Are China and the US doomed to conflict? | Kevin Rudd

Översättare: Anna Olderlund Granskare: Annika Bidner

Goddag, jag heter Kevin.

Jag kommer från Australien. Jag är här för att hjälpa till.

(Skratt)

Ikväll vill jag prata om en berättelse om två städer.

G'day, my name's Kevin.

I'm from Australia. I'm here to help.

En av dessa städer heter Washington, och den andra heter Peking.

(Laughter)

Tonight, I want to talk about a tale of two cities.

Därför att hur dessa två huvudstäder formar sin framtid

One of those cities is called Washington, and the other is called Beijing.

och framtiden för USA och Kina

Because how these two capitals shape their future

påverkar inte bara de två länderna.

Det påverkar oss alla

på sätt som vi kanske aldrig har tänkt på:

and the future of the United States and the future of China

luften vi andas, vattnet vi dricker,

doesn't just affect those two countries,

it affects all of us

fisken vi äter, havens kvalitet,

in ways, perhaps, we've never thought of:

the air we breathe, the water we drink,

de språk vi talar i framtiden,

de jobb vi har, de politiska system vi väljer,

the fish we eat, the quality of our oceans,

och givetvis, de stora frågorna om krig och fred.

the languages we speak in the future,

the jobs we have, the political systems we choose,

Ser du den där snubben? Han är fransk.

and, of course, the great questions of war and peace.

Han heter Napoleon.

För några hundra år sedan

gjorde han en utmärkt förutsägelse:

You see that bloke? He's French.

“Kina är ett sovande lejon, och när hon vaknar,

His name is Napoleon.

kommer världen att skaka.”

A couple of hundred years ago,

Napoleon hade fel om några få saker;

he made this extraordinary projection:

men hade helt rätt i detta.

"China is a sleeping lion, and when she awakes,

För Kina har idag inte bara vaknat,

the world will shake."

Napoleon got a few things wrong;

Kina har ställt sig upp och Kina är på frammarsch,

he got this one absolutely right.

Because China is today not just woken up,

och frågan vi alla ställer oss

är vart Kina är på väg

och hur vi ska bemöta denna jätte på 2000-talet?

China has stood up and China is on the march,

and the question for us all

is where will China go

Börjar man kolla på siffrorna, så slår de emot en med kraft.

and how do we engage this giant of the 21st century?

Det har beräknats att Kina kommer att bli,

oavsett vilket mått man använder, PPP, marknadsväxelkurser,

You start looking at the numbers, they start to confront you in a big way.

världens största ekonomi

It's projected that China will become,

under årtiondet framöver.

De är redan den största handelsnationen,

by whichever measure -- PPP, market exchange rates --

redan den största exportnationen,

the largest economy in the world

redan den största industrinationen,

over the course of the decade ahead.

och de är även den största utsläpparen av kol i världen.

They're already the largest trading nation,

already the largest exporting nation,

USA kommer tvåa.

already the largest manufacturing nation,

Så om Kina blir världens största ekonomi,

and they're also the biggest emitters of carbon in the world.

America comes second.

fundera över detta:

Det kommer att vara första gången

So if China does become the world's largest economy,

sedan den här snubben satt på Englands tron -

think about this:

George III, inte en god vän till Napoleon -

It'll be the first time

since this guy was on the throne of England --

som vi i världen kommer att ha som största ekonomi

George III, not a good friend of Napoleon's --

ett icke-engelsktalande land,

that in the world we will have as the largest economy

ett icke-västligt land,

ett icke-liberalt, icke-demokratiskt land.

Om du inte tror att det kommer att påverka

a non-English speaking country,

hur världen ter sig i framtiden,

a non-Western country,

så tror jag personligen att du har rökt på,

a non-liberal democratic country.

och det betyder inte att du kommer från Colorado.

And if you don't think that's going to affect

the way in which the world happens in the future,

Så kort och gott, kvällens fråga är,

then personally, I think you've been smoking something,

hur ska vi förstå denna mega-förändring,

and it doesn't mean you're from Colorado.

som jag anser är den största förändringen för 2000-talets första halva?

