it doesn't always stop them from coming out all the same to watch.

hindrade det dem inte från att komma och titta på.

Perhaps the most striking example

Ett av de mest påfallande exemplen

of the human ability to watch a beheading and remain unmoved

på människors förmåga att se en halshuggning utan att bli berörda,

and even be disappointed

och till och med bli besvikna,

was the introduction in France in 1792 of the guillotine,

var när man introducerade giljotinen

i Frankrike 1792, den kända halshuggningsmaskinen.

that famous decapitation machine.

To us in the 21st century,

För oss på 2000-talet

the guillotine may seem like a monstrous contraption,

kan man tycka att giljotinen är en hemsk anordning,

but to the first crowds who saw it, it was actually a disappointment.

men för de första som såg den var den faktiskt en besvikelse.

They were used to seeing long, drawn-out, torturous executions on the scaffold,

De var vana vid att se utdragna, tortyrliknande avrättningar på schavotten

where people were mutilated and burned and pulled apart slowly.

där folk blev stympade, brända och sakta styckade i bitar.

To them, watching the guillotine in action,

När de såg avrättningar med giljotinen gick det så fort

it was so quick, there was nothing to see.

att det inte fanns något att se.

The blade fell, the head fell into a basket, out of sight immediately,

Bladet föll ner, huvudet landade i en korg, direkt utom synhåll,

and they called out,

och de ropade: "Ta tillbaka galgen, ta tillbaka trägalgen".

"Give me back my gallows, give me back my wooden gallows."

The end of torturous public judicial executions in Europe and America

Man slutade med tortyrliknande offentliga avrättningar i Europa och USA

was partly to do with being more humane towards the criminal,

dels för att vara mer human mot brottslingarna,

but it was also partly because the crowd obstinately refused to behave

men också dels för att publiken vägrade att uppföra sig så som de borde.

in the way that they should.

All too often, execution day

Alltför ofta var avrättningarna mer som en karneval

was more like a carnival than a solemn ceremony.

än som en allvarlig ceremoni.

Today, a public judicial execution in Europe or America is unthinkable,

Offentliga avrättningar i Europa och USA är otänkbart i dag.

but there are other scenarios that should make us cautious

men det finns andra scenarier som borde få oss att tänka om

about thinking that things are different now

när vi tänker att det är annorlunda idag

and we don't behave like that anymore.

och att vi inte beter oss så där längre.

Take, for example, the incidents of suicide baiting.

Titta till exempel på hets till självmord.

This is when a crowd gathers

Det är när folk samlas för att titta på när en person har klättrat upp

to watch a person who has climbed to the top of a public building

på en byggnad för att ta sitt liv,

in order to kill themselves,

and people in the crowd shout and jeer,

och folk ropar och hånar dem: "Skynda på, hoppa då!"

"Get on with it! Go on and jump!"

This is a well-recognized phenomenon.

Detta är ett välkänt fenomen.

One paper in 1981 found that in 10 out of 21 threatened suicide attempts,

En tidning från 1981 fann att 10 av 21 självmordshot

there was incidents of suicide baiting and jeering from a crowd.

hade en publik som hånade och hetsade till självmord.

And there have been incidents reported in the press this year.

Och det har rapporterats in händelser till tidningarna i år.

This was a very widely reported incident

Denna händelse från Telford i Shropshire blev vida spridd i mars.

in Telford and Shropshire in March this year.

And when it happens today,

När detta händer i dag

people take photographs and they take videos on their phones

tar folk bilder och filmar med sina telefoner

and they post those videos online.

och lägger upp videorna på internet.

When it comes to brutal murderers who post their beheading videos,

När det kommer till brutala mördare som lägger upp halshuggningsvideor

the Internet has created a new kind of crowd.

har internet skapat en ny typ av publik.

Today, the action takes place in a distant time and place,

I dag sker händelsen på en annan plats i en annan tid,

which gives the viewer a sense of detachment from what's happening,

vilket gör att åskådaren upplever en avskildhet från händelsen,

a sense of separation.

en känsla av avstånd.

It's nothing to do with me.

Det här har inget att göra med mig.

It's already happened.

Det har redan hänt.

We are also offered an unprecedented sense of intimacy.

Internet erbjuder också en makalös närhet,

Today, we are all offered front row seats.

alla får en plats på första raden.

We can all watch in private, in our own time and space,

Vi kan titta ensamma, när vi vill

and no one need ever know that we've clicked on the screen to watch.

och ingen behöver någonsin få veta att vi klickade för att titta.

This sense of separation --

Denna upplevelse av avstånd -

from other people, from the event itself --

från andra och från själva händelsen -

seems to be key to understanding our ability to watch,

verkar vara kärnan till att förstå vår förmåga att titta på.

and there are several ways

Och internet skapar denna känsla av avskildhet på flera sätt

in which the Internet creates a sense of detachment

that seems to erode individual moral responsibility.

och de verkar urholka människans moraliska ansvar.

Our activities online are often contrasted with real life,

Vi skiljer ofta på internet och det verkliga livet,

as though the things we do online are somehow less real.

som om det vi gör på internet inte är lika verkligt.

We feel less accountable for our actions

Vi känner oss inte lika ansvariga för vad vi gör

when we interact online.

när vi interagerar på internet.

