Life on the Frontlines of War Reporting | Jane Ferguson | TED

Översättare: Sara Ridemark Granskare: Annika Bidner

When you think of a war reporter, who do you picture?

När du tänker på krigskorrespondenter, vem tänker du på?

Someone like this?

Någon sån här?

Or someone like this?

Eller någon sån här?

Maybe him?

Kanske honom?

Or maybe someone like this?

Eller kanske någon sån här?

Her?

Henne?

I'm asked all the time,

Jag blir hela tiden frågad:

what does it feel like to be one of the only women working in your field?

“Hur känns det att vara en av få kvinnor som jobbar inom ditt yrke?

How do you cope in such a male-dominated industry

Hur klarar du av jobba i en sådan mansdominerad industri

as frontline war reporting?

som att rapportera från fronten?”

The question continues to baffle me.

Frågan förvirrar mig.

Women have been doing this work for over a century.

Kvinnor har gjort det här jobbet i mer än ett århundrade.

From Martha Gellhorn to Clare Hollingworth,

Från Martha Gellhorn till Clare Hollingworth,

from Marguerite Higgins to Christiane Amanpour.

från Marguerite Higgings till Christiane Amanpour.

In fact, one of the reasons I wanted to become a foreign correspondent

En av orsakerna jag ville bli utrikes- och krigskorrespondent

and a war reporter

was watching these women in the field, reporting.

var för att jag såg dessa kvinnor rapportera från fältet.

They were professional role models,

De var professionella föredömen

every evening at 6pm on the news

varje kväll klockan 18 på nyheterna

when I was a little girl in my living room,

när jag var en liten flicka i mitt vardagsrum

growing up in Northern Ireland.

under min uppväxt på Nordirland.

Women reporting from all over the world on the BBC,

Kvinnor rapporterade från hela världen på BBC

and the men were listening to them.

och männen lyssnade på dem.

(Laughter)

(Skratt)

(Applause)

(Applåder)

Today when I go to war zones,

När jag åker till krigszoner idag

very often it is a majority of women who are actually reporting there.

är väldigt ofta majoriteten av personerna som rapporterar därifrån kvinnor.

So when I point out that I'm no trailblazer,

När jag påpekar att jag inte är en pionjär,

the next question to come is, why?

är nästa fråga som kommer: “Varför?”

Why are so many women becoming war reporters?

“Varför blir så många kvinnor krigskorrespondenter?”

(Laughter)

(Skratt)

My answer to this question is quick and easy.

Mitt svar på denna fråga är snabbt och enkelt.

Because we are really, really good at it.

För att vi är riktigt, riktigt bra på det.

(Applause)

(Applåder)

So good, in fact, that war reporting today,

Så bra att hur krig rapporteras idag

the very nature of reporting,

and therefore how wars are perceived by those we report to,

och därav hur krig uppfattas av dem vi rapporterar till,

has been changed by women taking the lead.

har förändrats av att kvinnor leder.

The types of stories that are covered,

Typen av reportage som rapporteras,

the angles that are taken have been shaped by the fact

synvinklarna som utgås från, har formats för att

that more and more women are reporting them.

fler och fler kvinnor rapporterar dem.

The debate over whether or not

Diskussion om huruvida män och kvinnor är annorlunda på arbetsplatsen,

men and women are different in the workplace,

whether we should highlight these differences,

om vi borde lyfta fram dessa skillnader,

whether it matters, has gone on for years.

om det spelar något roll, har pågått i många år.

In war reporting, it hasn't always been a given

När man rapporterar om krig har det inte alltid varit givet

that we should lean into our gender lens.

att vi borde involvera vårt könsperspektiv.

For years, women who have fought to be at the front line,

I åratal har kvinnor som har kämpat för att vara på fronten,

to be given assignments in major wars,

att få uppdragen i betydande krig,

often by male editors,

ofta av manliga redaktörer,

have felt the pressure not to be pigeonholed

känt pressen att inte

into covering "women's issues" or "softer topics."

rapportera om “kvinnofrågor” eller “mjukare ämnen”.