So in short, the question we have tonight is,

how do we understand this mega-change,

Det kommer att påverka så många saker.

Det kommer att nå den djupaste kärnan.

which I believe to be the biggest change for the first half of the 21st century?

Det händer i tystnad. Det händer beständigt.

Det händer i vissa avseenden under radarn,

It'll affect so many things.

eftersom vi alla är upptagna med

It will go to the absolute core.

vad som pågår i Ukraina, vad som pågår i Mellanöstern,

It's happening quietly. It's happening persistently.

vad som pågår med IS, vad som pågår med ISIL,

It's happening in some senses under the radar,

vad som händer med våra ekonomiers framtid.

as we are all preoccupied with

Det är en långsam och tyst revolution.

what's going in Ukraine, what's going on in the Middle East,

what's going on with ISIS, what's going on with ISIL,

Och mega-förändringar medför mega-utmaningar,

what's happening with the future of our economies.

This is a slow and quiet revolution.

och mega-utmaningen är följande:

kan dessa två stora länder,

And with a mega-change comes also a mega-challenge,

Kina och USA -

Kina,

and the mega-challenge is this:

Can these two great countries,

Mittens rike,

China and the United States --

och USA,

China,

Měiguó -

the Middle Kingdom,

som på kinesiska, förresten, betyder “det vackra landet.”

and the United States,

Fundera över det - det är det namn som Kina har kallat det här landet

Měiguó --

i mer än hundra år.

which in Chinese, by the way, means "the beautiful country."

Om dessa två stora civilisationer, dessa två stora länder,

Think about that -- that's the name that China has given this country

de facto kan skapa en gemensam framtid

for more than a hundred years.

för dem själva och för världen?

Whether these two great civilizations, these two great countries,

Kort sagt, kan vi skapa en framtid

can in fact carve out a common future

som är fredlig och ömsesidigt blomstrande,

for themselves and for the world?

eller tittar vi på en stor utmaning

In short, can we carve out a future

om krig eller fred?

Jag har 15 minuter på mig att prata om krig eller fred,

which is peaceful and mutually prosperous,

vilket är lite mindre tid

or are we looking at a great challenge

of war or peace?

än de gav den här snubben till att skriva en bok vid namn “Krig och fred.”

And I have 15 minutes to work through war or peace,

which is a little less time

Folk frågar mig varför en unge uppväxt på landsbygden i Australien

than they gave this guy to write a book called "War and Peace."

ville lära sig kinesiska?

Det finns två anledningar till det.

Här är den första.

People ask me, why is it that a kid growing up in rural Australia

Det är kon Betsy.

Kon Betsy tillhörde en flock av mjölkboskap

got interested in learning Chinese?

Well, there are two reasons for that.

som jag växte upp med på en gård på Australiens landsbygd.

Here's the first of them.

That's Betsy the cow.

Ser ni händerna där? De är inte skapta för jordbruk.

Now, Betsy the cow was one of a herd of dairy cattle

Så jag upptäckte i ett tidigt skede att jordbruksarbete

that I grew up with on a farm in rural Australia.

inte var avsett för mig, och Kina var väldigt avlägset

See those hands there? These are not built for farming.

från någon karriär inom australiensiskt lantliv.

So very early on, I discovered that in fact, working in a farm

Här är den andra anledningen.

Min mamma.

was not designed for me, and China was a very safe remove

Har ni någonsin lyssnat på vad er mamma sa åt er att göra?

from any career in Australian farm life.

Har ni någonsin gjort vad er mamma sa åt er att göra?

Jag gjorde sällan det,

Here's the second reason.

men det mamma sa till mig var,

That's my mom.

Anyone here ever listen to what their mom told them to do?

en dag gav hon mig en tidning,

Everyone ever do what their mom told them to do?

med en rubrik som sa, “Här har vi en enorm förändring.”

I rarely did,

but what my mom said to me was,

one day, she handed me a newspaper,

Och den förändringen är att Kina går med i Förenta Nationerna.

a headline which said, here we have a huge change.

