A global food crisis may be less than a decade away | Sara Menker

Översättare: Shahnaz Moussavian Granskare: Lisbeth Pekkari

Since 2009, the world has been stuck

Sedan 2009 har världen fastnat

on a single narrative around a coming global food crisis

i en enda berättelse kring en kommande global matkris

and what we need to do to avoid it.

och vad vi behöver göra för att undvika den.

How do we feed nine billion people by 2050?

Hur kan vi ha mat åt nio miljarder människor till 2050?

Every conference, podcast and dialogue around global food security

Varje konferens, podcast och dialog kring global livsmedelssäkerhet

starts with this question

börjar med denna fråga

and goes on to answer it

och går vidare i försök att svara den

by saying we need to produce 70 percent more food.

genom att säga att vi behöver producera 70 procent mer mat.

The 2050 narrative started to evolve

2050-berättelsen började att ta form

shortly after global food prices hit all-time highs in 2008.

kort efter att livsmedelspriser slog tidernas rekord globalt i 2008.

People were suffering and struggling,

Människor kämpade och hade det svårt,

governments and world leaders

regeringar och världsledare

needed to show us that they were paying attention

behövde visa att de brydde sig

and were working to solve it.

och arbetade för att lösa krisen.

The thing is, 2050 is so far into the future

Saken är, år 2050 ligger så långt fram

that we can't even relate to it,

att vi inte kan relatera till det,

and more importantly,

och framför allt,

if we keep doing what we're doing,

om vi fortsätter på samma sätt som vi gör idag,

it's going to hit us a lot sooner than that.

kommer krisen att drabba oss mycket tidigare än väntat.

I believe we need to ask a different question.

Jag menar att vi behöver ställa en annorlunda fråga.

The answer to that question

Svaret på frågan behöver också

needs to be framed differently.

formuleras på annat sätt.

If we can reframe the old narrative

Om vi kan omskriva den gamla berättelsen

and replace it with new numbers

och ersätta den med nya siffror

that tell us a more complete pictures,

som ger oss en mer heltäckande bild,

numbers that everyone can understand

siffror som alla kan förstå

and relate to,

och relatera till,

we can avoid the crisis altogether.

då kan vi undvika krisen helt och hållet.

I was a commodities trader in my past life

Jag var råvaruhandlare i ett tidigare liv

and one of the things that I learned trading

och en av de saker jag lärde mig genom handelsyrket

is that every market has a tipping point,

var att varje marknad har en brytpunkt,

the point at which change occurs so rapidly

en viss tidpunkt där förändring händer så snabbt

that it impacts the world

att den påverkar världen

and things change forever.

och förändrar saker för gott.

Think of the last financial crisis,

Tänk på den senaste finanskrisen,

or the dot-com crash.

eller på dot-com-kraschen.

So here's my concern.

Så här är det som jag är bekymrad över.

We could have a tipping point

Vi skulle kunna ha en brytpunkt

in global food and agriculture

i världens jordbruk och livsmedel

if surging demand

om stigande efterfrågan

surpasses the agricultural system's structural capacity to produce food.

överträffar jordbrukets strukturella kapacitet för att producera mat.

This means at this point supply can no longer keep up with demand

Det betyder att vid den punkten kan utbud inte längre komma ikapp med efterfrågan

despite exploding prices,

trots explosivt stigande priser,

unless we can commit to some type of structural change.

om inte vi inför någon form av strukturell förändring.

This time around,

Den här gången

it won't be about stock markets and money.

handlar det inte om aktiemarknader och pengar.

It's about people.

Det handlar om människor.

People could starve and governments may fall.

Människor kan dö av hunger och regeringar kan falla.

This question of at what point does supply struggle

Denna fråga om när utbudet kämpar

to keep up with surging demand

för att möta stigande efterfrågan

is one that started off as an interest for me while I was trading

var den som började som ett intresse hos mig medan jag jobbade inom handel

and became an absolute obsession.

och blev en total fixering.

It went from interest to obsession

Det gick från intresse över till besatthet

when I realized through my research how broken the system was

när jag genom min forskning märkte hur sönderfallet systemet var

and how very little data was being used to make such critical decisions.

och hur ytterst lite man använde sig av data i sådana väsentliga beslut.