Who here hasn’t felt this way,

Vem här har inte känt så här,

uf you’ve ever been one of the first women in a male-dominated field,

om du var en av de första kvinnorna i ett mansdominerat yrke,

that pressure to be one of the guys, to not be too emotional?

pressen att vara en av killarna, att inte vara för känslig?

I was first struck by the number of female war reporters

Jag blev slagen med häpnad av antalet kvinnliga krigskorrespondenter

when covering the war in Syria.

när jag rapporterade kriget i Syrien.

It was one of my first ever major assignments for a TV news network.

Det var ett av mina första stora uppdrag för en tv-kanal.

I was to be smuggled across the border from Lebanon

Jag skulle smugglas över gränsen från Libanon

into a rebel stronghold in early 2012.

till ett rebellfäste i början av 2012.

The activists who were smuggling journalists in

Aktivisterna som smugglade in journalister brukade ta med oss en åt gången.

typically took us one at a time.

The journalist who preceded me was a female correspondent

Journalisten som var före mig var en kvinnlig korrespondent

for "El Pais" newspaper in Spain.

för nyhetstidningen El Pais i Spanien.

Two journalists came after me together.

Två journalister kom efter mig tillsammans.

One of them a female correspondent for CNN,

En av dem var en kvinnlig korrespondent för CNN,

the other a female correspondent for "The Times of London"

den andra en kvinnlig korrespondent för The Times of London

called Marie Colvin.

som hette Marie Colvin.

Colvin wouldn't make it out of Syria alive.

Colvin tog sig inte ut ur Syrien levande.

She was killed by the Assad forces while reporting on their war crimes.

Hon dödades av Assads trupper när hon rapporterade om deras krigsförbrytelser.

Yes. This is dangerous work.

Ja. Det här är ett farligt jobb.

When I moved to Beirut in 2014,

När jag flyttade till Beirut 2014 fortsatte kriget i Syrien,

the war in Syria raged on,

and the Lebanese capital had become a hub for international journalists

och den libanesiska huvudstaden hade blivit ett centrum för journalister

who were living there and covering the war across the border.

som bodde där och rapporterade om kriget på andra sidan gränsen.

I was struck by how many of them were women.

Jag var imponerad av hur många av dem som var kvinnor.

More obviously, of course, those who were on-camera TV reporters.

Inte bara reportrarna som syntes på TV,

But a huge amount, in many cases, the majority of print reporters as well,

utan faktiskt många och i många fall majoriteten av tidningsreportrarna

were women.

var kvinnor.

Walk into any bar in Beirut back then

Om du hade gått in i en av Beiruts barer

frequented by international and Lebanese journalists

som besöktes av internationella och libanesiska journalister,

and you would have been faced

skulle du träffa på

with a small crowd of smiling, waving female foreign correspondents

en liten folksamling leende och vinkande kvinnliga utrikeskorrespondenter

catching up between assignments and deadlines.

som pratade med varandra mellan uppdrag och deadlines.

Now while there was plenty of camaraderie on the assignment in Syria,

Medan det fanns en hel del laganda när vi rapporterade i Syrien,

the war in Afghanistan in recent years has felt different.

har kriget i Afghanistan nyligen känt annorlunda.

The US press, as the war came to an end, was less interested in that conflict

När kriget tog slut var den amerikanska pressen mindre intresserad av konflikten

beyond what it meant for the geopolitics in the region

utöver vad det betydde för geopolitiken i området

or US foreign affairs and national security.

eller amerikanska utrikesfrågor och nationell säkerhet.

The few times that I did bump into female journalists there,

De få gångerna jag träffade kvinnliga journalister där,

the few times I bumped into any journalists there,

de få gånger jag träffade några journalister alls,

they were almost always women.

var de nästan alltid kvinnor.