År 1971 hade jag precis fyllt 14,

And that change is China entering the United Nations.

och hon gav mig den här rubriken.

Hon sa, “Förstå det här, lär dig det här,

för att det kommer att påverka din framtid.”

1971, I had just turned 14 years of age,

Då jag var en väldigt bra elev i historia,

and she handed me this headline.

And she said, "Understand this, learn this,

bestämde jag mig för att det bästa jag kunde göra var

because it's going to affect your future."

att åka iväg och lära mig kinesiska.

So being a very good student of history,

Det bästa med att lära sig kinesiska

är att din kinesiska lärare ger dig ett nytt namn.

I decided that the best thing for me to do was, in fact,

Så de gav mig det här namnet:

to go off and learn Chinese.

Kè, som betyder att besegra eller erövra,

The great thing about learning Chinese

is that your Chinese teacher gives you a new name.

And so they gave me this name:

och Wèn, som är tecknet för litteratur eller konst.

Kè, which means to overcome or to conquer,

Kè Wèn, erövrare av klassikerna.

and Wén, and that's the character for literature or the arts.

Är det någon av er som heter “Kevin”?

Vilket enormt lyft från att kallas Kevin till att kallas erövrare av klassikerna.

Kè Wén, Conqueror of the Classics.

(Skratt)

Any of you guys called "Kevin"?

Jag har hetat Kevin i hela mitt liv.

Har du hetat Kevin i hela ditt liv?

It's a major lift from being called Kevin to be called Conqueror of the Classics.

Skulle du föredra att heta erövrare av klassikerna?

(Laughter)

Efter det gick jag med i den australienska utrikestjänsten,

I've been called Kevin all my life.

Have you been called Kevin all your life?

men det är här stolthet - före stolthet, kommer alltid ett fall.

Would you prefer to be called Conqueror of the Classics?

And so I went off after that and joined the Australian Foreign Service,

Så där står jag på ambassaden i Peking,

but here is where pride -- before pride, there always comes a fall.

på väg mot Folkets stora sal

med vår ambassadör, som hade bett mig att vara tolk för hans första möte

i Folkets stora sal.

So there I am in the embassy in Beijing,

Så där stod jag.

off to the Great Hall of the People

Ett kinesiskt möte är som en enorm hästsko.

with our ambassador, who had asked me to interpret for his first meeting

Högst upp på hästskon finns några väldigt seriösa storpampar

in the Great Hall of the People.

och vid änden av hästskon finns några mindre seriösa storpampar,

And so there was I.

If you've been to a Chinese meeting, it's a giant horseshoe.

de underordnade murmeldjuren som jag.

At the head of the horsehoe are the really serious pooh-bahs,

Ambassadören inledde med en klumpig fras.

and down the end of the horseshoe are the not-so-serious pooh-bahs,

Han sa, “Kina och Australien njuter för närvarande av ett förhållande

the junior woodchucks like me.

med närhet utan motstycke.”

And so the ambassador began with this inelegant phrase.

He said, "China and Australia are currently enjoying a relationship

Och jag tänkte för mig själv,

“Det låter klumpigt. Det låter udda.

of unprecedented closeness."

Jag kommer förbättra det.”

Notera: Gör aldrig det.

And I thought to myself,

"That sounds clumsy. That sounds odd.

Det behövde bli lite mer elegant, och lite mer klassiskt,

så jag återgav det som följande:

I will improve it."

Note to file: Never do that.

[På kinesiska]

It needed to be a little more elegant, a little more classical,

Det blev en lång paus på andra sidan rummet.

so I rendered it as follows.

[In Chinese]

Man kunde se storpamparna högst upp på hästskon,

bli synligt bleka,

There was a big pause on the other side of the room.

och de underordnade murmeldjuren vid andra änden av hästskon

You could see the giant pooh-bahs at the head of the horseshoe,

ägnade sig åt högljudda, ohämmade skratt.

the blood visibly draining from their faces,

För när jag återgav meningen,

“Australien och Kina njuter av ett förhållande

and the junior woodchucks at the other end of the horseshoe

med närhet utan motstycke,”

engaged in peals of unrestrained laughter.

sa jag i själva verket att Australien och Kina

Because when I rendered his sentence,

nu upplevde en fantastisk orgasm.