That's the point I decided to walk away from a career on Wall Street

Vid den punkten beslöt jag mig för att lämna karriären på Wall Street

and start an entrepreneurial journey

och börja på ett äventyr som entreprenör

to start Gro Intelligence.

och starta Gro Intelligence.

At Gro, we focus on bringing this data

På Gro fokuserar vi på att hämta data

and doing the work to make it actionable,

och gör jobbet för att data blir behandlingsbara

to empower decision-makers at every level.

för att underlätta för beslutsfattare på alla nivåer.

But doing this work,

Men under detta arbete

we also realized that the world,

märkte vi också att världen,

not just world leaders,

inte bara världens ledare,

but businesses and citizens like every single person in this room,

utan näringsidkare och medborgarna liksom var och av er som är här,

lacked an actionable guide

saknade praktiska riktlinjer

on how we can avoid a coming global food security crisis.

för hur vi kan undvika en kommande global livsmedelsförsörjningskris.

And so we built a model,

Och så byggde vi en modell,

leveraging the petabytes of data we sit on,

genom att nyttja de ofantliga mängder data vi sitter på

and we solved for the tipping point.

och räknade ut brytpunkten.

Now, no one knows we've been working on this problem

Ingen vet att vi har arbetat på det här problemet

and this is the first time that I'm sharing what we discovered.

och det här är första gången som jag delar med mig av det vi upptäckte.

We discovered that the tipping point is actually a decade from now.

Vi upptäckte att brytpunkten är egentligen ett årtionde från nu.

We discovered that the world

Vi upptäckte att världen

will be short 214 trillion calories

kommer att ha ett underskott på energi som motsvarar 214 biljoner kalorier

by 2027.

fram till år 2027.

The world is not in a position to fill this gap.

Världen är inte i stånd att fylla det gapet.

Now, you'll notice

Nu kommer ni att märka

that the way I'm framing this is different from how I started,

att sättet jag formulerar detta skiljer sig från hur jag började,

and that's intentional, because until now

och det är avsiktligt, eftersom fram tills nu

this problem has been quantified using mass:

har problematiken kvantifierats med massa:

think kilograms, tons, hectograms,

kilogram, ton, hektogram,

whatever your unit of choice is in mass.

vilken enhet ni än väljer för massa.

Why do we talk about food in terms of weight?

Varför pratar vi om mat i termer av vikt?

Because it's easy.

För att det är enkelt.

We can look at a photograph and determine tonnage on a ship

Vi kan titta på ett foto och bestämma vad lasten på fartyget väger i ton

by using a simple pocket calculator.

med hjälp av en enkel räknemaskin i fickformat.

We can weigh trucks, airplanes and oxcarts.

Vi kan väga lastbilar, flygplan och oxkärror.

But what we care about in food is nutritional value.

Men det vi bryr oss mest om i maten är dess näringsvärde.

Not all foods are created equal,

Inte all mat framställs på likvärdiga sätt,

even if they weigh the same.

även om de väger lika.

This I learned firsthand

Detta lärde jag mig på egen hand

when I moved from Ethiopia to the US for university.

När jag flyttade från Etiopien till USA för att studera.

Upon my return back home,

När jag var på besök hemma

my father, who was so excited to see me,

hälsade min pappa, som var så glad över att se mig,

greeted me by asking why I was fat.

mig välkommen genom att fråga varför jag hade blivit tjock.

Now, turns out that eating

Nu visar det sig att även om jag har ätit

approximately the same amount of food as I did in Ethiopia, but in America,

ungefär lika mycket mat som jag brukade äta i Etiopien, men i USA

had actually lent a certain fullness to my figure.

hade den faktiskt gjort mig något rundare.

This is why we should care about calories,

Detta är anledningen till att vi måste bry oss om mängden kalorier,

not about mass.

och inte massan.

It is calories which sustain us.

Det är kalorierna som upprätthåller oss.

So 214 trillion calories is a very large number,

214 biljoner kalorier är en ofantligt stor siffra,

and not even the most dedicated of us

och inte ens de mest engagerade bland oss

think in the hundreds of trillions of calories.

tänker i termer av hundratals biljoner kalorier.

So let me break this down differently.

