What it's like to be a parent in a war zone | Aala El-Khani

Översättare: Ruba Kal Omar Granskare: Lisbeth Pekkari

Worldwide, over 1.5 billion people experience armed conflict.

Över hela världen, upplever fler än 1,5 miljarder människor beväpnad konflikt.

In response, people are forced to flee their country,

Som resultat blir människor tvungna att fly från sitt land,

leaving over 15 million refugees.

vilket skapar fler än 15 miljoner flyktingar.

Children, without a doubt,

Barn är, utan tvekan,

are the most innocent and vulnerable victims ...

de mest oskyldiga och sårbara offren...

but not just from the obvious physical dangers,

men inte bara på grund av de tydliga fysiska farorna,

but from the often unspoken effects that wars have on their families.

utan av de oftast icke-nämnda effekter krig har på deras familjer.

The experiences of war leave children at a real high risk

Krigets upplevelser lämnar barn i en väldigt stor fara

for the development of emotional and behavioral problems.

för utveckling av känslomässiga- och beteendeproblem.

Children, as we can only imagine,

Barn, som vi bara kan tänka oss,

will feel worried, threatened and at risk.

känner sig oroliga, hotade och i fara.

But there is good news.

Men det finns goda nyheter.

The quality of care that children receive in their families

Kvaliteten på den omvårdnad som barn får av sina familjer,

can have a more significant effect on their well-being

kan ha en mer betydande påverkan på deras välmående

than from the actual experiences of war that they have been exposed to.

än de krigsupplevelser som de har utsatts för.

So actually, children can be protected

I verkligheten kan barnen vara skyddade

by warm, secure parenting during and after conflict.

av varmt och tryggt föräldraskap under och efter kriget.

In 2011, I was a first-year PhD student

2011 var jag en förstaårsdoktorand

in the University of Manchester School of Psychological Sciences.

vid University of Manchester School of Psychological Sciences.

Like many of you here,

Som många av er här,

I watched the crisis in Syria unfold in front of me on the TV.

tittade jag på krissituationen i Syrien som visades framför mig på tv.

My family is originally from Syria,

Min familj kommer ursprungligen från Syrien,

and very early on,

och mycket tidigt

I lost several family members in really horrifying ways.

förlorade jag flera familjemedlemmar på förskräckliga sätt.

I'd sit and I'd gather with my family and watch the TV.

Jag satt tillsammans med min familj och tittade på tv.

We've all seen those scenes:

Vi har alla sett dessa scener:

bombs destroying buildings,

bomber som förstör byggnader,

chaos, destruction

kaos, förstörelse

and people screaming and running.

och människor som skriker och springer.

It was always the people screaming and running that really got me the most,

Det var alltid skrikande och springande människor som påverkade mig mest,

especially those terrified-looking children.

särskilt barnen som såg skrämda ut.

I was a mother to two young, typically inquisitive children.

Jag var mamma till två unga, nyfikna barn.

They were five and six then,

De var fem och sex vid den tiden,

at an age where they typically asked lots and lots of questions,

en ålder där de ställde många frågor,

and expected real, convincing answers.

och förväntade sig att få verkliga, övertygande svar.

So, I began to wonder what it might be like

Jag började fundera på hur det skulle kunna vara

to parent my children in a war zone and a refugee camp.

att vara förälder till mina barn i en krigszon och i ett flyktingläger.

Would my children change?

Skulle mina barn förändras?

Would my daughter's bright, happy eyes lose their shine?

Skulle min dotters lysande, glada ögon förlora sin glans?

Would my son's really relaxed and carefree nature become fearful and withdrawn?

Skulle min sons verkligt avslappnade natur bli rädd och avlägsen?

How would I cope?

Hur skulle jag anpassa mig?

Would I change?

Skulle jag förändras?

