The real relationship between your age and your chance of success | Albert-László Barabási

Översättare: Kerstin Brodelius Granskare: Annika Bidner

Today, actually, is a very special day for me,

Idag är det faktiskt en speciell dag för mig.

because it is my birthday.

Jag fyller år.

(Applause)

(Applåder)

And so, thanks to all of you for joining the party.

Så därför, tack till alla er som kommit på min fest.

(Laughter)

(Skratt)

But every time you throw a party, there's someone there to spoil it. Right?

Men på varje fest finns en festförstörare.

Eller hur?

(Laughter)

(Skratt)

And I'm a physicist,

Jag är fysiker

and this time I brought another physicist along to do so.

och idag tog jag med en kollega som får agera festförstörare.

His name is Albert Einstein -- also Albert -- and he's the one who said

Han heter Albert Einstein, Albert som jag, och han sa

that the person who has not made his great contributions to science

att den som inte gett sitt stora bidrag till vetenskapen

by the age of 30

vid 30 års ålder

will never do so.

aldrig kommer att göra det.

(Laughter)

(Skratt)

Now, you don't need to check Wikipedia

Du behöver inte kolla Wikipedia

that I'm beyond 30.

för att förstå att jag passerat 30.

(Laughter)

(Skratt)

So, effectively, what he is telling me, and us,

Han säger alltså till mig och till oss

is that when it comes to my science,

att jag bara är en belastning

I'm deadwood.

Well, luckily, I had my share of luck within my career.

Men tack och lov har jag haft

min andel tur i karriären.

Around age 28, I became very interested in networks,

När jag var 28 blev jag mycket intresserad av nätverk

and a few years later, we managed to publish a few key papers

och några år senare lyckades vi publicera några nyckelrapporter

that reported the discovery of scale-free networks

om upptäckten av skalfria nätverk

and really gave birth to a new discipline that we call network science today.

som blev starten för den disciplin som nu kallas nätverksvetenskap.

And if you really care about it, you can get a PhD now in network science

Den riktigt intresserade kan doktorera i nätverksvetenskap

in Budapest, in Boston,

i Budapest och i Boston

and you can study it all over the world.

och man kan studera ämnet i hela världen.

A few years later,

Några år senare

when I moved to Harvard first as a sabbatical,

när jag flyttade till Harvard under ett sabbatsår

I became interested in another type of network:

blev jag intresserad av en annan sorts nätverk:

that time, the networks within ourselves,

nätverken i våra kroppar,

how the genes and the proteins and the metabolites link to each other

hur gener, proteiner och deras nedbrytningsprodukter

är länkade till varandra och till sjukdomar.

and how they connect to disease.

And that interest led to a major explosion within medicine,

Intresset ledde till en revolution inom medicinforskningen,

including the Network Medicine Division at Harvard,

till exempel Avdelningen för medicinska nätverk på Harvard

that has more than 300 researchers who are using this perspective

där över 300 forskare använder detta perspektiv

to treat patients and develop new cures.

i behandlingen av patienter och i forskningen om nya botemedel.

And a few years ago,

För några år sedan

I thought that I would take this idea of networks

fick jag idén att använda denna teori om nätverk

and the expertise we had in networks

och vår expertis om nätverk

in a different area,

inom ett nytt område.

that is, to understand success.

Nämligen för att förstå framgång.

And why did we do that?

Varför gjorde vi det?

Well, we thought that, to some degree,

Vi tänkte att, på något sätt,

our success is determined by the networks we're part of --

borde vår framgång bero på de nätverk vi ingår i.

that our networks can push us forward, they can pull us back.

Våra nätverk kan dra oss framåt eller hålla oss tillbaka.

And I was curious if we could use the knowledge and big data and expertise

Jag undrade om vi kunde använda all data och all vår expertkunskap

where we develop the networks

när vi utvecklar nätverk

to really quantify how these things happen.

för att kvantifiera hur detta kan ske.

This is a result from that.

Detta är ett resultat.

What you see here is a network of galleries in museums

Det ni ser här är ett nätverk av gallerier på museer

that connect to each other.

som länkar till varandra.