"Australia and China are enjoying a relationship

(Skratt)

of unprecedented closeness,"

in fact, what I said was that Australia and China

were now experiencing fantastic orgasm.

Det var den sista gången jag blev ombedd att tolka.

(Laughter)

Men i den lilla berättelsen finns en lärdom, som är

att när du tror att du vet någonting om denna fantastiska civilisation

That was the last time I was asked to interpret.

med 5000 år av obruten historia,

But in that little story, there's a wisdom, which is,

så finns det alltid något nytt att lära sig.

as soon as you think you know something about this extraordinary civilization

Historien är emot oss

of 5,000 years of continuing history,

när det gäller att USA och Kina

there's always something new to learn.

ska bilda en gemensam framtid.

Snubben här uppe?

History is against us

Han är varken kines eller amerikan.

when it comes to the U.S. and China

Han är grek, han heter Thukydides.

forging a common future together.

Han skrev historien om de peloponnesiska krigen.

Han gjorde en utmärkt observation

This guy up here?

He's not Chinese and he's not American.

om Aten och Sparta.

He's Greek. His name's Thucydides.

“Det var Atens uppkomst och den rädsla detta väckte hos Sparta

He wrote the history of the Peloponnesian Wars.

And he made this extraordinary observation

som gjorde krig oundvikligt.”

Och följaktligen skrevs en hel litteratur om något som kallas Thukydides fälla.

about Athens and Sparta.

"It was the rise of Athens and the fear that this inspired in Sparta

Den här snubben? Han är inte amerikan eller grek, han är kines.

that made war inevitable."

And hence, a whole literature about something called the Thucydides Trap.

Han heter Sun Tzu. Han skrev “Krigets konst,”

om du ser hans uttalande undertill, så låter det ungefär så här:

This guy here? He's not American and he's not Greek. He's Chinese.

“Attackera honom där han är oförberedd, dyk upp där du inte är väntad.”

His name is Sun Tzu. He wrote "The Art of War,"

and if you see his statement underneath, it's along these lines:

Det ser inte bra ut än så länge för Kina och USA.

"Attack him where he is unprepared, appear where you are not expected."

Den här snubben är amerikan. Han heter Graham Allison.

I själva verket är han lärare vid the Kennedy School

Not looking good so far for China and the United States.

borta i Boston.

För närvarande arbetar han med ett projekt, som är,

This guy is an American. His name's Graham Allison.

Kan Thukydides fälla om krigets oundviklighet

In fact, he's a teacher at the Kennedy School

mellan växande stormakter

over there in Boston.

He's working on a single project at the moment, which is,

gälla för framtida relationer mellan Kina och USA?

does the Thucydides Trap about the inevitably of war

Det är en kärnfråga.

Det Graham har gjort är att utforska 15 historiska fall

between rising powers and established great powers

apply to the future of China-U.S. relations?

sedan 1500-talet

för att etablera precedensfallen.

It's a core question.

And what Graham has done is explore 15 cases in history

11 av 15 av fallen,

är jag rädd,

since the 1500s

slutade med katastrofala krig.

to establish what the precedents are.

Då kanske du säger, “Men Kevin -

And in 11 out of 15 of them,

let me tell you,

eller erövrare av klassikerna -

they've ended in catastrophic war.

det var det förflutna.

Nu lever vi i en värld av ömsesidigt beroende och globalisering.

You may say, "But Kevin --

Det kan inte hända igen.”

or Conqueror of the Classics --

Gissa vad?

that was the past.

De ekonomiska historikerna menar att vi i själva verket

We live now in a world of interdependence and globalization.

nådde den högsta punkten

för ekonomisk integration och globalisering

It could never happen again."

Guess what?