As psychologists and parent trainers,

Som psykologer och föräldratränare,

we know that arming parents with skills in caring for their children

vet vi att om man ger föräldrar färdigheter att ta hand om sina barn

can have a huge effect on their well-being,

kan det ha en stor effekt på deras välmående,

and we call this parent training.

vi kallar detta för föräldraträning

The question I had was,

Frågan jag hade var,

could parent training programs be useful for families

om föräldraträning kunde vara gynnsamt för familjer

while they were still in war zones or refugee camps?

medan de fortfarande var i krigszoner eller i flyktingläger?

Could we reach them with advice or training

Kan vi nå dem med råd eller träning

that would help them through these struggles?

som skulle kunna hjälpa dem genom vedermödorna?

So I approached my PhD supervisor,

Jag kontaktade min handledare,

Professor Rachel Calam,

professor Rachel Calam,

with the idea of using my academic skills to make some change in the real world.

med idén att använda mina akademiska färdigheter för att förändra världen.

I wasn't quite sure what exactly I wanted to do.

Jag var inte riktigt säker på vad jag ville göra.

She listened carefully and patiently,

Hon lyssnade noggrant och tålmodigt,

and then to my joy she said,

och sa sedan till min stora glädje,

"If that's what you want to do, and it means so much to you,

"Om det är det du vill göra, och det betyder mycket för dig,

then let's do it.

då gör vi det.

Let's find ways to see if parent programs

Låt oss hitta olika sätt att se om föräldraprogram

can be useful for families in these contexts."

kan vara användbara för familjer i detta sammanhang."

So for the past five years, myself and my colleagues --

Så under de senaste fem åren har mina kollegor och jag -

Prof. Calam and Dr. Kim Cartwright --

prof. Calam och dr. Kim Cartwright -

have been working on ways to support families

jobbat med olika sätt för att stödja familjer

that have experienced war and displacement.

som har upplevt krig och tvångsförflyttning.

Now, to know how to help families that have been through conflict

För att veta hur man hjälper familjer som har varit med om konflikt

support their children,

att stödja sina barn,

the first step must obviously be to ask them what they're struggling with,

så måste första steget naturligtvis vara att fråga dem om vad de kämpar med,

right?

eller hur?

I mean, it seems obvious.

Jag menar, det är klart.

But it's often those that are the most vulnerable,

Men det är ofta de som är mest sårbara,

som vi försöker stödja,

that we're trying to support,

that we actually don't ask.

som vi faktiskt inte frågar.

How many times have we just assumed we know exactly the right thing

Hur många gånger har vi förutsatt att vi vet precis rätt sak

som kommer att hjälpa någon eller något utan att fråga dem först?

that's going to help someone or something without actually asking them first?

So I travelled to refugee camps in Syria and in Turkey,

Jag reste till flyktingläger i Syrien och Turkiet,

and I sat with families, and I listened.

och jag satt med familjer och lyssnade.

I listened to their parenting challenges,

Jag lyssnade till deras föräldrautmaningar,

I listened to their parenting struggles

jag lyssnade till deras föräldrabekymmer

and I listened to their call for help.

och jag lyssnade till deras rop på hjälp.

And sometimes that was just paused,

Och ibland blev det en paus,

as all I could do was hold hands with them

där det enda jag kunde göra var att hålla deras hand

and just join them in silent crying and prayer.

och bara delta med dem i tyst gråt och böner.

They told me about their struggles,

De berättade för mig om sin kamp,

they told me about the rough, harsh refugee camp conditions

de berättade om tuffa och hårda förhållanden i flyktinglägret

that made it hard to focus on anything but practical chores

som gjorde det svårt att fokusera på något annat än praktiska sysslor

like collecting clean water.

som att samla rent vatten.

They told me how they watched their children withdraw;

De berättade hur de såg sina barn dra sig tillbaka;

the sadness, depression, anger,

sorgen, depressionen, ilskan,

bed-wetting, thumb-sucking, fear of loud noises,

sängvätning, tumsugning, rädslan för höga ljud,

fear of nightmares --

rädslan för mardrömmar -

terrifying, terrifying nightmares.

skrämmande, skrämmande mardrömmar.

