What foods did your ancestors love? Aparna Pallavi

Transcriber: Joseph Geni Reviewer: Camille Martínez

Översättare: Jessica Johansson Granskare: Annika Bidner

Last year, I was living with this indigenous family in India.

Förra året bodde jag med en familj från ursprungsbefolkningen i Indien.

One afternoon,

En eftermiddag

the young son was eating,

satt den unga sonen och åt,

and at the sight of me, he quickly hid his curry behind his back.

och när han fick syn på mig gömde han snabbt sin curry bakom ryggen.

It took a lot of persuasion to get him to show me what he was eating.

Det tog en lång stunds övertalning att få honom att visa mig vad han åt.

It turned out to be moth larvae,

Det visade sig vara fjärilslarver,

a traditional delicacy with the Madia indigenous people.

en traditionell delikatess hos den ursprungliga Mariabefolkningen.

I cried,

Jag utbrast

"Oh my God, you're eating these!

"Herregud, du äter det där!

I hope there's a little left for me!"

Jag hoppas det finns lite kvar åt mig!"

I saw disbelief in the boy's eyes.

Jag såg misstro i pojkens ögon.

"You ... eat these?"

"Äter du... såna här?"

"I love these," I replied.

"Jag älskar dom," svarade jag.

I could see he did not trust me one bit.

Jag kunde se att han inte trodde mig.

How could an urban, educated woman like the same food as him?

Hur kunde en utbildad kvinna från storstan tycka om samma mat som han?

Later, I broached the subject with his father,

Senare, förde jag ämnet på tal med hans pappa,

and it turned out to be a mighty touchy affair.

och det visade sig vara ett väldigt känsligt ämne.

He said things like,

Han sa saker som,

"Oh, only this son of mine likes to eat it.

"Åh, det är bara min son som tycker om att äta det.

We tell him, 'Give it up. It's bad.'

Vi brukar säga till honom, 'Sluta äta det. Det är dåligt.'

He doesn't listen, you see.

Han lyssnar inte, förstår du.

We gave up eating all this ages back."

Vi slutade äta sånt där för evigheter sedan."

"Why?" I asked.

"Varför det?" frågade jag.

"This is your traditional food.

"Detta är er traditionella mat.

It is available in your environment,

Den finns tillgänglig i er omgivning,

it is nutritious,

den är näringsrik,

and -- I can vouch for it -- delicious.

och, jag kan intyga det, delikat.

Why is it wrong to eat it?"

Varför är det fel att äta den?"

The man fell silent.

Mannen blev tyst.

I asked,

Jag frågade,

"Have you been told that your food is bad,

"Har man sagt till dig att maten är dålig,

that to eat it is backward,

att det är gammelmodigt att äta den,

not civilized?"

att det inte är civiliserat?"

He nodded silently.

Han nickade tyst.

This was one of the many, many times in my work with indigenous people in India

Detta var en många, många gånger i mitt arbete med urinvånarna i Indien

that I witnessed shame around food,

som jag upplevde skam runt mat,

shame that the food you love to eat,

skam över att maten du älskar

the food that has been eaten for generations,

maten som har ätits i generationer,

is somehow inferior,

på något sätt är underlägsen,

even subhuman.

till och med djurisk.

And this shame is not limited to out-of-the-way, icky foods

Och skammen är inte begränsad till ovanlig, äcklig mat

like insects or rats, maybe,

som insekter och råttor, kanske,

but extends to regular foods:

utan även vanlig mat:

white vegetables,

vilda grönsaker,

mushrooms, flowers --

svamp, blommor...

basically, anything that is foraged rather than cultivated.

i stort sett allt man samlat in i naturen i stället för att odla det.

In indigenous India, this shame is omnipresent.

I det ursprungliga Indien är denna skam närvarande överallt.

Anything can trigger it.

Vad som helst kan utlösa den.

One upper-caste vegetarian schoolmaster gets appointed in a school,

En rektor med högre kast som är vegetarian utses i skolan,

within weeks, children are telling their parents it's yucky to eat crabs

inom veckor säger barnen till föräldrarna att krabba är äckligt att äta

or sinful to eat meat.

eller syndigt att äta kött.

A government nutrition program serves fluffy white rice,

Ett regeringsprogram om näringslära serverar fluffigt vitt ris,

now no one wants to eat red rice or millets.

och nu vill ingen äta rött ris eller hirs.

A nonprofit reaches this village with an ideal diet chart for pregnant women.

En välgörenhetsorganisation kommer dit med en perfekt kostplan för gravida.

There you go.

Varsågoda.

All the expectant mothers are feeling sad

Alla havande kvinnor känner sig ledsna

that they cannot afford apples and crepes.

för att de inte har råd med äpplen och vindruvor.

