How to turn climate anxiety into action | Renée Lertzman

Översättare: Mia Stålnacke Granskare: Lisbeth Pekkari

It's deeply painful

Det är djupt smärtsamt

to face what's happening on our planet right now.

att se vad som händer på vår planet just nu.

From forests burning,

Från brinnande skogar,

ocean plastic,

plast i haven,

species just gone each day,

arter som försvinner varje dag,

displacement.

tvångsförflyttningar.

It's easy to feel totally overwhelmed.

Det är lätt att känna sig fullkomligt överväldigad.

Maybe a bit helpless.

Kanske en aning hjälplös.

Powerless.

Maktlös.

Angry.

Arg.

On fire.

Eldig.

Numb.

Avdomnad.

Disconnected.

Bortkopplad.

Perhaps all of the above.

Kanske alltihop.

These messy and complicated feelings,

Dessa oordnade och komplicerade känslor,

they make total sense.

de är helt och hållet vettiga.

I wish that someone had said this to me 30 years ago.

Jag önskar att någon hade sagt det här till mig för 30 år sedan.

I was a college freshman taking environmental studies,

Jag var förstaårselev på college, läste miljöstudier

which is basically a semester of really bad news

vilket i princip är en termin full av riktigt dåliga nyheter

about all the ways that humans have profoundly damaged

om alla sätt som människan fullständigt har skadat

our beautiful earth.

vår vackra jord.

And I felt like I had been dropped into a dark tunnel,

Och det kändes som att jag hade släppts ned i en mörk tunnel,

given no tools to get out

utan några verktyg att ta mig ut med

and yet expected to carry on with my everyday life

men att jag ändå förväntades fortsätta med mitt vardagliga liv

as if things were normal.

som om allting var normalt.

But once you're exposed to that kind of information,

Men när du väl fått ta del av den sortens information,

things are not normal anymore.

är ingenting längre normalt.

And I was anxious, I was terrified,

Och jag var orolig, jag var vettskrämd,

ingen talade om detta

no one was talking about this,

and I almost dropped out of school, for real.

och jag hoppade nästan av skolan, på riktigt.

But instead, I signed up for a field study in California,

Men istället anmälde jag mig till en fältstudie i Kalifornien,

and we were backpacking together as a small group for two months,

och vi backpackade tillsammans i en liten grupp i två månader,

which I know sounds very intense.

vilket jag vet låter väldigt intensivt.

Och det var det, men vad jag upptäckte var att vi pratade mycket.

And it was, but what I found is that we talked a lot.

Vi pratade om hur vi kände

We talked about how we were feeling

about the world,

om världen,

openly and honestly,

öppet och ärligt,

and no one told me at any point to be more positive

och ingen sa nånsin åt mig att vara mer positiv

or more hopeful.

eller mer hoppfull.

Not once.

Inte en enda gång.

And surprisingly, I found myself feeling better.

Och överraskande nog, så märkte jag att det kändes bättre.

Det kändes faktiskt som att jag kunde möta dessa frågor

I actually felt like I could face these issues

som hade verkat så oöverstigliga

that had seemed so insurmountable

more head on.

mer direkt.

Och jag fick en uppenbarelse

And I had this epiphany:

What if by understanding ourselves

Tänk om vi, genom att förstå oss själva

and one another,

och varandra,

we could find our way through this crisis

kan hitta vår väg genom denna kris

in a new and different way?

på ett nytt och annorlunda sätt?

You know, what if psychology actually held

Tänk om psykologi faktiskt är

a missing key to unlocking action

en nyckel till att få igång handling

när det kommer till de största utmaningar vår planet står inför just nu?

on the greatest challenges facing our planet right now?

So when I got back from the field study,

Så när jag kom tillbaks från fältstudien,

I focused on clinical psychology,

fokuserade jag på klinisk psykologi,

and I researched the relationships

och jag utforskade relationen

between trauma and grief and creativity.

mellan trauma och sorg och kreativitet

And the paradox at the heart of, I think, all of this

Och paradoxen i hjärtat av allt detta

is how do we stay present

är hur vi håller oss närvarande

with what's really painful,

i det som verkligen är smärtsamt

how do we stay connected

hur håller vi kontakten

in the face of what's threatening and overwhelming and scary?

inför det som är hotfullt och överväldigande och skrämmande?