Så låt mig förklara det på ett annat sätt.

An alternative way to think about this

Ett alternativt sätt att tänka på det här

is to think about it in Big Macs.

är att föreställa sig Big Mac-hamburgare.

214 trillion calories.

214 biljoner kalorier.

A single Big Mac has 563 calories.

En enda Big Mac innehåller 563 kalorier.

That means the world will be short 379 billion Big Macs in 2027.

Det betyder att världen kommer att ha 379 miljarder Big Mac för lite år 2027.

That is more Big Macs than McDonald's has ever produced.

Det är fler Big Mac än McDonald's någonsin har producerat.

So how did we get to these numbers in the first place?

Så, hur hamnade vi i sådana stora tal överhuvudtaget?

They're not made up.

De är inte påhittade siffror.

This map shows you where the world was 40 years ago.

Den här kartan visar var världen var för 40 år sedan.

It shows you net calorie gaps in every country in the world.

Den visar oss nettokaloriskillnaden för alla länder i världen.

Now, simply put,

Enkelt uttryckt

this is just calories consumed in that country

är det bara förbrukad kalorimängd i det landet

minus calories produced in that same country.

minus producerad kalorimängd i samma land

This is not a statement on malnutrition or anything else.

Det är inte ett uttalande om undernäring och så vidare.

It's simply saying how many calories are consumed in a single year

Det säger helt enkelt hur många kalorier som konsumeras under ett år

minus how many are produced.

minus hur många som produceras.

Blue countries are net calorie exporters,

Blå länder är nettoexportörer av kalorier,

or self-sufficient.

eller självförsörjande.

They have some in storage for a rainy day.

De har lite i förrådet för dåliga tider.

Red countries are net calorie importers.

Röda länder är nettoimportörer av kalorier.

The deeper, the brighter the red,

Ju mer, desto djupare röd färg,

the more you're importing.

ju mer det importeras.

40 years ago, such few countries were net exporters of calories,

För 40 år sedan, var dessa få länder nettoexportörer av kalorier,

I could count them with one hand.

De gick att räkna på en hand.

Most of the African continent,

Större delen av Afrika,

Europe, most of Asia,

Europa och mestadels av Asien,

South America excluding Argentina,

Sydamerika förutom Argentina,

were all net importers of calories.

var alla nettoimportörer av kalorier.

And what's surprising is that China used to actually be food self-sufficient.

Och förvånande nog har Kina faktiskt varit självförsörjande vad gäller maten.

India was a big net importer of calories.

Indien var en stor kaloriimportör.

40 years later, this is today.

40 år senare, så här ser det ut idag.

You can see the drastic transformation that's occurred in the world.

Vi kan se den enorma förändringen som har hänt i världen.

Brazil has emerged as an agricultural powerhouse.

Brasilien har trätt fram som ett jordbrukets kraftverk.

Europe is dominant in global agriculture.

Europa dominerar i det globala jordbruket.

India has actually flipped from red to blue.

Indien har faktiskt vänt från röd till blå

It's become food self-sufficient.

och blivit en självförsörjande matproducent.

And China went from that light blue

Och Kina har gått från den ljusblå

to the brightest red that you see on this map.

till den klaraste röda som man ser på den här kartan.

How did we get here? What happened?

Hur hamnade man här? Vad hände?

So this chart shows you India and Africa.

Detta diagram visar Indien och Afrika.

Blue line is India, red line is Africa.

Blå linje är Indien, röd linje är Afrika.

How is it that two regions that started off so similarly

Hur kommer det sig att två områden som är så likadana vid starten

in such similar trajectories

genom likadana banor

take such different paths?

tar så olika vägar?

India had a green revolution.

Indien hade en grön revolution.

Not a single African country had a green revolution.

Inte ett enda afrikanskt land hade en grön revolution.

The net outcome?

Nettoresultatet?

India is food self-sufficient

Indien är självförsörjande

and in the past decade has actually been exporting calories.

och har under det senaste decenniet faktiskt exporterat kalorier.

The African continent now imports over 300 trillion calories a year.

Den afrikanska kontinenten importerar nu över 300 biljoner kalorier per år.

Then we add China, the green line.

Sedan lägger vi till Kina, den gröna linjen.