And through this map that we mapped out last year,

Tack vare denna karta som vi tog fram förra året

we are able to predict very accurately the success of an artist

kan vi väldigt exakt förutspå hur väl en konstnär kommer att lyckas

if you give me the first five exhibits that he or she had in their career.

utifrån hans eller hennes fem första utställningar.

Well, as we thought about success,

När vi nu tänkte på framgång

we realized that success is not only about networks;

insåg vi att framgång inte bara handlar om nätverk;

there are so many other dimensions to that.

det beror på så många andra faktorer.

And one of the things we need for success, obviously,

En sak som självklart krävs för framgång är prestation.

is performance.

So let's define what's the difference between performance and success.

Nu måste vi definiera skillnaden mellan prestation och framgång.

Well, performance is what you do:

Prestation är vad du gör:

how fast you run, what kind of paintings you paint,

hur fort du springer, vilka tavlor du målar,

what kind of papers you publish.

vilka artiklar du publicerar.

However, in our working definition,

I vår definition handlar framgång om

success is about what the community notices from what you did,

vad omgivningen lägger märke till av det du gjorde,

from your performance:

av din prestation.

How does it acknowledge it, and how does it reward you for it?

Hur bekräftas din prestation och hur belönas du för den?

In other terms,

Med andra ord

your performance is about you, but your success is about all of us.

handlar din prestation om dig. Framgång handlar om oss alla.

And this was a very important shift for us,

Detta blev en vändpunkt för oss

because the moment we defined success as being a collective measure

för när framgång definieras som ett totalmått

that the community provides to us,

som vår omgivning ger oss

it became measurable,

blev det mätbart

because if it's in the community, there are multiple data points about that.

för om det finns i vår omgivning så finns det massor av mätpunkter.

So we go to school, we exercise, we practice,

Så vi går till skolan, vi övar, vi tränar,

because we believe that performance leads to success.

för vi tror att prestation leder till framgång.

But the way we actually started to explore,

Men efterhand som vi forskade insåg vi

we realized that performance and success are very, very different animals

att prestation och framgång är väsensskilda ting

when it comes to the mathematics of the problem.

när det handlar om det matematiska i problemet.

And let me illustrate that.

Låt mig visa detta.

So what you see here is the fastest man on earth, Usain Bolt.

Här ser ni Usain Bolt, världens snabbaste man.

And of course, he wins most of the competitions that he enters.

Han vinner såklart det mesta han ställer upp i.

And we know he's the fastest on earth because we have a chronometer

Vi vet att han är världens snabbaste

för vi har tidtagarur.

to measure his speed.

Well, what is interesting about him is that when he wins,

Det som är intressant är att när han vinner

he doesn't do so by really significantly outrunning his competition.

vinner han inte med stor marginal.

He's running at most a percent faster than the one who loses the race.

Han är max en procent snabbare än den som förlorar loppet.

And not only does he run only one percent faster than the second one,

Han springer bara en procent snabbare än tvåan

but he doesn't run 10 times faster than I do --

och han springer inte tio gånger fortare än jag

and I'm not a good runner, trust me on that.

och jag är ingen bra löpare - tro mig!

(Laughter)

(Skratt)

And every time we are able to measure performance,

Varje gång vi kan mäta prestation

we notice something very interesting;

noterar vi något mycket intressant;

that is, performance is bounded.

prestationen är begränsad.

What it means is that there are no huge variations in human performance.

Med det menar vi att variationerna är små.

It varies only in a narrow range,

Prestationen varierar inom ett litet område,

and we do need the chronometer to measure the differences.

så vi behöver tidtagarur för att notera skillnaden.

This is not to say that we cannot see the good from the best ones,

Det betyder inte att vi inte kan skilja de bra från de bästa,

but the best ones are very hard to distinguish.

men det är svårt att särskilja de bästa.

And the problem with that is that most of us work in areas

Problemet med det är att vi oftast jobbar i branscher

where we do not have a chronometer to gauge our performance.

där vi inte kan mätas med tidtagarur.

Alright, performance is bounded,

Så, prestationen är begränsad,

there are no huge differences between us when it comes to our performance.

det är inga stora skillnader mellan oss vad gäller prestation.

How about success?

Men framgång då?

Well, let's switch to a different topic, like books.