And it turns out that psychology knows a lot about these things.

Och det visar sig att psykologin vet mycket om dessa saker.

Truly, a lot.

Verkligen, mycket.

Men jag hörde det inte refereras till det här

But I wasn't hearing any of this being referenced

in my environmental studies class,

på mina miljölektioner,

or the climate action meetings I started going to,

eller på klimataktionmötena jag började gå på,

or the international conferences,

eller på de internationella konferenserna,

where everyone is asking:

där alla frågar:

Varför agerar vi inte snabbare, och vad kommer krävas?

Why aren't we acting faster, and what's it going to take?

Så det här har blivit mitt uppdrag på sätt och vis,

And so this has become my mission of sorts,

which is that I take insights from psychology

att jag tar insikter från psykologin

and I translate them into resources and tools

och översätter dem till resurser och verktyg

för att stötta de som arbetar på frontlinjen

to support those working on the frontlines to turn things around.

för att ändra på saker och ting

And that means for anyone, by the way.

Och det gäller alla, förresten.

We're all on the frontlines right now.

Vi är alla på frontlinjen just nu.

And it's my belief,

Och det är min övertygelse, efter år av att vara i bägge världar

after years of straddling these worlds

between environment and climate and psychology,

mellan miljö och klimat och psykologi,

att det här faktiskt är en saknad ingrediens i vårt arbete

that this actually is a missing ingredient in our work

som exponentiellt kan accelerera vår kapacitet att vara kreativa

that can exponentially accelerate our capacities to be creative

and resilient and capable and skillful and courageous

och uthålliga och kapabla och skickliga och modiga

and all those things that the world is needing from us right now.

och alla de saker som världen behöver av oss just nu.

So I'm going to share three concepts with you

Så jag ska dela tre koncept med er

that I found particularly game-changing

som jag funnit särskilt omvälvande

and how I make sense of this moment

och hur jag försöker förstå den här tiden

for us as humans.

för oss som människor.

And the first is something called our window of tolerance.

Och det första är något som kallas för vårt toleransfönster.

So Dr. Dan Siegel has described us all as having a window.

Dr Dan Siegel har beskrivit det som att vi alla har ett fönster.

How much stress can we tolerate

Hur mycket stress kan vi ta

och samtidigt hålla kontakten

while staying connected

and what clinicians would call "integrated."

och vara vad kliniker skulle kalla "enhetliga."

Integrated, where we can actually

Enhetliga, när vi faktiskt kan

be in touch with our thoughts and feelings

ha kontakt med våra tankar och känslor

and not just get kind of co-opted.

och inte bara bli, typ, invalda.

Och vi har alla en tröskel.

And we all have a threshold.

And what happens when we experience stress

Och vad händer när vi upplever stress

beyond what we can tolerate?

bortom vad vi kan tolerera?

We tend to go into the edges of our window.

Vi tenderar att gå ut i kanterna av vårt fönster.

And on one hand,

Och på ena sidan,

we might go into a sort of collapse,

kanske vi hamnar i en sorts kollaps,

what's called a chaotic response,

vad som kallas kaotisk respons,

which looks like depression, despair,

vilket liknar depression, förtvivlan,

som att man stänger av.

kind of a shutting down.

And on the other side of this window is a more rigid response:

Och på andra sidan av fönstret finns en hårdare respons:

denial,

förnekelse,

anger,

ilska,

hårt.

rigid.

And so when that happens,

Och när det händer,

we actually lose our capacity to be integrated,

förlorar vi faktiskt vår kapacitet att vara enhetliga,

resilient, adaptive,

uthålliga, anpassningsbara,

all those things that we want to be.

alla de saker som vi vill vara.

And this is totally normal,

Och det här är helt normalt,

men det händer runtom i hela världen just nu, eller hur?

but it's happening all around the world right now, right?

We're all vacillating between these different feelings and emotions.

Vi svänger alla mellan dessa olika känslor.