The economic historians tell us that in fact,

år 1914,

precis innan första världskriget,

the time which we reached the greatest point

of economic integration and globalization

en brysk reflektion från historien.

was in 1914,

Så om vi engagerar oss i denna stora fråga

just before that happened, World War I,

om hur Kina tänker, känner,

a sobering reflection from history.

och ställer sig i förhållande till USA,

So if we are engaged in this great question

och vice versa,

of how China thinks, feels,

hur kommer vi då till grunden

för hur dessa två länder och civilisationer

and positions itself towards the United States,

möjligen kan samarbeta?

and the reverse,

how do we get to the baseline

Låt mig först prata om

of how these two countries and civilizations

Kinas synpunkter om USA och resten av västvärlden.

can possibly work together?

Först och främst: Kina har känt sig förödmjukade

Let me first go to, in fact,

av västvärlden under de senaste seklet,

China's views of the U.S. and the rest of the West.

från och med opiumkrigen.

När västmakterna efter händelsen delade upp Kina i smådelar,

Number one: China feels as if it's been humiliated

at the hands of the West through a hundred years of history,

så att det vid 20 och 30-talet

beginning with the Opium Wars.

dök upp skyltar som denna på gatorna i Shanghai.

When after that, the Western powers carved China up into little pieces,

[Inga hundar eller kineser tillåtna]

Hur skulle du känna om du var kines,

so that by the time it got to the '20s and '30s,

i ditt eget land, och du såg en sådan skylt?

signs like this one appeared on the streets of Shanghai.

Kina upplever också

["No dogs and Chinese allowed"]

How would you feel if you were Chinese,

att vid händelserna år 1919, vid fredskonferensen i Paris,

in your own country, if you saw that sign appear?

China also believes and feels

när Tysklands kolonier återgavs

till alla möjliga länder runtom i världen,

as if, in the events of 1919, at the Peace Conference in Paris,

vad hände då med de tyska kolonierna i Kina?

De gavs i själva verket till Japan.

when Germany's colonies were given back

När Japan sedan invaderade Kina på 1930-talet

to all sorts of countries around in the world,

what about German colonies in China?

vände omvärlden ryggen till och var likgiltiga inför Kinas öde.

They were, in fact, given to Japan.

Utöver det, anser kineserna än idag

When Japan then invaded China in the 1930s

att USA och västvärlden

the world looked away and was indifferent to what would happen to China.

inte accepterar legitimiteten hos deras politiska system

för att det är så radikalt annorlunda för de av oss som kommer

And then, on top of that, the Chinese to this day believe

från liberala demokratier,

that the United States and the West

de tror att USA än idag är ute efter

do not accept the legitimacy of their political system

att undergräva deras politiska system.

because it's so radically different from those of us who come

Kina upplever också att de begränsas

from liberal democracies,

and believe that the United States to this day is seeking

av allierade till USA och de med strategiska förhållanden till USA

to undermine their political system.

China also believes that it is being contained

precis runt deras gränsområden.

Förutom det har kineserna en känsla

by U.S. allies and by those with strategic partnerships with the U.S.

djupt ner i maggropen

right around its periphery.

av att vi i den samlade västvärlden

And beyond all that, the Chinese have this feeling

är för jävla arroganta.

in their heart of hearts and in their gut of guts

that those of us in the collective West

Att vi inte erkänner problemen inom våra egna system,

inom vår politik och ekonomi,

are just too damned arrogant.

och är väldigt snabba med att peka finger,

That is, we don't recognize the problems in our own system,

de anser att vi i den samlade västvärlden

in our politics and our economics,

är skyldiga till en hel del hyckleri.

and are very quick to point the finger elsewhere,

Givetvis, inom internationella relationer

and believe that, in fact, we in the collective West

är det inte bara ljudet av en hand som applåderar.

are guilty of a great bunch of hypocrisy.

Det finns även ett annat land som kallas USA.

Of course, in international relations,

Så hur svarar USA på allt ovan?

it's not just the sound of one hand clapping.

USA har ett svar till varenda punkt.