One day, about six months before Kabul fell to the Taliban,

En dag, runt sex månader innan talibanen tog över Kabul,

I went out to visit a checkpoint on the outskirts of Kabul.

besökte jag en gränsövergång på utkanterna av Kabul.

At the time, there was already concern

Då fanns det redan en oro

about whether or not the Afghan forces could hold off

om huruvida de afghanska trupperna kunde försvara sig

a Taliban attack on the capital.

från en attack av talibanen på huvudstaden.

Shortly after I arrived,

Strax efter jag anlänt

another crew came, and the soldiers got very excited.

kom en annan grupp, och soldaterna blev väldigt ivriga.

This was a news team from TOLO TV,

Det var ett nyhetsteam från TOLO TV,

and the correspondent

och korrespondenten var en av de mest kända journalisterna i Afghanistan.

was one of the most famous journalists in Afghanistan.

Her name was Anisa Shaheed.

Hon hette Anisa Shaheed.

The soldiers crowded around,

Soldaterna flockades runt henne

trying to get a photograph with her in a selfie.

och försökte få en selfie med henne.

So did I.

Det gjorde jag också.

(Laughter)

(Skratt)

This sort of thing happened all the time in Afghanistan.

Den typen av saker hände hela tiden i Afghanistan.

Women bumping into one another, reporting on that war.

Kvinnor råkade träffas när vi rapporterade om kriget.

Between us, we covered civilian casualties,

Vi rapporterade om civila dödsoffer,

women's rights, access to education

kvinnors rättigheter, tillgång till utbildning

and the hopes and dreams Afghans had for their future.

och förhoppningarna och drömmarna afghanerna hade för sin framtid.

Of course, we also covered the major news of the day, the politics,

Självklart rapporterade vi också om de stora dagliga nyheterna, politiken,

the frontline fighting and the conditions for the Afghan security forces.

striderna på fronten och villkoren för de afghanska säkerhetsstyrkorna.

But we relentlessly interviewed civilians,

Men vi intervjuade ständigt civila,

profiling doctors and teachers and business people, many of them women,

beskrev läkare, lärare, affärspersoner, många av dem kvinnor,

elevating civilian voices.

och lyfte fram civila röster.

In the early days of the war in Afghanistan,

I början av kriget i Afghanistan,

while vital, risky and important work was being done,

när livsviktigt och riskabelt jobb gjordes,

very often the kind of images that were making it out of the conflict

såg väldigt ofta bilderna som kom från konflikten

looked largely like this.

ut så här.

As the war came to an end in its final years,

När kriget gick mot sitt slut

the predominant images were increasingly looking like this.

såg de vanligaste bilderna ut mer och mer så här.

Now, of course, Afghanistan had evolved and changed,

Självklart har Afghanistan utvecklats och förändrats,

but so too had those who were carrying the lens

men det har också de som bar på lensen

through which the world would see it.

som världen såg landet igenom.

Now, none of this is to negate

Inget av det här är för att förminska

the vital and important work our male colleagues do in the field.

det livsviktiga jobbet våra manliga kollegor gör i fältet.

Male journalists have been and continue to do brilliant reporting.

Manliga journalist har gjort

och fortsätter att göra briljanta reportage.

But what I want to draw attention to

Men det jag vill uppmärksamma

is the rapid growth of female journalists in the field

är den snabba tillväxten av kvinnliga journalister på fältet

and also the impact they've had on the reporting itself

och påverkan de har på rapporteringen

that has come out of war zones around the world.

som kommit från krigszoner runt i världen.

Now, when wars break out,

När krig bryter ut

it's humanizing images like this

är det mänskliga bilder som dessa

that are predominantly broadcast around the world

som oftast sänds runt jorden

that show how families and communities are impacted by war.

som visar hur familjer och samhällen påverkas av krig.

They're no longer the exception.

De är inte längre undantaget.