And so with something like climate change,

Så med något som klimatförändringar,

with every new scientific report,

med varje ny vetenskaplig rapport,

dokumentär,

documentary,

som kopplar ihop vad vi gör

connecting the dots between, you know, what we're doing

and the impact it's having,

med den påverkan det har,

it can collectively be pushing us outside of our window of tolerance.

kan det kollektivt knuffa oss ut ur vårt toleransfönster.

Och vi förlorar den kapaciteten, eller hur?

And we lose that capacity, right?

So, over the years, I've interviewed hundreds of people

Så, genom åren har jag intervjuat hundratals människor

från alla bakgrunder och politiska anknytningar,

from all backgrounds and political affiliations,

from the Midwest US to China,

från amerikanska mellanvästern till Kina,

and I talked to people about how are we feeling

och jag talade med människor om hur vi känner

about what's happening.

angående det som händer.

Not what opinions or beliefs.

Inte vilka åsikter eller övertygelser.

What are we feeling

Vad känner vi

för vad som pågår med din lokala miljö,

about what's going on with your local environment,

with your water, your soil, the big picture.

med ditt vatten, din jord, helheten.

Och vad jag hör från människor

And what I hear from people

nästan överallt, jag säger det,

almost across the board, I'm telling you,

is a bind.

är oroande.

People tell me at some point in the conversation,

Någon gång under samtalet säger folk till mig,

"I care very deeply about what's happening,

"Jag bryr mig väldigt mycket om vad som händer,

I'm incredibly freaked out.

jag är otroligt skärrad.

I'm scared,

Jag är rädd,

I love this land, I love the birds,"

jag älskar de här markerna, jag älskar fåglarna"

whatever that is,

Vad det nu kan vara,

"But I feel like my actions are insignificant.

"Men det känns som att mina handlingar är obetydliga.

And I don't know where to start.

Och jag vet inte var jag ska börja."

And I'm also --"

Och jag hör mellan raderna

I hear between the lines of what people say --

av vad personerna säger -

"Jag är verkligen rädd för att förändras.

"I'm really scared to change.

Really scared of any change, it's so --

Verkligen rädd för förändring, det är så -

I can't even think about it, it's like, unthinkable."

Jag kan inte ens tänka på det, det är, typ, otänkbart."

Och det här är det andra konceptet,

And this is the second concept,

which is something called a double bind.

som kallas dubbelbindning.

And a double bind is when we feel sort of like, damned if you do,

En dubbelbindning är när vi känner

att det går åt fanders hur vi än gör,

and damned if you don't,

and you're just kind of stuck there.

och du sitter som fast där.

Det är en outhärdlig mänsklig upplevelse.

It's a very intolerable human experience.

And we will do anything we can to get rid of it and just push it away.

Och vi kommer göra allt vi kan för att bli av med det och trycka bort det

And so all that care and concern,

Men all den där omsorgen och oron,

it's there, it just goes down, it goes underground.

den finns där, den går bara ned, den går under jord.

But what happens is,

Men vad som händer är,

it looks like people don't care, it looks like apathy.

det ser ut som att folk inte bryr sig, det ser ut som apati.

And so a lot of folks who are seeing the urgency of the situation

Så många människor som ser hur akut situationen är

are like, "We've got to motivate you.

säger: "Vi måste motivera dig.

We've got to get you psyched."

Vi måste göra dig peppad."

And we become cheerleaders for solutions.

Vi blir hejaklacksledare för lösningar.

Eller som, "Här är faktan, det här händer, vakna."

Or like, "Here's the facts, this is happening, wake up."

And these things are actually not inherently bad,

Och de här sakerna är faktiskt inte i grunden dåliga,

because we need solutions and we need to face the facts.

för vi behöver lösningar och vi måste inse fakta.

But inadvertently, this can backfire

Men det här kan, oavsiktligt, slå tillbka

and lead to more numbing and inaction,

och leda till mer avtrubbning och passivitet,

which is very perplexing for a lot of people.

vilket är väldigt förbryllande för många.

It's like, what the heck is going on, right?

Det är som, vad tusan är det som händer, eller hur?