These families had been through what we had been watching on the TV.

Dessa familjer har gått igenom det vi har sett på tv.

The mothers --

Mammorna -

almost half of them were now widows of war,

nästan hälften av dem var nu krigsänkor,

or didn't even know if their husbands were dead or alive --

eller visste inte ens om deras män var döda eller levande -

described how they felt they were coping so badly.

de beskrev hur de kände att de inte kunde hantera det.

They watched their children change and they had no idea how to help them.

De såg sina barn förändras och hade ingen aning om hur de skulle hjälpa dem.

They didn't know how to answer their children's questions.

De visste inte hur de skulle svara på sina barns frågor.

What I found incredibly astonishing and so motivational

Det jag tyckte var fantastiskt och motiverande

was that these families were so motivated to support their children.

var att dessa familjer var mycket motiverade att stödja sina barn.

Despite all these challenges they faced,

Trots alla dessa utmaningar de mötte,

they were trying to help their children.

försökte de hjälpa sina barn.

They were making attempts at seeking support from NGO workers,

De försökte få stöd från organisationer,

from refugee camp teachers,

från flyktinglägrens lärare,

professional medics,

professionella läkare,

other parents.

andra föräldrar.

One mother I met had only been in a camp for four days,

En mamma jag träffade hade bara varit i lägret i fyra dagar,

and had already made two attempts

och hade redan gjort två försök

at seeking support for her eight-year-old daughter

att hitta stöd för sin åttaåriga dotter

who was having terrifying nightmares.

som hade skrämmande mardrömmar.

But sadly, these attempts are almost always useless.

Men sorgligt nog är dessa försök är nästan alltid förgäves.

Refugee camp doctors, when available,

Flyktinglägrens läkare, när de är där,

are almost always too busy,

är nästan alltid väldigt upptagna,

or don't have the knowledge or the time for basic parenting supports.

eller har inte kunskapen eller tiden för grundläggande föräldrastöd.

Refugee camp teachers and other parents are just like them --

Flyktinglägrens lärare och andra föräldrar är precis som dem -

part of a new refugee community who's struggling with new needs.

en del av ett nytt flyktingsamhälle som kämpar med nya behov.

So then we began to think.

Då började vi tänka.

How could we help these families?

Hur kan vi hjälpa dessa familjer?

The families were struggling with things much bigger than they could cope with.

Familjerna kämpade med saker mycket större än vad de kunde klara av.

The Syrian crisis made it clear

Den syriska krisen förtydligade

how incredibly impossible it would be to reach families on an individual level.

hur otroligt omöjligt det skulle vara att nå familjer på en individuell nivå.

How else could we help them?

Hur annars kunde vi hjälpa dem?

How would we reach families at a population level

Hur skulle vi nå familjer på befolkningsnivå

and low costs

och till låga kostnader

in these terrifying, terrifying times?

i dessa skrämmande, skrämmande tider?

After hours of speaking to NGO workers,

Efter timmar av prat med personal från organisationer,

one suggested a fantastic innovative idea

hade en person en fantastiskt innovativ idé

of distributing parenting information leaflets via bread wrappers --

om att sprida ut informationsbroschyrer om föräldraskap i brödförpackningar -

bread wrappers that were being delivered to families in a conflict zone in Syria

brödförpackningar som delades ut till familjer i konfliktzoner i Syrien

by humanitarian workers.

av biståndsarbetare.

So that's what we did.

Så vi gjorde det.

The bread wrappers haven't changed at all in their appearance,

Brödförpackningarna har inte förändrats

except for the addition of two pieces of paper.

förutom att två papper lagts till.

One was a parenting information leaflet that had basic advice and information

Ett var en informationsbroschyr om föräldraskap med grundläggande råd

that normalized to the parent what they might be experiencing,

som normaliserade föräldrarnas upplevelser

and what their child might be experiencing.

och det deras barn kanske upplever.