Remember the switch from the blue to the bright red?

Kommer ni ihåg växlingen från det blå till det ljusröda?

What happened and when did it happen?

Vad hände och när hände det?

China seemed to be on a very similar path to India

Kina verkade vara på en bana mycket lik Indiens

until the start of the 21st century,

fram till början av tjugohundratalet,

where it suddenly flipped.

innan den plötsligt vänder.

A young and growing population

En ung och växande befolkning

combined with significant economic growth

kombinerad med en påtaglig ekonomisk tillväxt

made its mark with a big bang

presenterade sig med en smäll,

and no one in the markets saw it coming.

en vändning ingen såg komma.

This flip was everything to global agricultural markets.

Denna vändning var allt för globala jordbruksmarknader.

Luckily now, South America

Lyckligtvis var Sydamerika nu

was starting to boom at the same time as China's rise,

på väg mot ett uppsving i takt med Kinas uppgång,

and so therefore, supply and demand were still somewhat balanced.

så därför var utbudet och efterfrågan ännu i någorlunda god balans.

So the question becomes,

Så frågan blir,

where do we go from here?

Vart går vi härifrån?

Oddly enough,

Märkligt nog,

it's not a new story,

är det inte en ny historia,

except this time it's not just a story of China.

förutom att den inte bara handlar om Kina den här gången.

It's a continuation of China,

Det är en fortsättning av Kina,

an amplification of Africa

en amplifiering av Afrika

and a paradigm shift in India.

och en paradigmskifte i Indien.

By 2023,

Fram till 2023,

Africa's population is forecasted to overtake that of India's and China's.

tros Afrikas befolkning ha överstigit både Indiens och Kinas.

By 2023, these three regions combined

Till 2023 kommer dessa tre regioner

will make up over half the world's population.

tillsammans att stå för mer än hälften av hela världens befolkning.

This crossover point starts to present really interesting challenges

Denna övergångsfas för med sig riktigt intressanta utmaningar

for global food security.

för den globala livsmedelsförsörjningen.

And a few years later, we're hit hard with that reality.

Och några år senare, är vi hårt drabbade av den verkligheten.

What does the world look like in 10 years?

Hur ser världen ut om tio år?

So far, as I mentioned, India has been food self-sufficient.

Hittills, som sagt, har Indien varit självförsörjande.

Most forecasters predict that this will continue.

De flesta prognoser förutsäger att detta kommer att fortsätta.

We disagree.

Vi håller inte med.

India will soon become a net importer of calories.

Indien kommer snart att bli en nettoimportör av kalorier.

This will be driven both by the fact

Detta kommer att drivas både av faktumet

that demand is growing from a population growth standpoint

att efterfrågan växer ur en befolkningstillväxtsynpunkt

plus economic growth.

samt ekonomisk tillväxt.

It will be driven by both.

Det kommer drivas av båda.

And even if you have optimistic assumptions

Och även om vi har optimistiska antaganden

around production growth,

kring produktionstillväxt,

it will make that slight flip.

kommer den att vända en aning.

That slight flip can have huge implications.

Den lilla vändningen kan ha stora konsekvenser.

Next, Africa will continue to be a net importer of calories,

Därefter fortsätter Afrika att vara en nettoimportör av kalorier,

again driven by population growth and economic growth.

återigen orsakad av befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt.

This is again assuming optimistic production growth assumptions.

Detta återigen baserat på optimistiska antaganden om produktionstillväxten.

Then China,

Och sedan Kina,

where population is flattening out,

där befolkningstillväxten planar ut,

calorie consumption will explode

kalorikonsumtionen kommer att explodera

because the types of calories consumed

eftersom de kalorier som förbrukas

are also starting to be higher-calorie-content foods.

kommer att bestå mer och mer av mat med högre kaloriinnehåll.

And so therefore,

Och på så sätt,

these three regions combined

börjar dessa tre regioner tillsammans

start to present a really interesting challenge for the world.

att ställa världen inför en riktigt intressant utmaning.

Until now, countries with calorie deficits

Hittills har länder med kaloriunderskott

have been able to meet these deficits

kunnat fylla det underskottet

by importing from surplus regions.

genom att importera från regioner med överskott.