They are the norm.

De är normen.

When Vladimir Putin invaded Ukraine in February 2022,

När Vladimir Putin invaderade Ukraina i februari 2022

the images that were broadcast around the world

var bilderna som sändes runt om i världen

were of families saying goodbye to fathers in Kyiv train station,

på familjer som säger hej då till papporna på Kievs tågstation,

children clutching their pets in underground bunkers

barn som kramar om sina husdjur i underjordiska bunkrar

and the elderly clamoring over broken bridges, trying to escape.

och gamlingar som tar sig över trasiga broar och försöker fly.

It was these human images that connected millions of people

Det var dessa mänskliga bilder som visade miljoner av människor

to what it was really like there, for people to live through that war.

hur det verkligen var där, för människor att genomleva kriget.

Many of the stories coming from the war in Ukraine

Många av reportagen som kommer från kriget i Ukraina

were reported by women.

gjordes av kvinnor.

Earlier this year,

Tidigare i år

the Ukraine reporting team for "The Washington Post"

fick Washington Posts rapportteam för Ukraina

was awarded an award for courage in journalism

ett pris för mod inom journalistik,

for its huge, female-led teams

för dess stora, kvinnoledda team

of editors, writers, photographers and journalists.

av redaktörer, skribenter, fotografer och journalister.

And who could forget the women of Iran,

Och vem kan glömma Irans kvinnor,

who not only are protesting

som inte bara protesterar

against the repressive edicts of their government,

mot sin regerings repressiva påbud,

but leading the fight to make sure the world covers their story.

utan också leder kampen för att se till att världen rapporterar deras berättelse.

Every day, women activists and journalists in Iran

Varje dag kämpar kvinnliga aktivister och journalister i Iran

fight to make sure, and risk their lives,

och riskerar sina liv för att se till

to make sure the images and videos of their struggle,

att bilder och videor på deras kamp,

their protests and the crackdown against them, make it out.

deras protester och maktåtgärderna mot dem kommer ut.

It's those voices that I remember most,

Det är dessa röster jag kommer ihåg mest

filling my apartment in New York City in the middle of the night.

och som fyller min lägenhet i New York City mitt i natten.

For journalists like me and many others who cannot access the country,

Journalister som jag och många andra som inte kan komma in i landet

we have been able to make contact with these women.

har kunnat kontakta dessa kvinnor.

They use slow internet connections and outlawed VPNs.

De använder sega internetuppkopplingar och förbjudna VPN.

Now, if you're going to report from a war zone,

Om du ska rapportera från en krigszon

female camaraderie does help, too.

hjälper kvinnligt kamratskap också.

When Kabul fell to the Taliban in August 2021,

När talibanen tog över Kabul augusti 2021

I was part of a small group of international journalists

var jag en del av en liten grupp av internationella journalister

who decided to stay at the airport

som bestämde sig för att stanna på flygplatsen

and continue on their reporting on the evacuations.

och fortsätta rapportera om evakueringarna.

Part of that group included a female producer for British TV,

Den gruppen inkluderade en kvinnlig producent för brittisk teve

as well as a female correspondent for Danish television.

och en kvinnlig korrespondent för dansk teve.

Between the three of us,

Vi tre delade på allt, från en värdefull ren tröja

we shared everything from a precious clean shirt

to eyeliner and hairbrushes.

till eyeliner och hårborstar.

We may have been reporting from a war zone,

Vi må ha rapporterat från en krigszon,

but we all knew the pressures of being a woman

men vi kände alla till pressen på en kvinna

who had to be on TV that night.

som måste vara på teve den natten.

And I know what a lot of people wonder.

Och jag vet vad många undrar.

What about the tough stuff?

Hur var det med de tuffa sakerna?

What about the sleeping in trenches, lugging gear, coming under fire

Hur gick det med att sova i diken, släpa på utrustning, bli skjuten på

and the generally rough living conditions?

och det generellt hårda levnadsförhållandena?