På frågan om USA begränsar Kina

There's another country too, and that's called the U.S.

svarar de, “Nej, se på Sovjetunionens historia. Det var begränsning.”

So how does the U.S. respond to all of the above?

The U.S. has a response to each of those.

Det vi istället har gjort i USA och i väst

On the question of is the U.S. containing China,

är att välkomna Kina in i den globala ekonomin,

they say, "No, look at the history of the Soviet Union. That was containment."

och ovanpå det, välkomnat dem in i världshandelsorganisationen.

USA och väst säger att Kina fuskar

Instead, what we have done in the U.S. and the West

i frågan om immateriella rättigheter,

is welcome China into the global economy,

and on top of that, welcome them into the World Trade Organization.

samt genom cyberattacker mot USA och globala firmor.

The U.S. and the West say China cheats

Dessutom säger USA att det kinesiska politiska systemet

on the question of intellectual property rights,

är fundamentalt fel

and through cyberattacks on U.S. and global firms.

för att det fundamentalt skiljer sig

Furthermore, the United States says that the Chinese political system

från de rättigheter, den demokrati och den rättsstatsprincip vi åtnjuter

is fundamentally wrong

i USA och i den samlade västvärlden.

because it's at such fundamental variance

Och ovanpå allt detta, vad säger USA?

to the human rights, democracy, and rule of law that we enjoy

Att de är rädda för att Kina, när de har tillräcklig makt,

in the U.S. and the collective West.

And on top of all the above, what does the United States say?

kommer att etablera en inflytandesfär i sydöstra Asien och östra Asien generellt,

That they fear that China will, when it has sufficient power,

sparka ut USA,

och i sinom tid, när de är mäktiga nog,

establish a sphere of influence in Southeast Asia and wider East Asia,

ensidigt försöka ändra reglerna för den globala världsordningen.

boot the United States out,

Bortsett från det, så är den bara toppen,

and in time, when it's powerful enough,

USA och Kinas relation.

unilaterally seek to change the rules of the global order.

Inga egentliga problem där.

Utmaningen, dock, med tanke på de djupt rotade känslorna,

So apart from all of that, it's just fine and dandy,

the U.S.-China relationship.

de djupt rotade känslorna och tankemönstren,

No real problems there.

det kineserna kallar “Sīwéi,” tankesätt,

The challenge, though, is given those deep-rooted feelings,

hur kan vi bygga en grund för en gemensam framtid mellan dessa två?

those deep-rooted emotions and thought patterns,

Jag argumenterar för detta:

what the Chinese call "Sīwéi," ways of thinking,

Vi kan göra det baserat på ett ramverk

how can we craft a basis for a common future between these two?

av konstruktiv realism med ett gemensamt mål.

Vad menar jag med det?

I argue simply this:

We can do it on the basis on a framework

Att vara realistiska om det vi är oeniga om,

of constructive realism for a common purpose.

och ha ett förvaltningssätt som inte möjliggör

att några oenigheter kan bryta ut i krig eller konflikt

What do I mean by that?

tills vi har de diplomatiska förmågor som krävs för att lösa dem.

Be realistic about the things that we disagree on,

and a management approach that doesn't enable

Vara konstruktiva vad gäller bilaterala, regionala och globala förbindelser

any one of those differences to break into war or conflict

mellan parterna,

until we've acquired the diplomatic skills to solve them.

vilket kommer att göra skillnad för hela mänskligheten.

Bygga en regional institution som kan samarbeta i Asien,

Be constructive in areas of the bilateral, regional and global engagement

en gemenskap i Asien och Stillahavsområdet.

between the two,

which will make a difference for all of humankind.

Och världen över, fortsätta agera

som ni började göra vid slutet av förra året

Build a regional institution capable of cooperation in Asia,

genom att protestera mot klimatförändringarna

an Asia-Pacific community.

hand i hand snarare än att hytta med nävarna.

And worldwide, act further,

like you've begun to do at the end of last year

Allt detta kan hända om det finns en gemensam mekanism

by striking out against climate change

och en politisk vilja att uppnå det.

with hands joined together rather than fists apart.