Vi byter till ett nytt ämne; böcker.

One measure of success for writers is how many people read your work.

Ett mått på en författares framgång är hur många som läser hens bok.

And so when my previous book came out in 2009,

Så när min senaste bok gavs ut 2009

I was in Europe talking with my editor,

pratade jag med min europeiska utgivare.

and I was interested: Who is the competition?

Jag frågade: Vilka är mina konkurrenter?

And I had some fabulous ones.

De var fantastiska!

That week --

Samma vecka -

(Laughter)

(Skratt)

Dan Brown came out with "The Lost Symbol,"

kom Dan Brown ut med "Den förlorade symbolen",

and "The Last Song" also came out,

och Nicholas Sparks kom ut med "The last song".

Nicholas Sparks.

And when you just look at the list,

Om du tittar på listan

you realize, you know, performance-wise, there's hardly any difference

så förstår du att prestationsmässigt är det ingen stor skillnad

between these books or mine.

mellan dessa böcker och min bok.

Right?

Eller hur?

So maybe if Nicholas Sparks's team works a little harder,

Kanske om Nicholas Sparks förlag jobbat lite hårdare,

he could easily be number one,

så kunde han varit listetta,

because it's almost by accident who ended up at the top.

det är ju lite av en slump vem som hamnar överst.

So I said, let's look at the numbers -- I'm a data person, right?

Siffermänniska som jag är, sa jag: låt oss titta på siffrorna.

So let's see what were the sales for Nicholas Sparks.

Låt oss kolla Nicholas Sparks försäljningssiffror.

And it turns out that that opening weekend,

Det visar sig att han redan första helgen

Nicholas Sparks sold more than a hundred thousand copies,

sålde mer än 100 000 exemplar.

which is an amazing number.

Ett otroligt antal!

You can actually get to the top of the "New York Times" best-seller list

Man kan faktiskt bli etta på New York Times bästsäljarlista

by selling 10,000 copies a week,

med 10 000 exemplar på en vecka,

so he tenfold overcame what he needed to be number one.

så han sålde tio gånger så mycket.

Yet he wasn't number one.

Ändå blev han inte etta.

Why?

Varför?

Because there was Dan Brown, who sold 1.2 million copies that weekend.

För att Dan Brown sålde 1,2 miljoner exemplar samma helg.

(Laughter)

(Skratt)

And the reason I like this number is because it shows that, really,

Jag gillar de här siffrorna, för de visar verkligen

when it comes to success, it's unbounded,

att framgången är obegränsad.

that the best doesn't only get slightly more than the second best

Den bästa får inte lite mer än den näst bästa,

but gets orders of magnitude more,

utan många gånger mer,

because success is a collective measure.

eftersom framgång bestäms av kollektivet.

We give it to them, rather than we earn it through our performance.

Man snarare får framgång, än förtjänar med sin prestation.

So one of things we realized is that performance, what we do, is bounded,

Så nu har vi insett att prestationen, det vi gör, har sina begränsningar,

but success, which is collective, is unbounded,

men framgång, som bestäms av andra, saknar begränsningar.

which makes you wonder:

Nu undrar man:

How do you get these huge differences in success

Hur kan skillnaderna i framgång vara så extremt stora

when you have such tiny differences in performance?

när skillnaden i prestation är så liten?

And recently, I published a book that I devoted to that very question.

Jag gav nyligen ut en bok som handlade om just det.

And they didn't give me enough time to go over all of that,

Men det hinner jag inte berätta om idag,

so I'm going to go back to the question of,

så jag återgår till frågan om framgång: när får man det?

alright, you have success; when should that appear?

So let's go back to the party spoiler and ask ourselves:

Låt oss återgå till festförstöraren

och fråga oss:

Why did Einstein make this ridiculous statement,

Varför kom Einstein med det fåniga påståendet

that only before 30 you could actually be creative?

att man bara är kreativ före 30?

Well, because he looked around himself and he saw all these fabulous physicists

Tja, han tittade runt sig och såg fantastiska fysiker

that created quantum mechanics and modern physics,

som skapade kvantmekanik och modern fysik

and they were all in their 20s and early 30s when they did so.

och de var alla kring 20 eller 30 år.