And information on how they could support themselves and their children,

Och information om hur de kunde stödja sig själva och sina barn,

such as information like spending time talking to your child,

som att prata med barnen,

showing them more affection,

visa dem mer ömhet,

being more patient with your child,

vara mer tålmodig med sitt barn,

talking to your children.

prata med barnen.

The other piece of paper was a feedback questionnaire,

Det andra papperet var en enkät,

and of course, there was a pen.

och naturligtvis fanns det en penna.

So is this simply leaflet distribution,

Är det helt enkelt broschyrutdelning,

or is this actually a possible means of delivering psychological first aid

eller är det ett möjligt sätt att ge psykologisk första hjälpen

that provides warm, secure, loving parenting?

för hjärtligt, tryggt, älskande föräldraskap?

We managed to distribute 3,000 of these in just one week.

Vi lyckades med att dela ut 3 000 av dessa under bara en vecka.

What was incredible was we had a 60 percent response rate.

Det som var otroligt var att svarsfrekvensen var 60%.

60 percent of the 3,000 families responded.

60% av de 3 000 familjerna svarade.

I don't know how many researchers we have here today,

Jag vet inte hur många forskare vi har här idag,

but that kind of response rate is fantastic.

men en sån svarsfrekvens är fantastisk.

To have that in Manchester would be a huge achievement,

Att ha detta i Manchester skulle vara en stor prestation,

let alone in a conflict zone in Syria --

än mer i en konfliktzon i Syrien,

really highlighting how important these kinds of messages were to families.

vilket visar hur viktiga dessa typer av meddelanden var för familjer.

I remember how excited and eager we were for the return of the questionnaires.

Jag kommer ihåg hur ivriga och angelägna vi var inför enkätsvaren.

The families had left hundreds of messages --

Familjerna hade lämnat hundratals meddelanden -

most incredibly positive and encouraging.

de flesta var otroligt positiva och uppmuntrande.

But my favorite has got to be,

Men min favorit var,

"Thank you for not forgetting about us and our children."

"Tack för att ni inte glömmer bort oss och våra barn."

Detta illustrerar den potentiella möjligheten

This really illustrates the potential means

of the delivery of psychological first aid to families,

att ge psykologisk första hjälpen till familjer,

and the return of feedback, too.

och få återkoppling också.

Just imagine replicating this using other means

Tänk bara på att använda detta i andra sammanhang,

such as baby milk distribution, or female hygiene kits,

till exempel utdelning av modersmjölkersättning, hygienprodukter,

or even food baskets.

eller matkorgar.

But let's bring this closer to home,

Men låt oss ta ämnet närmare oss,

because the refugee crisis

eftersom flyktingkrisen

is one that is having an effect on every single one of us.

påverkar var och en av oss.

We're bombarded with images daily of statistics and of photos,

Vi bombarderas dagligen med statistik och foton,

and that's not surprising,

och det är inte överraskande,

because by last month,

för fram till förra månaden,

over one million refugees had reached Europe.

hade mer än en miljon flyktingar nått Europa.

One million.

En miljon.

Refugees are joining our communities,

Flyktingar kommer in i våra samhällen,

they're becoming our neighbors,

de blir våra grannar,

their children are attending our children's schools.

deras barn går i våra barns skolor.

So we've adapted the leaflet to meet the needs of European refugees,

Så vi har anpassat broschyren så att de möter Europas flyktingars behov,

and we have them online, open-access,

och vi har den online, tillgänglig,

in areas with a really high refugee influx.

i områden med stort inflöde av flyktningar.