And so, this is because of this, you know,

Så, det här är på grund av, du vet.

it's not really touching what's going on underneath.

det nuddar inte riktigt det som pågår inunder.

So imagine that you go see a therapist,

Så tänk dig att du går till en terapeut,

and you've got a double bind.

och du har en dubbelbindning.

You're feeling really stuck,

Det känns som att du verkligen sitter fast,

you know you've got to change

du vet att du måste ändra dig

och terapeuten börjar skrika på dig

and the therapist starts shouting at you

och säger: "Ser du inte vad som händer?

and saying, "Don’t you see what's happening?

Om du inte agerar nu,

If you don't act now,

you're going to face terrifying consequences.

kommer du att möta fasansfulla konsekvenser.

Don’t you care?

Bryr du dig inte?

What's wrong with you?

Vad är det för fel på dig?

What's it going to take?"

Vad kommer det krävas?"

Or you see a therapist and you're feeling actually sad

Eller så går du till en terapeut och du känner dig riktigt ledsen

and grief.

och sorgsen.

And this therapist says,

Och den här terapeuten säger:

"You know, don't think about it too much.

"Vet du vad, tänk inte för mycket på det.

Här är några enkla saker du kan göra.

Here's some simple things you can do.

Simple positive things."

Enkla positiva saker."

And sends you on your way.

Och skickar iväg dig.

So if it were me,

Så om det vore jag,

I would fire this therapist immediately,

så skulle jag avskeda den här terapeuten omedelbart,

because a good therapist practices something called attunement.

för en bra terapeut praktiserar något som kallas instämning.

I love this concept so much.

Jag älskar det här konceptet så mycket.

Instämning, ordet "att stämma."

Attunement, right, the word "to tune."

And attunement is when we're feeling in sync,

Och instämning är när vi känner oss synkade,

när vi känner oss förstådda

when we feel understood

and we feel accepted for exactly where we are.

och vi känner oss accepterade för precis var vi är.

Och vi känner det som, du vet,

And we feel that, you know,

we're in relationship with the world in a way that makes sense,

att vi har en relation med världen på ett sätt som vi förstår,

no one's trying to change us

ingen försöker förändra oss

or shame us or judge us.

eller skamma oss eller döma oss.

Right?

Eller hur?

And attunement takes skill.

Och instämning kräver skicklighet.

When the stakes are high,

När mycket står på spel, låt mig tala om för er,

let me tell you, it's very hard to want to attune with anything,

är det riktigt svårt att vilja stämma in med något alls,

when we're facing such urgent threats.

när vi står inför inför såna akuta hot.

But the paradox of the moment we're in

Men paradoxen i situationen vi är i

is that when we are more in tune in our window of tolerance,

är att när vi är mer instämda i vårt toleransfönster,

så är vi så mycket mer kapabla att lösa problem,

we are so much more capable of solving problems,

vara kreativa, vara anpassningsbara,

being creative, being adaptive,

being flexible,

vara flexibla,

being our brilliant selves, right?

att vara briljanta som oss själva, eller hur?

So what if our climate and environmental work

Så tänk om vårt klimat- och miljöarbete

was informed by these concepts, right,

var underbyggt av de här koncepten,

of window of tolerance,

av toleransfönster,

lot of double binds

många dubbelbindningar

and attunement?

och instämning?

Det kan verka som en hel massa saker.

So it can look like a whole lot of things.

So I'm asked all the time,

Folk frågar mig hela tiden,

"OK, Renee, this sounds awesome for a clinical context,

"Okej, Renee, det här låter grymt bra i en klinisk kontext,

we don't have time for this."

vi har inte tid med det här."

And that is absolutely not true.

Och det är absolut inte sant.

För vi kan föra in instämning

Because we can bring attunement

into every aspect of our work on this issue.

i varje aspekt av vårt arbete med den här frågan.

And it starts with ourselves.

Och det börjar med oss själva.

You actually can't do attunement unless you're in touch with yourself,

Du kan inte syssla med instämning om du inte är i kontakt med dig själv,

jag är ledsen att behöva säga det.

I'm sorry to break it to you.