And people just kind of forget the fruits

Och människor bara typ glömmer frukterna

that can be picked off the forest floor.

som kan plockas från marken i skogen.

Health workers,

Sjukvårdare,

religious missionaries,

religiösa missionärer,

random government employees

olika statsanställda

and even their own educated children

och till och med deras egna välutbildade barn

are literally shouting it down at the indigenous people

skriker bildligen i ursprungsbefolkningens öron

that their food is not good enough,

att deras mat inte är bra nog,

not civilized enough.

inte civiliserad nog.

And so food keeps disappearing,

Så mat fortsätter att försvinna,

a little bit at a time.

lite i taget.

I'm wondering if you all have ever considered

Jag undrar om ni alla någon gång funderat över

whether your communities would have a similar history around food.

huruvida era samhällsgrupper har haft en liknande historia runt mat.

If you were to talk to your 90-year-old grandmother,

Om ni skulle prata med er 90-åriga mormor,

would she talk about foods that you have never seen or heard of?

skulle hon prata om mat som ni aldrig sett eller hört talas om?

Are you aware how much of your community's food

Är ni medvetna om hur mycket av ert samhälles mat

is no longer available to you?

som inte längre är tillgänglig för er?

Local experts tell me

Lokala experter har sagt till mig

that the South African food economy is now entirely based on imported foods.

att den sydafrikanska livsmedelsekonomin nu helt är baserad på importerad mat.

Corn has become the staple,

Majs har blivit en stapelvara,

while the local sorghum, millets, bulbs and tubers are all gone.

medan den lokala durran, hirsen, lökväxterna och rotknölarna är borta.

So are the wild legumes and vegetables,

Samma sak med de vilda baljväxterna och grönsakerna.

while people eat potatoes and onions, cabbages and carrots.

Under tiden äter folk potatis och lök, kål och morötter.

In my country,

I mitt land

this loss of food is colossal.

är denna förlust av mat enorm.

Modern India is stuck with rice, wheat

Det moderna Indien är fast med ris, vete

and diabetes.

och diabetes.

And we have totally forgotten foods like huge varieties of tubers,

Och vi har totalt glömt bort mat som massor av varianter av rotknölar,

tree saps, fish, shellfish,

kåda, fisk, skaldjur,

oil seeds,

oljefrön,

mollusks, mushrooms, insects,

blötdjur, svampar, insekter,

small, nonendangered animal meats,

små, icke utrotningshotade djurs kött,

all of which used to be available right within our surroundings.

allt som brukade vara tillgängligt.

So where has this food gone?

Så vart har denna mat tagit vägen?

Why are our modern food baskets so narrow?

Varför är våra moderna matkorgar så begränsade?

We could talk about the complex political economic and ecological reasons,

Vi kunde prata om de komplexa politiska, ekonomiska och ekologiska orsakerna,

but I am here to talk about this more human phenomenon of shame,

men jag är här för att prata om det mer mänskliga fenomenet skam,

because shame is the crucial point

för skammen är den avgörande poängen

at which food actually disappears off your plate.

som gör att mat faktiskt försvinner från din tallrik.

What does shame do?

Vad gör skam?

Shame makes you feel small,

Skam får dig att känna dig liten,

sad,

ledsen,

not worthy,

ovärdig,

subhuman.

djurisk.

Shame creates a cognitive dissonance.

Skam skapar en kognitiv dissonans.

It distorts food stories.

Den förvränger historier om mat.

Let us take this example.

Låt oss ta det här exemplet.

How would you like to have

Hur gärna skulle du vilja ha

a wonderful, versatile staple

en fantastisk, allsidig stapelvara

that is available abundantly in your environment?

som redan är tillgänglig i överflöd i din omgivning?

All you have to do is gather it,

Allt du behöver göra är att samla in den,

dry it, store it,

torka den, lagra den,

and you have it for your whole year

och sen har du den hela året

to cook as many different kinds of dishes as you want with it.

att tillaga i så många olika rätter som du vill.

India had just such a food, called "mahua,"

Indien hade precis sådan mat, som kallades "mahua",

this flower over there.

blomman där.

And I have been researching this food for the past three years now.

Och jag har forskat om denna mat de senaste tre åren.

It is known to be highly nutritious in indigenous tradition

Den är känd för att vara näringsrik, både inom urinvånarnas tradition

and in scientific knowledge.

och inom forskningen.

For the indigenous,

För ursprungsbefolkningen

it used to be a staple for four to six months a year.

brukade det vara en stapelvara under fyra till sex månader om året.