By surplus regions, I'm talking about

Med regioner med överskott menar vi

North America, South America and Europe.

Nordamerika, Sydamerika och Europa.

This line chart over here shows you

Linjediagrammet här visar

the growth and the projected growth over the next decade of production

tillväxten och den projicerade tillväxten över kommande årtiondets produktion

from North America, South America and Europe.

från Nordamerika, Sydamerika och Europa.

What it doesn't show you

Det som diagrammet inte visar

is that most of this growth is actually going to come from South America.

är att merparten av tillväxten faktiskt kommer att komma från Sydamerika.

And most of this growth

Och större delen av tillväxten

is going to come at the huge cost of deforestation.

kommer att kosta oss det extremt höga priset av avskogning.

And so when you look at the combined demand increase

Om vi tittar på den kombinerade ökningen av efterfrågan

coming from India, China and the African continent,

som härstammar från länderna Indien och Kina samt Afrikas kontinent,

and look at it versus the combined increase in production

och ställer den mot den kombinerade tillväxten i produktion

coming from India, China, the African continent,

från Indien och Kina och Afrika,

North America, South America and Europe,

Nordamerika, Sydamerika och Europa,

you are left with a 214-trillion-calorie deficit,

så kommer ni att ha ett underskott på 214 biljoner kalorier

one we can't produce.

som vi inte kan producera.

And this, by the way, is actually assuming we take all the extra calories

Och i detta har vi antagit att man tar alla extra kalorierna

produced in North America, South America and Europe

som produceras i Nordamerika, Sydamerika och Europa,

and export them solely to India, China and Africa.

och exporterar dem enbart till Indien, Kina och Afrika.

What I just presented to you is a vision of an impossible world.

Vad jag nyss har presenterat är en bild av en omöjlig värld.

We can do something to change that.

Vi kan göra något för att ändra den.

We can change consumption patterns,

Vi kan ändra våra konsumtionsvaror,

we can reduce food waste,

vi kan minska matsvinnet,

or we can make a bold commitment

eller ta på oss ett djärvt åtagande

to increasing yields exponentially.

om att öka skördarna exponentiellt.

Now, I'm not going to go into discussing

Nu ska jag inte börja diskussionen om

changing consumption patterns or reducing food waste,

ändrade konsumtionsvanor och minskat matavfall,

because those conversations have been going on for some time now.

för de diskussionerna har pågått ett tag nu.

Nothing has happened.

Utan att något har hänt.

Nothing has happened because those arguments

Inget har hänt eftersom de diskussionerna

ask the surplus regions to change their behavior

menar att regioner med överskott ska ändra på sitt beteende

on behalf of deficit regions.

till fördel för regioner med underskott.

Waiting for others to change their behavior

Att vänta på att andra ska ändra sitt beteende

on your behalf, for your survival,

för vår skull och för vår överlevnad

is a terrible idea.

är ett hemskt förslag.

It's unproductive.

Det är inte fruktbart.

So I'd like to suggest an alternative that comes from the red regions.

Därför skulle jag föreslå ett alternativ som kommer från de röda regionerna

China, India, Africa.

Kina, Indien och Afrika.

China is constrained in terms of how much more land it actually has

Kina är pressat med avseende på hur stor markyta som är

available for agriculture,

tillgänglig att bruka,

and it has massive water resource availability issues.

och har massiva problem med tillgänglighet till vattenresurser.

So the answer really lies in India and in Africa.

Så svaret finns egentligen hos Indien och Afrika.

India has some upside in terms of potential yield increases.

Indien visar visst uppsving i potentiellt ökade skördar.

Now this is the gap between its current yield

Detta är klyftan mellan Indiens nuvarande produktion

and the theoretical maximum yield it can achieve.

och den teoretiskt maximala produktion Indien kan uppnå.

It has some unfarmed arable land remaining, but not much,

Indien har lite obrukad jordbruksmark kvar, men inte mycket,

India is quite land-constrained.

Indien har begränsat med mark.

Now, the African continent, on the other hand,

Afrikanska kontinenten å andra sidan

has vast amounts of arable land remaining

har stora mängder odlingsbar mark kvar

and significant upside potential in yields.

och uppvisar signifikant uppåtgående produktionspotential.