And it's not only him.

Men det är inte bara han.

It's not only observational bias,

Och det är inte bara fördomar,

because there's actually a whole field of genius research

utan forskningen kring genier

that has documented the fact that,

har visat det faktum att när vi tittar på de vi beundrar mest genom historien

if we look at the people we admire from the past

and then look at what age they made their biggest contribution,

och hur gamla de var när de presterade som bäst

whether that's music, whether that's science,

inom musiken, inom vetenskapen,

whether that's engineering,

inom ingenjörskonsten,

most of them tend to do so in their 20s, 30s, early 40s at most.

var de flesta kring 20, 30 eller möjligen 40.

But there's a problem with this genius research.

Det finns dock ett problem med forskningen kring genier.

Well, first of all, it created the impression to us

För det första ger den oss intrycket

that creativity equals youth,

att kreativitet sammanfaller med ungdom

which is painful, right?

och det känns ju jobbigt, eller?

(Laughter)

(Skratt)

And it also has an observational bias,

Forskningen innehåller också ett systematiskt fel

because it only looks at geniuses and doesn't look at ordinary scientists

för den tittar bara på genierna och inte på de vanliga forskarna

and doesn't look at all of us and ask,

och den tittar inte på oss alla och frågar

is it really true that creativity vanishes as we age?

om det verkligen är sant att kreativiteten minskar med åren.

So that's exactly what we tried to do,

Så precis det har vi försökt göra

and this is important for that to actually have references.

för att få korrekta referenser.

So let's look at an ordinary scientist like myself,

Låt oss titta på en ordinär forskare som jag själv.

and let's look at my career.

Låt oss titta på min karriär.

So what you see here is all the papers that I've published

Här ser ni de artiklar jag publicerat

from my very first paper, in 1989; I was still in Romania when I did so,

från den allra första, 1989, när jag fortfarande var i Rumänien,

till kind of this year.

till i år.

And vertically, you see the impact of the paper,

På den vertikala axeln ser ni artikelns tyngd,

that is, how many citations,

hur ofta den blivit citerad,

how many other papers have been written that cited that work.

hur många andra artiklar som citerar den.

And when you look at that,

När man tittar på det

you see that my career has roughly three different stages.

ser man att min karriär haft i princip tre faser.

I had the first 10 years where I had to work a lot

De första tio åren jobbade jag hårt

and I don't achieve much.

och uppnådde inte mycket.

No one seems to care about what I do, right?

Ingen verkade bry sig om vad jag gjorde.

There's hardly any impact.

Det betydde inget.

(Laughter)

(Skratt)

That time, I was doing material science,

Jag höll på med materialforskning

and then I kind of discovered for myself networks

när jag upptäckte nätverk

and then started publishing in networks.

och började skriva artiklar om det.

And that led from one high-impact paper to the other one.

Och det ledde till flera tunga artiklar.

And it really felt good. That was that stage of my career.

Det kändes riktigt bra. Det var den fasen i karriären.

(Laughter)

(Skratt)

So the question is, what happens right now?

Så frågan är, vad händer nu?

And we don't know, because there hasn't been enough time passed yet

Det vet vi inte, det har inte gått tillräckligt mycket tid

to actually figure out how much impact those papers will get;

för att man ska kunna veta artiklarnas värde;

it takes time to acquire.

sådan kunskap tar tid.

Well, when you look at the data,

Men om vi tittar på informationen

it seems to be that Einstein, the genius research, is right,

verkar det som om Einstein och geniforskningen har rätt,

and I'm at that stage of my career.

och jag är i denna fas av min karriär.

(Laughter)

(Skratt)

So we said, OK, let's figure out how does this really happen,

Så vi tänkte att, OK, låt oss klura ut hur detta egentligen går till.

first in science.

Först inom vetenskapen.

And in order not to have the selection bias,

Vi ville göra ett korrekt urval,

to look only at geniuses,

inte bara titta på genier,

we ended up reconstructing the career of every single scientist

så vi gick igenom alla vetenskapsmän

from 1900 till today

från år 1900 till idag

and finding for all scientists what was their personal best,

för att finna varje persons höjdpunkt i karriären

whether they got the Nobel Prize or they never did,

oavsett om de vann Nobelpris eller ej,

or no one knows what they did, even their personal best.

eller om ingen minns vad de gjorde ens när de stod på topp.