There's no way around it.

Det finns ingen omväg.

It's from the inside out.

Det är inifrån och ut.

And so it starts with actually tuning in to "how am I feeling?"

Så det börjar med att faktiskt stämma in till "hur känner jag mig?"

Och att vara medkännande.

And being compassionate.

I know it's easy to say

Det är lätt att säga

men att verkligen vara medkännande,

but really being compassionate,

it's like, these are hard issues.

det här är svåra frågor.

This is a hard moment to be a human being,

Det här är en svår tid att vara människa,

we're waking up.

vi vaknar upp.

I'm not a bad person.

Jag är ingen dålig person.

Vad är det som händer,

What's going on,

bring curiosity into our own experience,

föra in nyfikenhet i vår egen upplevelse,

which then allows us to attune socially,

som sen låter oss stämma in socialt,

that's the next way we can apply this,

det är nästa sätt vi kan applicera det här på,

is attuning, whether it's in small groups

att stämma in, oavsett om det är i små grupper

or one-on-one,

eller på tu man hand,

campaigning, strategy, classrooms, movie theaters,

i kampanjer, strategi, klassrum, biosalonger,

parks.

parker.

Where we can give each other permission to just be who we are,

Där vi kan ge varandra tillåtelse att bara vara de vi är,

and again, this allows us to move

och igen, det här låter oss kliva upp till

into the higher level functioning.

en funktion på högre nivå

The executive function, the prefrontal cortex,

Den exekutiva funktionen, prefrontala hjärnbarken,

när vi känner att vårt nervsystem kan lugna ned sig

when we feel that our nervous system can calm down

and we are understood by the other.

och att vi blir förstådd av den andre.

And the third way is leading with attunement.

Och det tredje sättet är att leda med instämning.

As leaders and influencers,

Som ledare och influencers,

showing up as human, as real,

komma som människa, äkta,

saying, "You know what?

säga: "Vet du vad?

Jag är verkligen rädd.

I am really scared.

I don't know what all the answers are."

Jag har inte alla svaren."

Can you imagine leaders saying that?

Kan du föreställa dig ledare som säger så?

"I don't know.

"Jag vet inte.

But here we are, and we're all needed.

Men här är vi, och vi alla behövs.

And we're in this together.

Och vi är i detta tillsammans.

And we can do this."

Och vi kan göra det här."

That's a very different message than just, "We can do this," right.

Det är ett väldigt annorlunda budskap än bara: "Vi kan göra det här,"

It's like, "Here we are.

Det är som: "Här är vi.

I'm scared, but this is happening."

Jag är rädd men det här händer."

So here's the thing,

Så här är grejen,

allt det här arbetet existerar,

all of this work exists,

we have the tools to create these conditions

vi har verktygen för att skapa dessa förhållanden

that can allow us to show up

som kan tillåta oss att komma

as our brilliant selves.

som de briljanta människor vi är.

And I know, without doubt, 100 percent,

Och jag vet, utan tvekan, 100 procent,

that each one of us has the capacity

att varenda en av oss har kapaciteten

att möta dessa utmaningar med den påhittighet

to meet these challenges with the ingenuity

and brilliance and bravery that we as humans have.

och briljans och mod som vi som människor har.

We just need to cultivate the conditions together.

Vi måste bara bearbeta förutsättningarna tillsammans.

We need each other.

Vi behöver varandra.

To support each other

Att stötta varandra

and allow ourselves to really meet this.

och tillåta oss själva att verkligen möta detta.

That's what we need, so ...

Det är vad vi behöver, så...

Let's take a deep breath.

Låt oss ta ett djupt andetag.

Have compassion for ourselves

Ha medkänsla för oss själva

and one another in this moment, time in history,

och varandra i detta ögonblick, denna tid i historien,

Så att vi kollektivt bearbetar dessa smärtsamma sanningar,

so we collectively process these painful truths,

these difficult realities.

den här svåra verkligheten.

Let's do this together.

Låt oss göra det här tillsammans.

The world is ready for us to do this.

Världen är redo för att vi gör det här.

And we can do this.

Och vi kan göra det.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)