Somewhat simplified picture here,

En något förenklad bild här,

but if you look at sub-Saharan African yields in corn today,

men om vi tittar på subsaharisk majsproduktion idag,

they are where North American yields were in 1940.

så är den där Nordamerika var 1940.

We don't have 70-plus years to figure this out,

Vi har inte 70 plus år på oss att räkna ut detta,

so it means we need to try something new

så det betyder att vi behöver försöka med något nytt

and we need to try something different.

och vi behöver försöka med något annorlunda.

The solution starts with reforms.

Lösningen börjar med reformer.

We need to reform and commercialize

Vi behöver reformera och kommersialisera

the agricultural industries in Africa

jordbruket i Afrika

and in India.

och Indien.

Now, by commercialization --

Med kommersialisering

commercialization is not about commercial farming alone.

menar vi inte enbart kommersiellt jordbruk.

Commercialization is about leveraging data

Kommersialisering handlar om att utnyttja data

to craft better policies,

för att ta fram bättre policyer,

to improve infrastructure,

för att förbättra infrastrukturen,

to lower the transportation costs

för att minska transportkostnaderna.

and to completely reform banking and insurance industries.

och att reformera bank- och försäkringsbranschen helt.

Commercialization is about taking agriculture

Kommersialisering handlar om att omvandla jordbruket

from too risky an endeavor to one where fortunes can be made.

från en alltför riskabel strävan till en som bringar förmögenheter.

Commercialization is not about just farmers.

Kommersialisering handlar inte bara om bönder.

Commercialization is about the entire agricultural system.

Kommersialisering handlar om hela jordbrukssystemet.

But commercialization also means confronting the fact

Men kommersialisering betyder också att konfrontera faktumet

that we can no longer place the burden of growth

att vi inte längre kan placera tillväxtbördan

on small-scale farmers alone,

på småskaliga bönder ensamt,

and accepting that commercial farms and the introduction of commercial farms

och att acceptera att kommersiella gårdar och införandet av kommersiella gårdar

could provide certain economies of scale

skulle kunna leda till stora ekonomier

that even small-scale farmers can leverage.

som även småskaliga jordbrukare kan dra nyttja av.

It is not about small-scale farming or commercial agriculture,

Det handlar inte om småskalig odling eller kommersiellt jordbruk,

or big agriculture.

eller storskaligt jordbruk.

We can create the first successful models of the coexistence and success

Vi kan skapa den första framgångsrika modellen för samexistens och framsteg

of small-scale farming alongside commercial agriculture.

för den småsakliga markodlingen sida vid sida med kommersiellt jordbruk.

This is because, for the first time ever,

Detta beror på att för första gången någonsin

the most critical tool for success in the industry --

blir det mest väsentliga verktyget för framgång i branschen -

data and knowledge --

data och kunskap -

is becoming cheaper by the day.

allt billigare för varje dag.

And very soon, it won't matter how much money you have

Mycket snart spelar det ingen roll längre hur mycket pengar man har

or how big you are

eller hur viktig man är

to make optimal decisions and maximize probability of success

för att fatta optimala beslut och maximera chansen att lyckas

in reaching your intended goal.

med att nå sina avsedda mål.

Companies like Gro are working really hard to make this a reality.

Företag som Gro arbetar riktigt hårt för att göra detta till verklighet.

So if we can commit to this new, bold initiative,

Så om vi engagerar oss i detta nya djärva initiativet,

to this new, bold change,

denna nya djärva förändring,

not only can we solve the 214-trillion gap that I talked about,

skulle vi kunna både fylla den 214-biljonersklyfta som jag pratade om,

but we can actually set the world on a whole new path.

och faktiskt sätta världen på en helt ny bana.

India can remain food self-sufficient

Indien skulle fortsätta vara självförsörjande

and Africa can emerge as the world's next dark blue region.

och Afrika kan uppträda som nästa mörkblå region i världen.

The new question is,

Den nya frågan är

how do we produce 214 trillion calories

hur producerar vi 214 biljoner kalorier

to feed 8.3 billion people by 2027?

för att mata 8,3 miljarder människor till 2027?

We have the solution.

Vi har lösningen.

We just need to act on it.

Vi behöver bara handla.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)