And that's what you see in this slide.

Det är det ni ser på denna bild.

Each line is a career,

Varje linje är en karriär

and when you have a light blue dot on the top of that career,

och den lilla blå pricken på varje karriär

it says that was their personal best.

visar den personens bästa tid.

And the question is,

Frågan är:

when did they actually make their biggest discovery?

när gjorde de sin största upptäckt?

To quantify that,

För att kvantifiera det,

we look at what's the probability that you make your biggest discovery,

undersökte vi sannolikheten att man gör sin största upptäckt

let's say, one, two, three or 10 years into your career?

ett, två, tre eller tio år in i sin karriär.

We're not looking at real age.

Vi tittar inte på verklig ålder

We're looking at what we call "academic age."

utan på det vi kallar "akademisk ålder".

Your academic age starts when you publish your first papers.

Din akademiska ålder börjar när du publicerar din första artikel.

I know some of you are still babies.

Jag vet att några av er är spädbarn.

(Laughter)

(Skratt)

So let's look at the probability

Låt oss titta på sannolikheten

that you publish your highest-impact paper.

för när du publicerar din viktigaste artikel.

And what you see is, indeed, the genius research is right.

Man ser då att geniforskningen har rätt.

Most scientists tend to publish their highest-impact paper

De flesta publicerar sin viktigaste artikel

in the first 10, 15 years in their career,

under sina första 10, 15 år av karriären,

and it tanks after that.

och sedan rasar det.

It tanks so fast that I'm about -- I'm exactly 30 years into my career,

Det rasar fort.

Jag är 30 år in i karriären

and the chance that I will publish a paper that would have a higher impact

och sannolikheten att jag ska publicera en artikel

som är viktigare än vad jag gjort förut

than anything that I did before

is less than one percent.

är mindre än 1 procent.

I am in that stage of my career, according to this data.

Enligt dessa data är jag i den fasen av karriären.

But there's a problem with that.

Problemet med detta är

We're not doing controls properly.

att vi inte hanterar våra data korrekt.

So the control would be,

Vi borde titta på

what would a scientist look like who makes random contribution to science?

vetenskapsmän som slumpmässigt som bidrar till vetenskapen.

Or what is the productivity of the scientist?

Eller hur produktiv är en sådan vetenskapsman?

When do they write papers?

När skriver hen sina artiklar?

So we measured the productivity,

Så vi mätte produktiviteten

and amazingly, the productivity,

och märkligt nog är produktiviteten,

your likelihood of writing a paper in year one, 10 or 20 in your career,

sannolikheten att skriva en artikel i början av din karriär

is indistinguishable from the likelihood of having the impact

lika stor som sannolikheten att nå framgång

in that part of your career.

i den fasen av din karriär.

And to make a long story short,

För att göra en lång historia kort:

after lots of statistical tests, there's only one explanation for that,

Efter många statistiska tester kom vi fram till

that really, the way we scientists work

att så som vi arbetar inom vetenskapen

is that every single paper we write, every project we do,

har varje artikel och varje projekt

has exactly the same chance of being our personal best.

exakt samma chans att vara ditt livs bästa.

That is, discovery is like a lottery ticket.

Upptäckter är som lotterivinster.

And the more lottery tickets we buy,

Ju fler lotter vi köper,

the higher our chances.

desto större chans att vinna.

And it happens to be so

Och det råkar vara så

that most scientists buy most of their lottery tickets

att de flesta vetenskapsmän köper flest lotter

in the first 10, 15 years of their career,

de första 10, 15 åren av karriären,

and after that, their productivity decreases.

men sedan minskar deras produktivitet.

They're not buying any more lottery tickets.

De köper inga fler lotter.

So it looks as if they would not be creative.

Det ser ut som om de inte längre är kreativa.

In reality, they stopped trying.

I själva verket har de slutat försöka.

So when we actually put the data together, the conclusion is very simple:

När vi verkligen sätter ihop all data är slutsatsen enkel:

success can come at any time.