Dessa saker är genomförbara.

Men frågan är, är de genomförbara på egen hand?

Of course, all that happens if you've got a common mechanism

and political will to achieve the above.

Detta är vad vårt huvud säger att vi behöver göra,

These things are deliverable.

men vårt hjärta då?

But the question is, are they deliverable alone?

Jag har en viss erfarenhet av frågan hemifrån

om hur man ska föra två folk samman

This is what our head tells us we need to do,

but what about our heart?

som, rent krasst, inte har haft mycket gemensamt i det förflutna.

I have a little experience in the question back home

Och det var när jag bad om ursäkt till Australiens ursprungsbefolkning.

of how you try to bring together two peoples

Det var en räkenskapens dag för Australiens regering,

who, frankly, haven't had a whole lot in common in the past.

Australiens parlament, och för Australiens folk.

And that's when I apologized to Australia's indigenous peoples.

Efter 200 år av ohämmad misshandel av Australiens ursprungsbefolkning,

This was a day of reckoning in the Australian government,

så var det hög tid för oss vita att be om ursäkt.

the Australian parliament, and for the Australian people.

After 200 years of unbridled abuse towards the first Australians,

Det viktiga...

(Applåder)

it was high time that we white folks said we were sorry.

Det viktiga som jag kommer ihåg var att se ansiktena

The important thing --

hos alla aboriginer

(Applause)

när de kom för att höra denna ursäkt.

The important thing that I remember is staring in the faces

Det var enastående att se, till exempel,

of all those from Aboriginal Australia

äldre kvinnor som berättade om när de var fem år

as they came to listen to this apology.

och bokstavligen slets ifrån sina föräldrar,

It was extraordinary to see, for example,

som den här damen.

old women telling me the stories of when they were five years old

Det var enastående för mig att sedan kunna omfamna

and literally ripped away from their parents,

och kyssa äldre aboriginer när de kom in i parlamentsbyggnaden,

like this lady here.

It was extraordinary for me to then be able to embrace

och en kvinna sa till mig,

att det var första gången som en vit snubbe hade kysst henne,

and to kiss Aboriginal elders as they came into the parliament building,

och hon var över 70.

Det är en förfärlig historia.

and one woman said to me,

Och sedan minns jag att en familj sa till mig,

it's the first time a white fella had ever kissed her in her life,

“Du vet, vi körde hela vägen långt norrifrån ner till Canberra

and she was over 70.

That's a terrible story.

för att komma hit,

And then I remember this family saying to me,

körde hela vägen genom ett land med bondlurkar.

På vägen tillbaka stannade vi vid ett kafé efter ursäkten för att ta en milkshake.”

"You know, we drove all the way from the far North down to Canberra

to come to this thing,

drove our way through redneck country.

Och de gick in på detta kafé, tyst, trevande, försiktigt

On the way back, stopped at a cafe after the apology for a milkshake."

och lite ängsligt.

Jag tror ni vet vad jag pratar om.

And they walked into this cafe quietly, tentatively, gingerly,

Men vad hände dagen efter ursäkten?

Alla på kaféet, alla som var vita,

a little anxious.

I think you know what I'm talking about.

stod upp och applåderade.

But the day after the apology, what happened?

Något hade hänt i dessa australienares hjärtan.

Everyone in that cafe, every one of the white folks,

stood up and applauded.

De vita, våra aboriginska bröder och systrar,

Something had happened in the hearts of these people in Australia.

och vi har inte löst alla dessa problem tillsammans,

men låt mig säga dig, det var en ny början

The white folks, our Aboriginal brothers and sisters,

för vi hade inte bara nått huvudet,

and we haven't solved all these problems together,

vi hade även nått hjärtat.

but let me tell you, there was a new beginning

Så var dras slutsatsen vad gäller den stora frågan

som vi har ombetts diskutera denna kväll,

because we had gone not just to the head,

we'd gone also to the heart.

hur framtiden ser ut för USA:s och Kinas relation?

So where does that conclude in terms of the great question

Huvudet säger att det finns en väg framåt.