For example, the Swedish healthcare uploaded it onto their website,

Den svenska hälsovården laddade till exempel upp den på sin webbplats,

and within the first 45 minutes,

och under de första 45 minuterna,

it was downloaded 343 times --

laddades den ner 343 gånger -

really highlighting how important it is

vilket visar hur viktigt det är

for volunteers, practitioners and other parents

för volontärer, praktiker och andra föräldrar

to have open-access, psychological first-aid messages.

att ha tillgång till psykologiska första hjälpen-meddelanden.

In 2013, I was sitting on the cold, hard floor of a refugee camp tent

2013 satt jag på det kalla, hårda golvet i ett flyktinglägertält

with mothers sitting around me as I was conducting a focus group.

med mammor runt omkring mig då jag ledde en fokusgrupp.

Across from me stood an elderly lady

Mitt emot mig fanns en gammal kvinna

with what seemed to be a 13-year-old girl lying beside her,

med en flicka som verkade vara 13 år som låg bredvid henne,

with her head on the elderly lady's knees.

med huvudet i den gamla kvinnans knä.

The girl stayed quiet throughout the focus group,

Flickan var tyst hela tiden,

not talking at all,

pratade inte alls,

with her knees curled up against her chest.

med knäna uppdragna mot bröstet.

Towards the end of the focus group,

Mot slutet av fokusgruppen,

and as I was thanking the mothers for their time,

medan jag tackade mammorna för deras tid,

the elderly lady looked at me while pointing at the young girl,

tittade den gamla kvinnan på mig medan hon pekade mot den unga flickan,

and said to me, "Can you help us with...?"

och sa till mig: "Kan du hjälpa oss med...?"

Not quite sure what she expected me to do,

Jag var inte säker på vad hon förväntade sig av mig,

I looked at the young girl and smiled,

men jag tittade på den unga flickan och log,

and in Arabic I said,

och sa på arabiska,

"Salaam alaikum. Shu-ismak?"

"Salaam alaikum. Shu-ismak?"

"What's your name?"

"Vad heter du?"

She looked at me really confused and unengaged,

Hon tittade väldigt förvirrat och oengagerat på mig,

but then said, "Halul."

men sa sedan, "Halul."

Halul is the pet's name for the Arabic female name, Hala,

Halul är smeknamnet för det arabiska kvinnliga namnet Hala,

and is only really used to refer to really young girls.

och används bara för att hänvisa till väldigt unga flickor.

At that point I realized that actually Hala was probably much older than 13.

I det ögonblicket förstod jag att Hala förmodligen var mycket äldre än 13.

It turns out Hala was a 25-year-old mother to three young children.

Det visade sig att Hala var en 25-årig mamma till tre små barn.

Hala had been a confident, bright, bubbly, loving, caring mother

Hala hade varit en självsäker, lysande, livlig, älskande mamma

to her children,

till sina barn,

but the war had changed all of that.

men kriget hade förändrat allt detta.

She had lived through bombs being dropped in her town;

Hon hade överlevt bomber som fallit över hennes stad;

she had lived through explosions.

hon hade överlevt explosioner.

When fighter jets were flying around their building,

När stridsflygplan flög runt deras hus

dropping bombs,

och släppte bomber,

her children would be screaming, terrified from the noise.

skrek hennes barn, livrädda för ljudet.

Hala would frantically grab pillows and cover her children's ears

Hala tog desperat kuddar och täckte sina barns öron

to block out the noise,

för att blockera ljudet,

all the while screaming herself.

medan hon själv skrek.

When they reached the refugee camp

När de kom till flyktinglägret

and she knew they were finally in some kind of safety,

och hon visste att de äntligen var i någon slags säkerhet,

she completely withdrew to acting like her old childhood self.

gick hon helt tillbaka till att bete sig som i sin egen barndom.

She completely rejected her family --

Hon stötte bort sin familj totalt -

her children, her husband.

sina barn, sin man.

Hala simply could no longer cope.

Hala kunde helt enkelt inte hantera läget.

This is a parenting struggle with a really tough ending,

Detta är en föräldrakamp med ett väldigt svårt slut,

but sadly, it's not uncommon.

men tyvärr är det inte ovanligt.