Framgång kan komma när som helst.

It could be your very first or very last paper of your career.

Det kan vara din allra första eller din allra sista artikel.

It's totally random in the space of the projects.

Det är fullständigt slumpmässigt.

It is the productivity that changes.

Det är produktiviteten som förändras.

Let me illustrate that.

Låt mig illustrera detta.

Here is Frank Wilczek, who got the Nobel Prize in Physics

Här är Frank Wilczek, som fick Nobelpris i fysik

for the very first paper he ever wrote in his career as a graduate student.

för sin allra första artikel, som han skrev som ung student.

(Laughter)

(Skratt)

More interesting is John Fenn,

Ännu intressantare är John Fenn,

who, at age 70, was forcefully retired by Yale University.

som vid 70 pensionerades med tvång från Yale University.

They shut his lab down,

Hans labb stängdes ned

and at that moment, he moved to Virginia Commonwealth University,

och han flyttade till Virginia Commonwealth University.

opened another lab,

Han startade ett nytt labb

and it is there, at age 72, that he published a paper

och vid 72 års ålder publicerade han en artikel

for which, 15 years later, he got the Nobel Prize for Chemistry.

för vilken han 15 år senare fick Nobelpris i kemi.

And you think, OK, well, science is special,

Nu tror du kanske att detta bara gäller i vetenskap.

but what about other areas where we need to be creative?

Vad gäller i andra områden där man måste vara kreativ?

So let me take another typical example: entrepreneurship.

Låt mig ta ett annat exempel: entreprenörskap.

Silicon Valley,

Silicon Valley,

the land of the youth, right?

ungdomens förlovade land, eller?

And indeed, when you look at it,

Jo, när man tittar på det,

you realize that the biggest awards, the TechCrunch Awards and other awards,

inser man att de finaste priserna, typ TechCrunch Award,

are all going to people

går till personer

whose average age is late 20s, very early 30s.

som är i tjugo- eller trettioårsåldern.

You look at who the VCs give the money to, some of the biggest VC firms --

Titta på vem riskkapitalisterna ger pengar till.

all people in their early 30s.

Bara människor i trettioårsåldern.

Which, of course, we know;

Och vi vet ju

there is this ethos in Silicon Valley that youth equals success.

att i Silicon Valley betyder ungdom framgång.

Not when you look at the data,

Men inte om man tittar på fakta,

because it's not only about forming a company --

det handlar inte bara om att starta ett företag.

forming a company is like productivity, trying, trying, trying --

Bygga upp företag handlar om produktivitet - försöka, försöka.

when you look at which of these individuals actually put out

Och titta på vilka det är som faktiskt lyckas skapa

a successful company, a successful exit.

ett framgångsrikt företag.

And recently, some of our colleagues looked at exactly that question.

Nyligen tittade några kollegor på precis den frågan.

And it turns out that yes, those in the 20s and 30s

Och det visade sig att personer i 20- till 30-årsåldern

put out a huge number of companies, form lots of companies,

startar många företag

but most of them go bust.

men de flesta av dem går omkull.

And when you look at the successful exits, what you see in this particular plot,

Men i det här diagrammet på de framgångsrika

the older you are, the more likely that you will actually hit the stock market

ser du att ju äldre du är, desto troligare når du börsen

or the sell the company successfully.

eller säljer företaget med vinst.

This is so strong, actually, that if you are in the 50s,

Sambandet är så starkt att det för en 50-åring

you are twice as likely to actually have a successful exit

är dubbelt så troligt att lyckas

than if you are in your 30s.

som för en 30-åring.

(Applause)

(Applåder)

So in the end, what is it that we see, actually?

Så vad är egentligen vår slutsats?

What we see is that creativity has no age.

Vi har sett att kreativitet inte är åldersbundet.

Productivity does, right?

Men produktivitet är det.

Which is telling me that at the end of the day,

Detta säger mig att till slut,

if you keep trying --

om man bara försöker,

(Laughter)

(Skratt)

you could still succeed and succeed over and over.

så kan man lyckas igen och igen.

So my conclusion is very simple:

Så min slutsats är enkel:

I am off the stage, back in my lab.

Jag lämnar scenen och går till mitt labb.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)