Huvudet säger att det finns en politisk ram, ett gemensamt narrativ,

that we've been asked to address this evening,

which is the future of U.S.-China relations?

det finns en struktur genom regelbundna toppmöten

The head says there's a way forward.

att göra dessa saker och förbättra dem.

Men hjärtat måste också hitta ett sätt att ompröva möjligheterna

The head says there is a policy framework, there's a common narrative,

there's a mechanism through regular summitry

för USA:s och Kinas relation,

to do these things and to make them better.

och möjligheterna för Kinas framtida relation till omvärlden.

But the heart must also find a way to reimagine the possibilities

Ibland, gott folk, måste vi chansa lite

of the America-China relationship,

and the possibilities of China's future engagement in the world.

utan att riktigt veta var vi kan landa.

Sometimes, folks, we just need to take a leap of faith

I Kina pratar man nu om den kinesiska drömmen.

not quite knowing where we might land.

I Amerika är vi alla bekanta med termen “den amerikanska drömmen.”

In China, they now talk about the Chinese Dream.

Jag tycker att det är dags att vi världen över

In America, we're all familiar with the term "the American Dream."

ska komma på något som vi kan kalla för

I think it's time, across the world,

en dröm för hela mänskligheten.

that we're able to think also of something we might also call

För om vi gör det,

så kanske vi kan förändra

a dream for all humankind.

hur vi tänker om varandra.

Because if we do that,

we might just change the way

that we think about each other.

[På kinesiska]

Det är min utmaning till USA. Det är min utmaning till Kina.

Det är min utmaning till oss alla,

[In Chinese]

men jag tror att där det finns en vilja och där det finns fantasi

That's my challenge to America. That's my challenge to China.

kan vi vända det här till en framtid

som drivs av fred och framgång

That's my challenge to all of us,

but I think where there's a will and where there is imagination

och aldrig mer upprepa

krigets tragedier.

we can turn this into a future

Tack.

driven by peace and prosperity

(Applåder)

and not once again repeat

the tragedies of war.

Chris Anderson: Tack så mycket för det.

I thank you.

(Applause)

Det känns som att du själv har en roll i detta brobyggande.

Chris Anderson: Thanks so much for that. Thanks so much for that.

På ett sätt är du unikt placerad för att tala med båda sidorna.

It feels like you yourself have a role to play in this bridging.

Kevin Rudd: Det vi australienare gör bäst är att organisera drinkarna,

så man samlar alla i ett rum och ger dem ett antal förslag,

You, in a way, are uniquely placed to speak to both sides.

och sedan hämtar vi drinkarna.

Seriöst dock, för alla som är vänner till

Kevin Rudd: Well, what we Australians do best is organize the drinks,

dessa två stora länder, USA och Kina,

so you get them together in one room, and we suggest this and suggest that,

ni kan göra någonting.

Ni kan bidra rent praktiskt.

then we go and get the drinks.

Och till alla härliga människor här,

But no, look, for all of us who are friends

nästa gång du träffar någon från Kina,

of these two great countries, America and China,

sätt er ner och ha en konversation.

you can do something.

Se vad du kan ta reda på om var de kommer ifrån och vad de tycker,

You can make a practical contribution,

and for all you good folks here,

och min utmaning till alla kineser

next time you meet someone from China,

som kommer att se det här vid något tillfälle

sit down and have a conversation.

är att göra detsamma.

See what you can find out about where they come from and what they think,

Att två av oss försöker förändra världen kan faktiskt göra en enorm skillnad.

and my challenge for all the Chinese folks

who are going to watch this TED Talk at some time

Vi som befinner oss i mitten, vi kan också hjälpa till.

is do the same.

CA: Kevin, all styrka till dig min vän. Tack.

Two of us seeking to change the world can actually make a huge difference.

KR: Tack. Tack gott folk.

(Applåder)

Those of us up the middle, we can make a small contribution.

CA: Kevin, all power to you, my friend. Thank you.

KR: Thank you. Thank you, folks.

(Applause)