I get asked all the time,

Folk frågar hela tiden:

how do you take a shower?

“Hur duschar du?”

My male colleagues never get asked.

Mina manliga kollegor får aldrig den frågan.

It seems absurd that we have to keep answering these questions.

Det är absurt att vi måste fortsätta svara på dessa frågor.

But again and again,

Men om och om igen

women have proven that they are just as tough,

har kvinnor visat att de är precis lika tuffa,

brave and stoic

modiga och stoiska

when faced with the physical and emotional challenges

när de möter de fysiska och känslomässiga utmaningarna

of reporting from war zones as the men.

från att rapportera från krigszoner som männen.

Why wouldn't we be?

Varför inte?

We've been doing it for decades,

Vi har gjort det i årtionden,

since the Spanish Civil War,

sedan det spanska inbördeskriget,

World War II and the War in Vietnam,

andra världskriget och kriget i Vietnam,

even though women at the time were a tiny minority.

trots att kvinnor på den tiden var en liten minoritet.

Since those who came before us nudged the door open just enough,

Ända sedan de som kom innan oss öppnade dörren bara tillräckligt

the number of women who have been able to in the last 20 years

har antalet kvinnor som de sista 20 åren kunnat

get assigned stories as editors, photographers,

bli tilldelade uppdrag som redaktörer, fotografer, skribenter och programledare

writers and broadcasters

in major war zones

i betydande krigszoner massivt ökat.

has massively increased.

We've not only increased in numbers,

Vi har inte bara ökat i antal,

but crucially, we've increased in our confidence to tell stories

utan vi känner oss också säkrare att berätta historier

that harnesses our unique perspective

som utnyttjar våra unika perspektiv

and our own unique strengths.

och våra unika styrkor.

Now many of the things we may have feared in the past

Många av de saker vi kan ha varit rädda

would be held against us,

vi skulle bli kritiserade för,

our compassion, our empathy

som vår medkänsla, vår empati

and our focus on civilian lives

och vårt fokus på civila liv,

have become our greatest strengths.

har blivit våra största styrkor.

We're also seeing that reflected in our male colleagues' reporting as well.

Vi ser det också speglas i våra manliga kollegors rapporter.

A focus on how war impacts communities and families more broadly

Att fokusera på hur krig påverkar samhällen och familjer i största allmänhet

has become the norm.

har blivit vanligt.

We are not just good at this job because we are empathetic and softer

Vi är inte bra på detta jobb för att vi är emptiska och mjukare

and have a really good eye for a human story.

och har ett bra öga för en mänsklig berättelse.

We're good at this reporting because we're soft and empathetic

Vi är bra på att rapportera för att vi är mjuka och emptiska

and strong and tough and brave.

och starka, tuffa och modiga.

We have extraordinary range,

Vi har ett extraordinärt omfång

and it is female range that is added

och det kvinnliga omfånget läggs till

to the range of voices and stories and faces

omfånget av röster, berättelser och ansikten

that are making it out and in front of the public

som kommer ut och hamnar framför publiken

from war zones today.

från krigszoner idag.

When the world is presented to you,

När världen presenteras,

not just in television and radio and print and magazine,

inte bara på tv, i radio, tidningar och magasin,

by a male gaze

utifrån en manlig blick,

but by a female reporter as well,

utan också utifrån en kvinnlig blick,

our attitudes to the outside world change, too.

förändras också vår attityd till världen utanför.

We feel more connected.

Vi känner oss mer förenade.

We can see beyond the statistics,

Vi kan se förbi statistiken,

the politics and just the war-fighting.

politiken och krigandet.

We as journalists are at heart communicators,

Som journalister är vi i grund och botten kommunikatörer

and it is female reporting that is helping the world better commune.

och kvinnliga reportrar hjälper till att förena världen.

Thank you.

Tack.

(Applause)

(Applåder)