There's a sense of anonymity, a sense of invisibility,

Vi känner oss anonyma och osynliga,

so we feel less accountable for our behavior.

så vi känner oss inte lika ansvariga för vårt beteende.

The Internet also makes it far easier to stumble upon things inadvertently,

Internet gör det också lättare att oavsiktligt snubbla in på saker,

things that we would usually avoid in everyday life.

saker som vi annars skulle ha undvikit.

Today, a video can start playing before you even know what you're watching.

I dag kan en video börja spela innan du ens vet vad det är du ska få se.

Or you may be tempted to look at material that you wouldn't look at in everyday life

Eller så blir du nyfiken på material som du annars inte skulle titta på,

or you wouldn't look at if you were with other people at the time.

eller som du inte skulle titta på om du var med andra just då.

And when the action is pre-recorded

Och när en händelse är förinspelad

and takes place in a distant time and space,

och äger rum långt bort, i en annan tid,

watching seems like a passive activity.

kan det kännas som en passiv aktivitet

att titta.

There's nothing I can do about it now.

Det finns inget att göra åt det nu, det har redan hänt.

It's already happened.

All these things make it easier as an Internet user

Alla dessa saker gör det enklare för internetanvändaren

for us to give in to our sense of curiosity about death,

att ge vika för vår nyfikenhet kring döden

to push our personal boundaries,

och se var vår egen gräns går,

to test our sense of shock, to explore our sense of shock.

se vad som gör oss chockade och utforska det.

But we're not passive when we watch.

Men vi är inte passiva när vi tittar.

On the contrary, we're fulfilling the murderer's desire to be seen.

Tvärtom uppfyller vi mördarnas önskan om att bli sedd.

When the victim of a decapitation is bound and defenseless,

När den som fallit offer för halshuggning är bunden och försvarslös

he or she essentially becomes a pawn in their killer's show.

blir hen ett verktyg i mördarens show.

Unlike a trophy head that's taken in battle,

Till skillnad från ett troféhuvud som beslagtagits i strid,

that represents the luck and skill it takes to win a fight,

som representerar den tur och skicklighet som krävs för att segra.

when a beheading is staged,

När en halshuggning är iscensatt,

when it's essentially a piece of theater,

när den i stort sett är en teaterakt,

the power comes from the reception the killer receives as he performs.

kommer i stället makten från det bemötande

mördaren får när hen uppträder.

In other words, watching is very much part of the event.

Med andra ord är vårt tittande en stor del av händelsen.

The event no longer takes place in a single location

Händelsen sker inte längre på en särskild plats

at a certain point in time as it used to and as it may still appear to.

vid en särskild tidpunkt, som förut och som man fortfarande kan tro.

Now the event is stretched out in time and place,

Nu är händelsen utsträckt över tid och rum,

and everyone who watches plays their part.

och alla som tittar är delaktiga.

We should stop watching,

Vi borde sluta titta, men vi vet att vi inte kommer att göra det.

but we know we won't.

History tells us we won't,

Historien säger att vi inte kommer att göra det,

and the killers know it too.

och det vet mördarna också.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)

Bruno Giussani: Thank you. Let me get this back. Thank you.

Bruno Giussani: Tack. Jag kan ta den där. Tack.

Let's move here. While they install for the next performance,

Vi ställer oss här medan de förbereder för nästa föredrag.

I want to ask you the question that probably many here have,

Jag vill fråga dig något som nog många undrar över:

which is how did you get interested in this topic?

Hur fick du intresse för det här ämnet?

(Skratt)

Frances Larson: I used to work at a museum

Jag jobbade på ett museum som hette Pitt Rivers Museum i Oxford.

called the Pitt Rivers Museum in Oxford,

Det var känt för sin samling av krympta huvuden från Sydamerika.

which was famous for its display of shrunken heads from South America.

People used to say, "Oh, the shrunken head museum, the shrunken head museum!"

Folk sa: "Åh, museet med krympta huvuden, museet med krympta huvuden!"

And at the time, I was working on the history

Och då studerade jag historia kring den vetenskapliga samlingen av skallar.

of scientific collections of skulls.

I was working on the cranial collections,

Jag jobbade med kraniumsamlingen

and it just struck me as ironic

och jag fann det ironiskt

that here were people coming to see this gory, primitive, savage culture

att det kom folk för att se denna blodiga, primitiva, förvildade kultur

that they were almost fantasizing about and creating

som de nästan fantiserade om och skapade

without really understanding what they were seeing,

utan att riktigt förstå vad de såg.

and all the while these vast -- I mean hundreds of thousands

Och hela tiden -

dessa oräkneliga, hundratusentals skallar i våra museum i Europa och USA -

of skulls in our museums, all across Europe and the States --

were kind of upholding this Enlightenment pursuit of scientific rationality.

upprätthöll upplysningstidens strävan efter vetenskaplig rationalitet.

So I wanted to kind of twist it round and say, "Let's look at us."

Så jag ville vända på det hela och säga: "Vi borde titta på oss själva,

We're looking through the glass case at these shrunken heads.

vi tittar genom glasmontrarna på de krympta huvudena,

Let's look at our own history and our own cultural fascination with these things.

vi borde titta på vår egen historia och vår egen fascination kring detta."

BG: Thank you for sharing that.

Tack för att du delade med dig av det.

FL: Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)