Those who experience armed conflict and displacement

De som upplever beväpnad konflikt och tvångsförflyttning

will face serious emotional struggles.

möter riktiga emotionella problem.

And that's something we can all relate to.

Och det är något vi alla kan relatera till.

If you have been through a devastating time in your life,

Om du har varit med om en förödande tid i ditt liv,

if you have lost someone or something you really care about,

om du har förlorat någon eller något som du verkligen bryr dig om,

how would you continue to cope?

hur skulle du fortsätta klara av allt?

Could you still be able to care for yourself and for your family?

Skulle du ändå kunna fortsätta ta hand om dig själv och din familj?

Given that the first years of a child's life are crucial

Givet att de första åren av ett barns liv är avgörande

for healthy physical and emotional development,

för en hälsosam fysisk och emotionell utveckling,

and that 1.5 billion people are experiencing armed conflict --

och att 1,5 miljarder människor upplever beväpnad konflikt -

many of whom are now joining our communities --

varav många nu kommer in i våra samhällen -

we cannot afford to turn a blind eye

så kan vi inte blunda för

to the needs of those who are experiencing war and displacement.

behoven hos de som upplever krig och flykt.

We must prioritize these families' needs --

Vi måste prioritera dessa familjers behov -

both those who are internally displaced, and those who are refugees worldwide.

både de som är förflyttas i sina länder och de som flyr över hela världen.

These needs must be prioritized by NGO workers, policy makers,

Dessa behov måste prioriteras av ickestatliga organisationer, politiker,

the WHO, the UNHCR and every single one of us

WHO, UNHCR och var och en av oss

in whatever capacity it is that we function in our society.

i den funktion vi har i vårt samhälle.

When we begin to recognize the individual faces of the conflict,

När vi börjar uppfatta de individuella kamperna i en konflikt,

when we begin to notice those intricate emotions on their faces,

när vi börjar lägga märke till de invecklade uttrycken i deras ansikten,

we begin to see them as humans, too.

börjar vi också se dem som människor.

We begin to see the needs of these families,

Vi börjar se dessa familjers behov,

and these are the real human needs.

och de är riktiga mänskliga behov.

When these family needs are prioritized,

När dessa familjers behov prioriteras,

interventions for children in humanitarian settings

kommer ingripanden för barn under humana förhållanden

will prioritize and recognize the primary role of the family in supporting children.

att prioritera och uppfatta familjens primära uppgift, att ta hand om barnen.

Family mental health will be shouting loud and clear

Familjers mentala hälsa ska höras klart och tydligt

in global, international agenda.

på en global, internationell agenda.

And children will be less likely to enter social service systems

Och barn löper mindre risk att hamna hos socialtjänsten

in resettlement countries

i omplaceringsländer

because their families would have had support earlier on.

eftersom deras familjer har fått stöd tidigare.

And we will be more open-minded,

Och vi kommer vara mer öppensinnade,

more welcoming, more caring

mer välkomnande, mer tröstande

and more trusting to those who are joining our communities.

och ha mer tillit till de som kommer in i våra samhällen.

We need to stop wars.

Vi måste sluta kriga.

We need to build a world where children can dream of planes dropping gifts,

Vi måste bygga en värld där barn kan drömma om plan som släpper presenter,

and not bombs.

inte bomber.

Until we stop armed conflicts raging throughout the world,

Tills vi avslutar beväpnade konflikter i världen,

families will continue to be displaced,

kommer familjer fortsätta att tvångsförflyttas,

leaving children vulnerable.

vilket gör barnen sårbara.

But by improving parenting and caregiver support,

Men genom att förbättra stödet till föräldrar och vårdgivare,

it may be possible to weaken the links between war and psychological difficulties

kan det vara möjligt att försvaga länkarna mellan krig och psykologiska svårigheter

in children and their families.

hos barn och deras familjer.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)