Do tax cuts stimulate the economy? - Jonathan Smith

Översättare: Jacob Ohlsson Granskare: Annika Bidner

When President Ronald Reagan began his first term in 1981,

När Ronald Reagan inledde sin första presidentperiod 1981

the US economy was struggling.

hade USA ekonomiska problem.

Unemployment rates were high and getting higher,

Arbetslösheten var hög och fortsatte att stiga,

and in 1979, inflation had peaked at an all-time high for peacetime.

och 1979 hade inflationen nått sin dittills högsta nivå i fredstid.

In an effort to combat these issues,

I ett försök att motverka dessa problem

Reagan's administration introduced a number of economic policies,

introducerade Reagans administration en ny ekonomisk politik,

including tax cuts for large corporations and high-income earners.

bland annat skattesänkningar för stora företag och höginkomsttagare.

The idea was that tax savings for the rich

Tanken var att skattesänkning för de rika

would cause extra money to trickle down to everyone else,

skulle innebära att pengar sipprade ner till alla andra,

and for that reason,

och av den anledningen

these policies are often referred to as trickle-down economics.

har denna politik kommit att kallas nedsippringsteorin.

From the 80s to the late 90s,

Från 80-talet till det sena 90-talet

the US saw one of its longest and strongest periods

upplevde USA en av sina längsta och starkaste perioder

of economic growth in history.

av ekonomisk tillväxt i historien.

Median income rose, as did rates of job creation.

Medianinkomsten steg och många nya jobb skapades.

Since then, many politicians have invoked trickle-down theory

Sedan dess har många politiker använt nedsippringsteorin

as a justification for tax cuts—

för att rättfärdiga skattesänkningar.

but did these policies actually work,

Men fungerade denna politik verkligen,

either in the sense of stimulating economic growth,

antingen för att stimulera den ekonomiska tillväxten,

or in terms of improving circumstances for Americans?

eller vad gäller förbättrade levnadsvillkor för amerikaner?

Would they work in other circumstances?

Hade den fungerat under andra förutsättningar?

To answer these questions,

För att svara på dessa frågor

the main things to consider are whether the impact of the tax cut

är det viktigt att överväga ifall effekten av skattesänkningar

on the government’s tax revenue is harmful,

drabbar statens skatteinkomster negativt,

whether the money saved in taxes actually stimulates the economy,

ifall pengarna som sparas in på skatten verkligen stimulerar ekonomin,

and whether stimulating the economy actually improves people’s lives.

och ifall en stimulerad ekonomi verkligen förbättrar människors liv.

The idea behind tax cuts is that if taxes are too high,

Tanken bakom skattesänkningar är att om skatten är för hög

people will be less willing to work,

så kommer färre vilja arbeta,

which would ultimately decrease tax revenue.

vilket kommer leda till minskad skatteinkomst.

So at a lower tax rate, the government might actually gain more tax money

En lägre skattesats skulle därför ge staten mer pengar

that it can theoretically put towards improving life for its citizens,

som man i teorin kan använda för att förbättra medborgarnas liv,

because people will work more when they get to keep more of their earnings.

för att folk kommer vilja arbeta mer om de får behålla mer av sin lön.

Of course, there’s a limit to how much the government can cut taxes:

Självklart finns det en gräns på hur mycket regeringen kan sänka skatten:

at a zero tax rate there is no tax revenue regardless of how much people are working.

vid 0% skatt kommer inga skatteintäkter oavsett hur mycket folk arbetar.

So while cuts from a very high tax rate might be fine,

Alltså kan skattesänkningar från en hög skattesats vara bra

cuts from a lower tax rate might be counterproductive,

medan sänkningar från en lägre nivå kan vara kontraproduktiva

hampering the government's ability to accomplish crucial things.

och kan hindra viktiga funktioner i samhället.

Tax rates were extremely high when Reagan took office.

När Reagan tillträdde var skatten extremt hög.

His administration cut the highest income tax bracket from 70% to 28%

Hans administration sänkte skatten i den högsta inkomstklassen från 70% till 28%,

and corporation tax from 48% to 34%.

och företagsskatt från 48% till 34%.

By comparison, as of early 2021,

Som jämförelse låg dessa nivåer

those rates were 37% and 21% respectively.

i början av 2021 på 37% respektive 21%.

When tax rates are lower, tax cuts for the wealthy can be harmful.

Vid lägre skattesatser kan sänkningar för de förmögna vara skadliga.

For example, in 2012 to 2013,

Till exempel, under 2012 och 2013

lawmakers cut the top tax-rate in the state of Kansas by almost 30%

sänkte lagstiftarna i Kansas den högsta skattenivån med nästan 30%

and reduced some business tax rates to zero.

och tog bort vissa företagsskatter helt.

As a result, the government’s balance sheet immediately fell

Följden blev att delstatens budget genast rasade

into negative territory and did not recover,

till negativa nivåer och återhämtade sig inte,

implying that wealthy individuals and companies did not invest

vilket tyder på att förmögna personer och företag inte återinvesterade

back into the economy.

tillbaka in i ekonomin.

In short, the money did not trickle down.

Kort sagt, pengarna sipprade inte ner.

This appears to be a trend:

Detta verkar vara en trend:

in a study over multiple periods of history and across 18 countries,

I en studie över flera historiska perioder och i 18 länder,

The London School of Economics found that cutting taxes

upptäckte London School of Economics att sänkta skatter

increased the wealth of the top 1% of people,

ökade välståndet hos den rikaste procenten av befolkningen

but had little effect on the economy as a whole.

men hade liten effekt på ekonomin som helhet.

In order for tax cuts for the rich to truly stimulate the economy,

För att skattesänkningar för de rika verkligen ska stimulera ekonomin

they would have to spend the saved money

måste de använda de sparade pengarna

putting it back into, for example, local businesses—

och återföra dem till, till exempel det lokala näringslivet,

but this isn’t what happens in practice.

men detta är inte vad som händer i praktiken.

No economic policy operates in isolation:

Ingen ekonomisk politik arbetar i ett vakuum:

each time and place is unique with multiple policies in place simultaneously,

Varje tid och plats är unik och är föremål för en mängd politiska beslut,

so there is only ever one test case for each set of scenarios.

så det finns alltid bara en testmiljö för varje enskilt scenario.

This makes it difficult to deliver definitive rulings on whether

Detta gör det svårt att fälla ett definitivt avgörande om huruvida

an economic policy worked,

en ekonomisk politik har fungerat,

whether something else might have worked better,

eller om något annat hade fungerat bättre

or whether it would work in a different situation.

eller ifall det skulle fungera under andra förutsättningar.

And yet, rhetoric around trickle-down economics,

Ändå har retoriken kring nedsippringsteorin,

both during the Reagan era and since,

både under Reagan och senare,

often promises something definitive:

brukat lova något definitivt:

that spending by society’s richest members on things other than taxes

att pengar som samhällets förmögnaste spenderar på annat än skatt

directly improves the financial circumstances of the less wealthy.

automatiskt förbättrar de mindre bemedlades ekonomiska situation.

And there’s not much evidence to support that.

Och det finns inte mycket bevis som stödjer det.