In many ways, it is very similar to your local marula,

På många sätt är det väldigt likt er lokala marula,

except that it is a flower, not a fruit.

fast det är en blomma, inte en frukt.

Where the forests are rich,

Där det finns fullt av dem i skogen

people can still get enough to eat for the whole year

kan folk fortfarande få tillräckligt att äta för hela året

and enough spare to sell.

och tillräckligt över för att sälja.

I found 35 different dishes with mahua

Jag hittade 35 rätter med mahua

that no one cooks anymore.

som ingen lagar längre.

This food is no longer even recognized as a food,

Maten erkänns inte längre ens som mat,

but as raw material for liquor.

utan som råmaterial till sprit.

You could be arrested for having it in your house.

Du kan bli gripen om du har det hemma.

Reason? Shame.

Anledning? Skam.

I talked to indigenous people all over India

Jag pratade med urinvånare i hela Indien

about why mahua is no longer eaten.

om varför man inte längre äter mahua.

And I got the exact same answer.

Och jag fick exakt samma svar.

"Oh, we used to eat it when we were dirt-poor and starving.

"Åh, vi brukade äta det när vi var jättefattiga och utsvultna.

Why should we eat it now?

Varför skulle vi äta det nu?

We have rice or wheat."

Vi har ris eller vete."

And almost in the same breath,

Och nästan i samma andetag,

people also tell me how nutritious mahua is.

talar människor också om för mig hur näringsrikt mahua är.

There are always stories of elders who used to eat mahua.

Det finns alltid historier om äldre personer som brukade äta mahua.

"This grandmother of ours, she had 10 children,

"Vår mormor, hon hade tio barn,

and still she used to work so hard, never tired, never sick."

och hon brukade arbeta så hårt, aldrig trött, aldrig sjuk."

The exact same dual narrative every single where.

Exakt samma upprepade historier precis överallt.

How come?

Varför?

How does the same food

Hur kan samma mat

get to be seen as very nutritious and a poverty food,

vara betraktad som väldigt näringsrik och fattigmansmat,

almost in the same sentence?

nästan i samma mening?

Same goes for other forest foods.

Detsamma gäller för annan mat från skogen.

I have heard story after heartrending story

Jag har hört den ena hjärtskärande berättelsen efter den andra

of famine and starvation,

om svåra brister och svält,

of people surviving on trash foraged out of the forest,

om människor som överlevde på skräp som man letat upp i skogen,

because there was no food.

eftersom det inte fanns någon mat.

If I dig a little deeper,

Om jag gräver lite djupare,

it turns out the lack was not of food per se

så visar det sig att man inte saknade mat i sig,

but of something respectable like rice.

utan något respektabelt, som ris.

I asked them,

Jag frågade dom,

"How did you learn that your so-called trash is edible?

"Hur lärde ni er att ert så kallade skräp är ätbart?

Who told you that certain bitter tubers can be sweetened

Vem berättade för er att vissa bittra rotknölar kan sötas

by leaving them in a stream overnight?

genom att lämnas i en ström över natten?

Or how to take the meat out of a snail shell?

Eller hur man tar ut köttet ur ett snigelskal?

Or how to set a trap for a wild rat?"

Eller hur man gillrar en fälla för en vild råtta?

That is when they start scratching their heads,

Det är då dom börjar klia sig i huvudet,

and they realize that they learned it from their own elders,

och dom inser att de lärt sig det ifrån sina egna äldre,

that their ancestors had lived and thrived on these foods for centuries

att deras förfäder hade levt och frodats på denna mat i århundraden

before rice came their way,

innan ris kom i deras väg,

and were way healthier than their own generation.

och var mycket hälsosammare än deras egen generation.

So this is how food works,

Så det är så här mat fungerar,

how shame works:

hur skam fungerar:

making food and food traditions disappear from people's lives and memories

Man får mat och mattraditioner att försvinna från folkets liv och minnen

without their even realizing it.

utan att dom ens inser det.

So how do we undo this trend?

Så hur vänder vi den här trenden?

How do we reclaim our beautiful and complex systems of natural food,

Hur tar vi tillbaka vårt vackra och komplexa system av naturlig mat,

food given to us lovingly by Mother Earth according to her own rhythm,

mat som kärleksfullt getts till oss av Moder Jord enligt hennes egen rytm,

food prepared by our foremothers with joy

mat förberedd av våra förmödrar med glädje

and are eaten by our forefathers with gratitude,

och som åts av våra förfäder med tacksamhet,

food that is healthy, local, natural,

mat som är hälsosam, närodlad, naturlig,

varied, delicious,

varierad, delikat,

not requiring cultivation,

som inte behöver odlas,

not damaging our ecology,

som inte skadar vår ekologi,

not costing a thing?

som inte kostar något?

We all need this food,

Vi behöver alla denna mat,

and I don't think I have to tell you why.

och jag tror inte att jag behöver berätta för er varför.

I don't have to tell you about the global health crisis,

Jag behöver inte berätta för er om den globala hälsokrisen,

climate change, water crisis,

klimatförändringar, vattenkrisen,

soil fatigue,

jordens utmattning,

collapsing agricultural systems,

kollapsande jordbrukssystem,

all that.

allt det där.

But for me, equally important reasons why we need these foods

Men för mig, är lika viktiga skäl till att vi behöver denna mat

are the deeply felt ones,

de som känns på djupet,

because food is so many things, you see.

för mat är så många saker, förstår ni.

Food is nourishment, comfort,

Mat är näring, tröst,

creativity, community,

kreativitet, gemenskap,

pleasure, safety, identity

tillfredsställelse, säkerhet, identitet

and so much more.

och så mycket mera.

How we connect with our food

Hur vi anknyter till vår mat

defines so much in our lives.

definierar så mycket i våra liv.

It defines how we connect with our bodies,

Det definierar hur vi anknyter till våra kroppar,

because our bodies are ultimately food.

för våra kroppar är slutligen mat.

It defines our basic sense of connection

Det definierar vår grundläggande känsla av anknytning

with our existence.

till vår existens.

We need these foods most today

Vi behöver denna mat mest idag

to be able to redefine our space as humans

för att kunna omdefiniera vår plats som människor

within the natural scheme of things.

inom sakers naturliga system.

And are we needing such a redefinition today?

Och behöver vi en sådan omdefiniering idag?

For me, the only real answer is love,

För mig, är det enda riktiga svaret kärlek,

because love is the only thing that counters shame.

för kärlek är det enda som motsätter sig skam.

And how do we bring more of this love into our connections with our food?

Och hur får vi in mer av denna kärlek i vår anknytning till vår mat?

For me, love is, in a big way,

För mig, handlar kärlek, på ett stort sätt

about the willingness to slow down,

om villigheten att sakta ned,

to take the time to feel,

att ta tiden att känna efter,

sense, listen, inquire.

ana, lyssna, fråga.

It could be listening to our own bodies.

Det kan vara att lyssna på våra egna kroppar.

What do they need beneath our food habits, beliefs

Vad behöver dom utöver våra matvanor,

våra övertygelser och beroenden?

and addictions?

It could be taking time out to examine those beliefs.

Om vi synar övertygelserna.

Vart kommer dom ifrån?

Where did they come from?

It could be going back into our childhood.

Det kan komma från vår barndom.

What foods did we love then,

Vilken mat älskade vi då, och vad har förändrats?

and what has changed?

It could be spending a quiet evening with an elder,

Kanske en kväll med en äldre person,

listening to their food memories,

när man lyssnar på deras matminnen,

maybe even helping them cook something they love

kanske man till och med hjälper att laga nåt de älskar

and sharing a meal.

och äter tillsammans.

Kärlek kan handla om att minnas

Love could be about remembering

that humanity is vast

att mänskligheten är väldig

and food choices differ.

och valen av mat skiljer sig åt.

Kanske visar man respekt och nyfikenhet

It could be about showing respect and curiosity

instead of censure

istället för att döma

when we see somebody enjoying a really unfamiliar food.

när vi ser nån njuta av ovanlig mat.

Love could be taking the time to inquire,

Kärlek kan vara att ta sig tid att fråga,

to dig up information,

gräva upp information,

reach out for connections.

söka efter samband.

It could even be a quiet walk in the fynbos

Det kan vara en tyst promenad i Fynbos

to see if a certain plant speaks up to you.

för att se om en specifik växt talar med dig.

That happens.

Det händer.

They speak to me all the time.

De talar till mig jämt.

And most of all,

Och mest av allt,

love is to trust that these little exploratory steps

innebär kärlek att lita på att sökandet

have the potential to lead us to something larger,

har potentialen att leda oss till något större,

sometimes to really surprising answers.

ibland till verkligt överraskande svar.

An indigenous medicine woman once told me

En urinvånare och medicinkvinna sa en gång till mig

that love is to walk on Mother Earth

att kärlek är att gå på Moder Jord

as her most beloved child,

som hennes mest älskade barn,

to trust that she values an honest intention

att lita på att hon värdesätter en ärlig avsikt

and knows how to guide our steps.

och vet hur hon ska visa oss vägen.

I hope I have inspired you

Jag hoppas jag har inspirerat er

to start reconnecting with the food of your ancestors.

att åter börja knyta an till era förfäders mat.

Thank you for listening.

Tack för att ni lyssnade.

(Applause)

(Applåder)